Enligt regeringsformens 1 kap 1 § skall den offentliga makten utövas
under lagarna. Detta stadgande innehåller inga undantag. Likväl
förekommer kommunalt lagtrots av kommuner och landsting. Kommuner
vägrar t.ex. att leva upp till socialtjänstens bestämmelser eller lagen om
stöd och service till vissa funktionshindrade och liknande lagstiftning.
Frågan har utretts flera gånger men dessa utredningar har inte givit
resultat. Såväl Lokaldemokratiutredningen (SOU 1993:109) som
Finansdepartementet (Ds 1995:27) har utrett lag- och domstolstrotset
utan att frågan nått någon lösning.
Motioner från flera partier fanns i ärendet också till det förra riksmötet.
KU förordade då ett avslag på dessa motioner med hänvisning till att frågan
bereddes inom Regeringskansliet. Nu har snart 7 månader förflutit sedan
KU:s betänkande justerades, men likväl har den påstådda beredningen ännu
inte kommit till något resultat. KU instämde i princip med motionsyrkande
vid förra riksmötet. Utskottet påpekade att det fanns ett avvägningsproblem i
fråga om mot vilka sanktionerna skall riktas och hur kännbara de skall vara.
Även om det behövs sanktioner om tjänstefel begångna av enskilda torde i
dessa frågor där en nämnd eller en kommun (landsting) i dess helhet begår
lagtrots straffansvaret falla på den kommunala nämndens huvudman dvs
kommunen eller landstinget i dess helhet. Sanktionerna bör vara så
utformade att vitet skall vara kännbart och i princip vara större än den
besparing som berörd kommun (landsting) tror sig göra genom att gentemot
en enskild inte leva upp till gällande lag.
På grund av tidsutdräkten menar vi att riksdagen vänligt men bestämt
måste framhålla att regeringsförlag till former och nivåer för sanktioner i
enlighet med de principer vi ovan skisserat bör framläggas skyndsamt och
senast under vårriksdagen år 2000.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förslag till lag om sanktioner mot kommuners
och landstings lag- och domstolstrots snarast bör redovisas för
riksdagen.