Inledning
Sedan länge finns en uppenbar svaghet vad gäller RRV:s position som oberoende revisionsorgan. Erfarenheterna har visat att det är nödvändigt att göra något åt den situationen.
"Att kontrollera staten"
RRV har en omöjlig roll; att både granska hur staten använder skatte- betalarnas pengar och vara något av ett stabsorgan för regeringen. Det handlar egentligen inte om ett oberoende, eftersom RRV i så stor omfattning granskar på uppdrag av regeringen (46 % av rapporterna). Enligt Shirin Ahlbäcks avhandling i ämnet kom 1998 så mycket som 38 % av de ekonomiska resurserna från regeringens uppdrag, finansierade utanför RRV:s ordinarie anslag. Problemet accentueras av att verkets uppgifter tenderar att blandas samman, menar hon.
RRV:s roll idag
1987 uttalade riksdagen att RRV skulle kunna "utnyttjas av regeringen för särskilda granskningsuppdrag" utan att det därför skulle gå ut över verkets egen granskningsverksamhet. Tio år senare var regering och riksdag överens om att uppdragen borde begränsas. Men situationen idag visar att uppdragen ligger på ungefär samma nivå och att RRV är beroende av dem för sin ekonomi.
Även om Ahlbäcks siffror inte helt överensstämmer med vad RRV självt uppskattat, nämligen att regeringsuppdragen hamnar på ungefär 20 %, så är det klart att målet för egen initierad verksamhet inte uppfylls.
I andra länder
I de flesta andra länder är revisionen mer oberoende. I Frankrike, Belgien, Italien och Portugal utgörs revisionen av oavsättliga domare med minst sex års mandatperiod. Domaren i Tyskland sitter i tolv år och måste sedan pensionera sig. I Storbritannien Irland, Danmark och Holland är revisionsuppgifterna bundna till en speciell myndighet. Man har således valt olika vägar. Men två principer är gemensamma:
- Den ytterst ansvariga utses av parlamenten, inte av regeringarna.
- Deras rapporter överlämnas till parlamenten.
Genom detta har man garderat sig för situationer som den vi upplevt i Sverige.
Behov av ett mer oberoende RRV
Miljöpartiet anser att RRV måste få en mer oberoende roll. Trots att den "svenska modellen" vad gäller departementsstruktur, verk och myndigheter i mycket skiljer sig från andra länder, finns här en tveksamhet ur demokratisk synpunkt. En möjlighet att stärka revisionens oberoende kunde vara att se över formerna för tillsättning av verkschefen. En annan möjlighet kunde vara att en övervägande del av verkets anslag öronmärks för insatser som verket självt initierar. Vi vill i det här sammanhanget också påpeka att riksdagens revisorer för att lösa sina specifika uppgifter behöver ökade resurser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en mer fristående revision.
Stockholm den 5 oktober 1999
Per Lager (mp)
Thomas Julin (mp)
Mikael Johansson (mp)
Birger Schlaug (mp)