Som ett led i vår ambition att öka röstetalen i de allmänna
valen finns anledning att också se över det system som gäller
vid utlandsröstning.
I dag upptas de utlandsröstande inte i särskild röstlängd, utan finns i
samma röstlängd som övriga svenska medborgare. Vid valet 1994, som var
det senaste valet där svenska medborgare var folkbokförda utanför Sverige
och upptogs i särskild röstlängd, var valdeltagandet 77 procent bland de
21 565 stycken som då var röstberättigade. Det finns anledning att tro att
antalet utlandssvenskar har ökat avsevärt sedan dess, men också att röst-
benägenheten fortsatt att minska.
Riksskatteverket sänder en särskild katalog,"Att rösta i utlandet", till alla
som är röstberättigade med information om röstning, adresser och tider m.m.
De adresser och tider som anges i katalogen är för många röstberättigade
svåra att anpassa sig till, med hänsyn till arbete, långa avstånd och andra
åtaganden. De begränsningar som katalogen redovisar innebär sannolikt att
valdeltagandet blir onödigtvis lägre än vad det kunde vara.
Med de snabbt växande elektroniska kommunikationsmöjligheterna vore
det lämpligt att utnyttja dessa för en enkel och tillgänglig väg för
utlandssvenskars röstande i allmänna val. Den möjligheten bör också kunna
gälla för val i Sverige, men det relativt ringa antal som utlandsröstande utgör,
skulle de kunna vara en lämplig grupp att pröva ett elektroniskt valsystem på.
Detta sett som ett komplement till dagens valsystem.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elektronisk röstning för utlandssvenskar.