Under 1990-talet har kommuner, landsting och statliga
myndigheter i ökad omfattning börjat driva
näringsverksamhet på konkurrensutsatta marknader. Det har
satt fokus på behovet av åtgärder för att komma till rätta med
de konkurrensproblem som då uppstår.
Enskilda företagare, små företag, företagarnas organisationer,
Konkurrensverket och Konkurrensrådet har uppmärksammat problem inom
bl a städning, tvätterier, fastighetsskötsel, transporter, måltidsverksamhet,
bygg- och anläggningsverksamhet och olika slags utbildning. Det är lätt att
även socialt motiverade sysselsättningsåtgärder för funktionshindrade eller
långtidsarbetslösa resulterar i en snedvriden konkurrens.
Privata företag och offentliga aktörer har helt olika förutsättningar att
starta upp och finansiera sin verksamhet. Offentliga aktörers verksamhet
stöttas ofta med skattemedel och ibland förekommer också kommunal
borgen vilket innebär att skattebetalarna garanterar verksamhetens
kapitalbehov.
Det är inte ovanligt med s k överskottsverksamhet, där kommunen
erbjuder subventionerad städning, blommor eller andra produkter. Ett
tillfälligt överskott kan accepteras enligt lagen, men det förekommer också
att kommunen planerar för ett ständigt överskott och på så sätt snedvrider
konkurrensen.
Anknytningsverksamhet leder ofta till problem. Om t ex kommunen
bygger ett gym i simhallen strider detta inte mot lagen. Samarrangemang kan
lätt leda till frestelsen i att låta den anslags- eller avgiftsfinansierade
verksamheten subventionera den konkurrensutsatta. Många klagomål på
kommunal gymverksamhet handlar om underprissättning.
Offentliga aktörer har ofta dubbla roller, dels myndighetsutövning, dels
konsultverksamhet. Veterinärerna och brandväsendet är typexempel på att
myndighetsrollen kan ge företräde i konkurrensen om konsultuppdrag, och
ibland kan det vara svårt att hålla en tydlig ekonomisk gränslinje mellan de
två rollernas verksamheter.
I slutet av 1997 tillsatte regeringen Konkurrensrådet (Rådet för
konkurrens på lika villkor mellan privat och offentlig sektor). Rådet kan ge
rekommendationer men har inga sanktionsmöjligheter mot offentliga
aktörers olämpliga agerande på en konkurrensmarknad.
I konkurrenslagen finns oftast inte stöd för ingripande mot t ex
skattesubventionering och underprissättning av konkurrensutsatt verksamhet.
För att styra upp en stor del av dagens sneda konkurrensförhållanden bör en
skärpning av kommunallagens paragafer om näringsverksamhet komma till
stånd. Gråzonen i kommunallagen är bredare än den borde vara. Riksdagen
bör ge regeringen i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i
kommunallagen samt att pröva förutsättningarna för införande av sanktioner
mot ansvariga beslutsfattare för brott mot kommunallagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om ändringar i kommunallagen i enlighet
om vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sanktioner för
brott mot kommunallagen i enlighet med vad som anförts i motionen.