I dag diskuteras olika former för organiserat inflytande för ungdomar
under 18 år i kommunalpolitiken och i andra sammanhang. Ungdomsråd
finns i många kommuner. Dessa är ofta en sort remissinstans med rätt att
uttala sig å "ungdomars" vägnar. Hur deltagarna utses och vilka mandat
man får är olika men gemensamt är att man givetvis inte fått något
mandat av väljarna. Vi anser att detta är ett sätt att kringå det faktum att
unga människor har ett rättmätigt krav på inflytande över det som dem
berör likväl som alla andra, men att detta inte kan kanaliseras genom
allmänna val och val av representanter.
I stället för att inrätta ännu fler skendemokratiska organ, senast har i den
ungdomspolitiska propositionen föreslagits en ungdomsdelegation knuten till
regeringen, bör man överväga att sänka rösträttsåldern.
Det är inte länge sedan kvinnor varken var myndiga eller hade rösträtt.
Alla män har inte haft rösträtt i alla tider. I dag anser vi de argument som
anfördes mot allmän rösträtt vara fullkomligt absurda. 1918 fattade riksdagen
beslut och 1921 var den allmänna rösträtten ett faktum. Sedan dess har åldern
sänkts från 21 till 18 år. Vi anser att det nu kan vara tid att överväga att
ytterligare sänka rösträttsåldern. Sedan den förra sänkningen har kunskaps-
nivån och omvärldsorienteringen hos unga människor ökat högst avsevärt. Vi
anser därför att det bör utredas om vi inte nu är mogna att ta ytterligare ett
steg och sänka rösträttsåldern till förslagsvis 16 år, och det bör i detta
sammanhang ses över vilka övriga förändringar av regler som kan vara
aktuella.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av rösträttsålder.