Det är inte många år sedan riksdagen fattade beslut om att göra Rixlex
tillgängligt kostnadsfritt på nätet. Idag är vår stora databas tillsammans
med regeringen och olika myndigheters och kommuners hemsidor en
möjlighet för både allmänhet, skolor, medier och organisationer att på ett
helt annat sätt än tidigare både följa det praktiska riksdagsarbetet och lätt
få kunskap om de lagar som påverkar samhället.
Tillgången till IT ökar också dramatiskt. LO-datorerna och riksdags-
beslutet om skatteavdrag för de anställdas hemdatorer har medfört att
Sverige nu är det datatätaste landet i Europa. Så kunde Computer Sweden för
en tid sedan rapportera att 51 % av alla LO-familjer har tillgång till dator i
hemmet och att datortätheten i familjer med ungdomar är så hög som 80 %.
Också de svenska pensionärerna börjar få tillgång till datorer. Även om
andelen fortfarande bara är 10 % så är utvecklingen snabb och intresset ökar
i takt med att äldre lär av varandra att den tidigare så okända datavärlden inte
är förbehållen de unga grabbarna. I takt med den dramatiska ökningen av
hemdatorer ökar behovet av en debatt om hur IT påverkar samhället och
vilka möjligheter mediet ger. Då blir också möjligheterna för alla - inte bara
en majoritet av medborgarna - allt viktigare.
I debatten om det s k informationssamhället brukar informationstekniken
ofta tillskrivas förmågan att lösa många av de problem, som det moderna
samhället skapar. Ett stort antal positiva effekter har mer eller mindre
regelmässigt tagits för givna. Till sådana effekter hör fördjupad demokrati
och ökad medborgerlig insyn. Såväl i direktiven till Demokratiutredningen
som i eftervalsdebatten har dessa möjligheter framhållits. Även den senaste
regeringsförklaringen rymmer förhoppningar om att IT ska bidra till att
skapa ett demokratiskt mervärde.
Föreställningen om ett nära och positivt samband mellan å ena sidan
informationsteknik och å den andra demokrati vilar dock på ett bristfälligt
empiriskt underlag. Vår praktiska kunskap om vad som ibland kallas digital
demokrati, cyberdemokrati eller teledemokrati är fortfarande mycket
otillfredsställande. Informationsteknikens demokratiska potential är beroende
av vilken teknik, som avses och vad vi faktiskt menar med demokrati. IT,
liksom demokrati, är ett brett och mångtydigt begrepp.
Det tillhör vår tids demokratiska utmaningar att utveckla informations-
tekniken som ett demokratiskt redskap. Sådan kunskap kräver praktiska
försök.
Vi vill därför föreslå att riksdagen tar initiativ till försök med digital
demokrati i praktisk verklighet. Ett sådant försök måste göras i begränsade
geografiska områden under förhållanden, som tillåter att ny kunskap och nya
erfarenheter kan vinnas.
Ett eller flera försök med digital demokrati bör byggas upp utifrån:
- Ett relativt stort område, där också medborgarna har vissa angelägenheter
gemensamma. Det kan gälla en kommundel eller ett större bostads-
område.
- Området bör väljas så att det också inrymmer grupper, som idag är
underrepresenterade i IT-debatten, varför en del av området idag ska
tillhöra en region, där t ex valdeltagandet är lågt.
- En längre tidsrymd (4-5 år).
- Ett brett spektrum av möjligheter (såväl information och diskussion som
direkt demokratiskt handlande).
- Ett underifrånperspektiv med medborgarna/invånarna i centrum.
- Engagemang av lokala föreningar, både inom de politiska och demo-
kratiska områdena, inom folkrörelser och inom idrott, kultur etc.
Vi är övertygade om att ett initiativ i denna riktning skulle tillföra
värdefull och för den fortsatta debatten viktig kunskap. Vi vill därför
föreslå riksdagen att ta initiativ till en analys av förutsättningarna för att
genomföra ett försök med digital demokrati.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett försök med digital demokrati.