Årets motionsperiod avslutas den 5 oktober. Det är en mycket intensiv period för de flesta riksdagsledamöter på många sätt. Det är ett av de sätt på vilka man försöker få gehör för sina uppfattningar i specifika ärenden som kanske inte annars skulle komma upp på dagordningen.
Under förra årets motionsperiod lämnades det in totalt 2 513 motioner varav 1 763 av dessa var enskilda motioner. Resterande var parti- eller kommittémotioner.
Ett av skälen till att man har en avgränsad tid för motionsskrivande torde vara att det underlättar i viss mån ärendehanteringen på de olika kanslierna. Nackdelarna överväger dock vida fördelarna enligt min uppfattning.
En fundering man får är, om det verkligen kan vara ett arbetssätt som på bästa sätt gynnar framförandet av åsikter och viljan till förändringar och förbättringar i vårt land.
Det är endast ett fåtal motioner som överhuvudtaget kommer upp för diskussion, den absolut största delen får en något "styvmoderlig" behandling och blir avslagen utan någon större eftertanke. Den stora mängd motioner som blir inlämnad kan vara ett skäl till detta - ett annat, kanske, att kvalitén är något bristfällig ibland.
Det är kanske en något förenklad och subjektiv bedömning, men att säga att vissa motioner kommer till därför att det blir en markering i statistiken är nog inte helt taget ur luften. Medias arbetssätt med att ibland endast räkna antalet motioner från enskilda ledamöter som ett sätt att bedöma hur aktiv man är i sitt riksdagsuppdrag bidrar säkert till den stora mängd motioner som inlämnas. Det är sällan som innehållet i en motion granskas.
I landets kommuner har man ett helt annat förfaringssätt genom att man kan lämna in motioner löpande under arbetsåret. Detta är för mig ett helt naturligt arbetssätt eftersom viktiga frågor ständigt dyker upp under året och inte bara på hösten under den allmänna motionstiden.
De fördelar jag kan se med att upphöra med den allmänna motionstiden och i stället tillåta motioner under hela riksdagsåret är flera. För att nämna några vill jag i första hand ta upp demokratifrågan. Om man kan skriva en motion under hela riksdagsåret i en angelägen fråga så bidrar detta till att man på ett mer aktivt sätt kan förmedla de problem och lösningar som finns i olika regioner.
Jag vågar drista mig till att det dessutom kommer att innebära en högre kvalité på motionerna eftersom de då skrivs i större utsträckning i aktuella ärenden samt inte som nu att vissa motioner kanske skrivs för den goda statistikens skull.
En ytterligare förändring bör vara att vid ordinarie valår så begränsas motionstiden till förslagsvis sista februari. Detta för att möjligheten att få motionen besvarad under mandatperioden skall öka. Det innebär också att motionsskrivandet inte skall bli ett övervägande instrument inför en stundande valrörelse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar ändra den allmänna motionsperioden till att gälla under hela riksdagsåret med begränsning för ordinarie valår i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Jan-Evert Rådhström (m)
Tomas Högström (m)