Efter decenniers kamp mot radio- och TV-monopolet införde den
borgerliga regeringen 1993 privat lokalradio för att främja mångfald och
yttrandefrihet. Syftet var att skapa en radioform fristående från politisk
styrning av programinnehållet och ge en mångfald aktörer möjlighet att
vitalisera och utveckla radion.
Den fria radion fick sin legala grund genom lokalradiolagen (1993:120).
Sedan den 1 april 1993 är det tillåtet att sända privat lokalradio. Vid fem
auktioner mellan september 1993 och november 1995 har lokalradiotillstånd
bjudits ut. I dag finns 85 gällande lokalradiotillstånd. Den privata lokalradion
har blivit en lyssnarmässig succé. Över 2.200.000 människor lyssnar
dagligen på privat lokalradio, inte minst är andelen unga lyssnare stor. På
vissa orter är lokalradiolyssnandet större än lyssnandet på P 1, P 2, P 3
respektive P 4. Siffrorna visar att den privata lokalradion lyckats erbjuda ett
koncept som tilltalar och lockar lyssnarna.
Hösten 1994 tillgrep konstitutionsutskottet den mycket drastiska åtgärden
att lagstifta genom ett utskottsinitiativ i syfte att avbryta den då pågående
tillståndsgivningen för lokalradion. Denna politiskt mycket kontroversiella
lagstiftning, som kom till utan sedvanligt beredningsförfarande och mot
Moderaternas och Folkpartiets vilja, skulle stoppa fördelningen av lediga
frekvenser i etern. Lagrådet ifrågasatte om stopplagen var förenlig med 3
kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), som anger att sammanslutningar
skall ha möjlighet att få tillstånd att sända ljudradioprogram i den
utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger. Vidare påpekades att
förslaget, om det genomfördes, innebar att lediga radiofrekvenser skulle
komma att stå outnyttjade åtminstone under en övergångstid. Lagrådet
anförde vidare att grundlagsbestämmelsen inte bara innebär att tillgängliga
radiofrekvenser skall tas i anspråk, utan att de skall tas i anspråk på ett sätt
som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Utskottet
hörsammade emellertid inte Lagrådets synpunkter utan lade fram förslaget.
Genom att använda sig av minoritetsskyddsregeln i 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen lyckades (m) och (fp) få förslaget vilandeförklarat i
12 månader. Därefter återkom KU i lagstiftningsärendet (1995/96:KU16).
Riksdagsmajoriteten ställde sig bakom förslaget med följden att Radio- och
TV-verket inte skulle meddela några nya tillstånd att sända lokalradio fram
till utgången av 1995. Moderaterna och Folkpartiet reserverade sig mot
förslaget.
Med utnyttjande av initiativrätten förlängde KU stopplagens giltighet fram
till utgången av juni månad 1997(1995/96:KU19). Moderaterna och Folk-
partiet reserverade sig på nytt mot förslaget. Under 1996/97 utnyttjade KU
ånyo initiativrätten - som när den infördes 1970 förutsågs begagnas med viss
varsamhet - och lade fram ett förslag om fortsatt giltighet av stopplagen till
utgången av 1998. Moderaterna och Folkpartiet reserverade sig på nytt mot
förslaget. Därefter har riksdagen godkänt att stopplagen skall fortsätta att
gälla fram till utgången av år 2000, (1998/99:KU14). Lagrådet förutsatte i
sitt remissvar med anledning av förslaget att ytterligare förlängningar av
stopplagen därefter inte kommer att ske.
Ett fortsatt stopp av fördelningen av radiofrekvenser kan enligt vår mening
inte ses som något annat än en permanentning av den från yttrandefrihets-
synpunkt ohållbara situationen.
Ju längre lagen får vara i kraft, desto starkare står den i strid med
bestämmelserna i 3 kap. 2 § YGL. Inom ramen för dagens tekniska
begränsningar för etermedierna skall det vara lyssnarna som genom sina val
avgör vilka program som skall ha förutsättningar att distribueras i etern. Det
kan inte vara, och får inte vara, politiskt grundat godtycke som avgör vilka
begränsningar som skall göras av radiosändningar.
Utvecklingen inom lokalradion visar att över två miljoner lyssnare tycker
att mångfalden och informationen har förbättrats genom de privata lokal-
radiostationerna. Det finns i dag minst åtta lediga frekvenser på FM-bandet.
Härtill kommer att Post- och telestyrelsen arbetar med att ta fram ett 10 20-
tal sändningsmöjligheter för lokalradio på mellanvåg (AM). Dessa
frekvenser bör fördelas ut i enlighet med lokalradiolagen.
I dagsläget förhindrar stopplagen att ytterligare 20 30 radiostationer
etableras.
Mot denna bakgrund står det enligt vår mening klart att yttrandefriheten
och mångfalden inom radioområdet behöver stärkas. Det kan ske genom att
stopplagen avskaffas, härigenom skulle 20 30 lediga frekvenser för privat
lokalradio kunna fördelas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avskaffa lagen om fortsatt giltighet av lagen
(1995:1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända
lokalradio, den s.k. stopplagen, i enlighet med vad som anförts i
motionen.