Regeringens förslag till budget följs av en allmän motionstid. Då förväntas varje riksdagsledamot framföra synpunkter och förslag, oftast från den egna valkretsen. Motionerna får därmed också genomslag i den lokala pressen på hemorten.
Riksdagens statistik där varje riksdagsledamots insatser redovisas i form av antal motioner, frågor och interpellationer samt anföranden i kammaren, bidrar också till motionsskrivandet. Ingen vill ståta i länstidningen som latast i riksdagen.
De intensiva veckorna med motionsskrivande följs av lika intensiva dagar, då kammarkansliet ska sortera motionernas hemställanspunkter till utskotten. Riksdagens utredningstjänst kan andas ut efter alla frågor som under motionstiden ska utredas och besvaras som underlag till alla motioner. Varje utskott ska därefter planera sin verksamhet under året där varje motion ska behandlas.
Vi föreslår att den allmänna motionstiden avskaffas. I stället föreslår vi att riksdagsledamöterna får skriva allmänna motioner utan hänvisning till speciell proposition under hela året. Motionerna skickas då löpande till utskotten som får till uppgift att behandla motionen under ett år efter det att motionen lämnats in.
Med ett sådnat förfarande skulle arbetsbelastningen - inte bara för ledamöter utan också för alla andra - jämnas ut under riksdagsåret, motionernas kvalitet antagligen öka tack vare mer tid och antalet "onödiga" motioner sannolikt minska.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att slopa den allmänna motionstiden och i stället inför motionsrätt under hela riksdagsåret.
Stockholm den 1 oktober 1999
Carin Lundberg (s)
Sven-Erik Österberg (s)