Europaflaggan med tolv gula stjärnor på blå botten blev symbol för
Europarådet 1955. Sedan 1986 fyller den samma roll för det samarbete
som nu bedrivs inom EU. Flaggning och annat utnyttjande av symbolen
får ses som uttryck för den samhörighet som växer sig allt starkare
mellan medborgarna i europeiska länder.
Sverige är en aktiv medlem i Europarådet alltsedan starten. Sedan 1995 är
vårt land också med i EU. Men Sverige är utan tvivel det EU-land där
Europasymbolen förekommer mest sparsamt. Även i en atlantisk nation som
Storbritannien ser man oftare Europaflaggan såväl utanför som i både offent-
liga och privata byggnader. När en trafikled eller annan anläggning byggs
eller har byggts med stöd från EU, markeras detta i andra länder genom
anslag där symbolen förekommer. På bilarnas registreringsskyltar i t.ex.
Tyskland och Frankrike är ofta nationalitetsbeteckningen kompletterad med
de tolv stjärnorna.
Samhörighet kan naturligtvis inte beordras fram genom politiska beslut
eller lagstiftning. Ytterst måste den känslan växa fram hos människorna
själva, och det är de som väljer att ge uttryck för sin tillhörighet till en
större
grupp - det kan ske genom t.ex. ett klubbmärke, en partinål eller en flagga.
Det förtjänar att noteras i detta sammanhang att många svenskar tillkännager
sitt stöd för Europatanken genom att t.ex. klistra en dekal med symbolen på
bilens bakruta eller baklucka.
När det gäller medborgarskap är vi svenskar numera även européer. Enligt
artikel 2 i Amsterdamfördraget stärks medlemsstaternas medborgares rättig-
heter och intressen genom att de också omfattas av ett unionsmedborgarskap.
Det vore därför naturligt om staten går för med gott exempel och låter
berörda myndigheter flagga på offentliga byggnader med både den svenska
flaggan och Europaflaggan. Likaledes finns det skäl att, när EU är med och
finansierar ett projekt, göra detta tydligt genom angivande av symbolen.
Det har redan nämnts att många svenska bilägare frivilligt anbringar EU-
symbolen på sina fordon. Flertalet medlemsländer i EU tillämpar Wien-kon-
ventionen, enligt vilken det är obligatoriskt att i internationell trafik
förutom
registreringsnumret visa även ett nationalitetsmärke baktill. Sedan slutet av
1980-talet finns det inom EU en gemenskapsmodell av registreringsskylt.
Denna har längst till vänster ett vertikalt blått fält, som överst visar en
cirkel
av Europaflaggans tolv gula stjärnor och därunder en bokstavskombination
som anger i vilken medlemsstat fordonet är registrerat. Modellen har införts i
flera EU-länder, antingen som obligatorisk (Irland och Portugal) eller som ett
alternativ (ovan nämnda Tyskland och Frankrike).
Gemenskapsmodellen är numera godkänd inom EU, men den tillgodoser
inte Wien-konventionens krav på nationalitetsmärke. Det har hänt att bilister
med endast "EU-skylten" har blivit bötfällda för denna brist vid trafik utanför
EU. Eftersom gemenskapsmodellen är ett bekvämt sätt att ordna nationali-
tetsmärkningen, bör regeringen verka för att den godkänns även utanför EU.
Vidare bör regeringen underlätta för och stimulera till svenska bilars regi-
strering med nummerplåtar i detta utförande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad användning av Europaflaggan och EU-
symbolen i offentliga sammanhang,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om godkännande utanför EU av EU-modellen för
motorfordons registreringsskyltar och ökad användning av den i
Sverige.1