Många svenska kommuner arbetar i dag med att effektivisera
sin verksamhet. Ett sätt är att dela upp den kommunala
verksamheten i beställare och utförare. Man inrättar då
beställarnämnder som har det politiska ansvaret inför
kommunfullmäktige för att kommuninvånarna skall kunna
erbjudas den kommunala service som fullmäktige beslutat.
Beställarnämnderna kan sedan genom extern eller intern
upphandling beställa utförandet av dessa tjänster. Den
kommunala organisationen som då involveras leds av
utförarstyrelserna. Det är uppenbart att budgeten för dessa
styrelser påverkas av de upphandlingsavtal som sluts. Här
uppstår nu enligt kommunallagens nuvarande lydelse den
paradoxala situationen att även utförarstyrelsernas budgetar
skall antas av kommunfullmäktige. Detta är uppenbart
olämpligt. Jag föreslår därför att regeringen ger riksdagen ett
förslag till ändring med denna inriktning.
Kommunallagens bestämmelser om proportionella val till styrelser och
nämnder om en minoritet begär det är också ett hinder för en effektiv
kommunal verksamhet i de kommuner som valt att arbeta med en beställar-
och utförarstruktur. Utförarstyrelsen utför ju endast det som den har fått
beställarnämndens uppdrag att göra. Den politiska situationen i kommunen
skall alltså lämpligen återspeglas i dessa nämnder. Även här bör regeringen
återkomma med förslag om ändring.
En önskvärd förändring av kommunallagen handlar om att anta mål-
program. Detta borde regleras som en icke tvingande möjlighet för kommu-
nerna. Lagen borde då kunna ange att ett målprogram skall ange strategisk,
långsiktig inriktning och inte kunna ges en operativ innebörd. Det bör tydligt
framgå att de operativa besluten skall tas separat, snarast efter målpro-
grammets antagande, i berörd nämnd eller styrelse.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ändringar i kommunallagen.