I Sverige har vi ingen lång tradition av demokrati. Det är inte
i mer än åttio år som vi har haft allmän och lika rösträtt
oberoende av lön och kön. Vi har en lång tradition av
myndighetsutövande. Egendomslösa och kvinnor har en lång
tradition av lydnad, underkastelse och förtryck. De
egendomsägande männen har däremot en mycket lång
tradition av demokrati. Vi kan också i dag konstatera att
både röstning i val och deltagande i det aktiva politiska livet
och föreningslivet är störst bland dem som har god
utbildning och bra inkomster.
Den allmänna rösträtten, liksom rätten till facklig organisering och
föreningsfrihet, har erövrats i hård och ibland blodig kamp av
arbetarrörelsens organisationer med stöd av liberala krafter. Det har med åren
blivit en självklarhet att vi i Sverige lever i en demokrati. Det är emellertid
helt klart att allt färre aktivt deltar i de politiska partiernas arbete.
Alltfler tror
att det inte går att påverka politiska beslut. Men att delta i diskussioner
kring
samhällsfrågor och att kunna påverka beslut är ju kärnan i den politiska
demokratin.
"Demokratin måste erövras på nytt av varje generation" är ett uttalande
som man ofta hör. Skall det vara så? Är demokrati något som någon eller
några försöker ta ifrån oss så att den måste återvinnas? Skall utvecklingen gå
så långt att medborgarna utsätts för förtryck innan insikten kommer att vi
ständigt måste vårda och utveckla demokratin? Vänsterpartiet anser inte
detta. Demokrati är något som nya generationer skall få tillfälle att växa in i
så att alla medborgare oavsett traditioner blir aktiva deltagare i samhället.
Demokrati i skolan
Demokrati och alla människors lika värde är grunden för vårt
samhälle. En av skolans uppgifter är att fostra eleverna i den
andan. Ett led i detta är att göra arbetet i skolan mer
demokratiskt. I läroplanerna anges bl.a.
- att eleverna skall få ett allt större inflytande över sin utbildning och det
inre arbetet i skolan
- att eleverna skall få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
undervisningens innehåll
- att inflytandet skall öka med stigande ålder samt
- att eleverna skall förberedas för delaktighet och medansvar och för de
rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.
Skolverket har bl.a. publicerat rapporten "Vem tror på
skolan? Attityder till skolan 1997". Av den framgår
- att eleverna anser sig ha ganska lite att säga till om i skolan,
- att merparten av eleverna vill ha mer att säga till om både vad gäller
undervisning, arbetssätt, arbetsmiljö och vilka lärare de skall ha,
- att trivsel och inflytande hör ihop.
Anmärkningsvärt är att ju äldre elever som lärare undervisar,
desto mindre positiva är lärare till ökat elevinflytande.
Läroplanerna ger emellertid eleverna rätt till ett ökat
inflytande. Det är betydelsefullt att Skolverket följer upp och
uppmanar skolorna att följa läroplanerna.
Barns möjligheter att
påverka lokalt
Barn och ungdomar under 18 år är i dag medborgare som
saknar politiska rättigheter. Hur skall de då kunna växa in i
ett demokratiskt deltagande? Vi måste skapa förutsättningar
för barn (enligt barnkonventionens definition omfattar
begreppet barn alla som är under 18 år) att på sina villkor
delta i och omfattas av den svenska välfärdsstaten och
demokratin.
Barn har öppna sinnen. De funderar mycket över verkligheten runt
omkring sig och tänker ofta ut lösningar på aktuella dagsproblem i sin
omgivning, men det är i dag svårt för barn att göra sig hörda i det
demokratiska systemet. De har inte någon naturlig kanal för politiska
initiativ. Barn blir tvärtom ofta avsnoppade. Det är inte ovanligt att vuxna
anser att de inte har rätt att yttra sig om samhällsfrågor.
Barn har unika kunskaper om barns uppväxtmiljöer och uppväxtvillkor,
som vuxna saknar. Barn är intresserade av sin närmiljö och har ofta tankar
om hur samhället bör utvecklas i framtiden. Ett sätt att ge barn större
möjlighet till påverkan och delaktighet är att ge dem laglig rätt att kunna
delge sina åsikter och kunskaper inom kommunerna. Det är ju oftast inom
kommunerna som barns vardagliga villkor fastställs.
1997 gjorde Ungdomsstyrelsen en kartläggning för att ta reda på hur
många inflytandeorgan för unga som då fanns i kommunerna. Man fann då
att det fanns ett åttiotal ungdomsråd eller liknande inflytandeorgan i landets
kommuner. De kriterier man utgick från var
- kontinuerlig dialog mellan ungdomar och kommunala beslutsfattare,
- syftet är att anlägga ungdomsperspektiv på lokala samhällsfrågor i stort.
Råden ser naturligtvis mycket olika ut. Det vanligaste är att
gymnasieungdomar ingår i dem. Tanken från politikernas
sida har ofta varit att råden skall vara konsultativa. Politiker
vill ha ungas syn på olika frågor, men om de unga har en
avvikande uppfattning finns det ingenting som reglerar hur
deras röst skall räknas och hur mycket den egentligen är
värd.
Konkretisera barns rätt till
inflytande
Barns och ungdomars möjlighet till inflytande är i dag till
stor del beroende på de vuxnas välvilja. I barnkonventionen,
skollagen och läroplanerna finns barns rätt till inflytande
fastslagen. Det är viktigt att på olika sätt lyfta fram och
stärka denna rätt. För att få genomslag i praktiken måste
dessa dokument konkretiseras och få praktiska och reella
konsekvenser för barns möjlighet till inflytande i
lokalsamhället.
Barnombudsmannen har lagt ett förslag till förändring av kommunallagen
där barns möjligheter att påverka stärks. Denna förändring av
kommunallagen skulle öka barns möjligheter att ta politiska initiativ.
Barnombudsmannens förslag innebär
- att en viss del av partistödet skall användas till att öka inflytandet för
barn och unga i det politiska arbetet,
- att fullmäktige skall inhämta synpunkter från medlemmar i kommunen
eller landstinget om minst 10 procent av barn och ungdom mellan 12 och
18 år begär det,
- att barn får ställa frågor i fullmäktige om förhållanden som angår dem,
- att nämnderna skall samråda med barn i frågor som angår dem,
- att barn får väcka ärenden i nämnderna - det skall räcka med att 10 barn
och ungdomar i en kommundel skriftligen begär detta,
- att barn och ungdom under 18 år får företräda dem som använder en
kommunal anläggning.
Vänsterpartiet delar Barnombudsmannens syn att det är
viktigt att barn får möjlighet att göra sin röst hörd och
föreslår att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning som får i uppdrag att komma med förslag till
lagändringar som ger barn möjlighet till inflytande i
lokalsamhället. Utredningen skall noga överväga
Barnombudsmannens förslag till ändring av
kommunallagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppdrag att lämna förslag till lagändringar som ger barn möjlighet till
inflytande i lokalsamhället enligt vad i motionen anförts.