Gör miljönämnderna i kommunen obligatoriska
En av de största utmaningarna inför det nya årtusendet är att komma till rätta med de miljöproblem de senaste generationerna skapat. Det är nödvändigt att mänskligheten lär sig att leva ekologiskt långsiktigt hållbart. Mycket av det arbetet måste ske i internationella fora, t.ex. vad gäller klimatförändringen. Men mycket av arbetet måste också ske lokalt.
Miljöbalken
Ett instrument för att komma till rätta med lokala problem är lagstiftningen. Den nya miljöbalken, som gäller från den 1 januari 1999 och som togs fram i ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, har visat sig innehålla skärpningar som behövs. Allt fler miljöförsyndelser och brott påtalas. Kommunerna har fått redskap i sin hand att förhindra och åtgärda sådant som inte är önskvärt och som leder bort från den ekologiska hållbarheten. De allmänna hänsynsreglerna i kap 2 i balken fungerar.
Allt större krav
Men balken ställer också krav på den lokala tillsynsmyndigheten. Det krävs att man är alert och verkligen utnyttjar de möjligheter balken ger för att lagen ska efterlevas. Allt fler röster hörs från myndigheters håll om behov av resurser. Kritiken växer också inom kommuner där miljö- och hälsoskyddsnämnden skrotats och bakats in i någon annan nämnd, vanligen byggnadsnämnden. Miljöfrågorna försvinner och tillsynsmyndigheten blir inte fri och oberoende. De engagerade miljöpolitikerna försvinner ofta.
Fackliga protester
År 1993 hade 72 % av kommunerna separata miljönämnder. Idag har den siffran minskat till 39 %. Det har också inneburit att förvaltningarna slagits ihop, i de flesta fall med byggnadsnämnden. Nu slår miljöinspektörernas fackförening, Sveriges Naturvetarförbund, larm och menar att deras ställning i och med sammanslagningen urholkats så mycket att det är omöjligt att se till att den nya miljöbalken efterlevs. En undersökning visar att i de kommuner där miljönämnd och förvaltning slagits ihop med en annan nämnd känner sig 48 % motarbetade i sin tjänsteutövning och 54 % säger sig ha upplevt jäv. I kommuner med självständiga nämnder och förvaltningar är motsvarande siffror 21 respektive 16 %. Miljöchefen hamnar ofta i jävs- situationer som är mycket besvärliga och hotar intentionerna i miljöbalken. Exempel på detta finns från flera kommuner. I Hörby rann orenat avloppsvatten ut i Verkeån, ett av Skånes renaste vattendrag. Enligt miljöbalken är miljöchefen skyldig att anmäla detta till polisen eftersom det finns risk för miljöbrott. I detta fall innebar det att miljöchefen skulle anmäla reningsverkets chef, tillika miljöchefens chef. Även i Eslöv uppstod en liknande situation. Det är heller inte ovanligt att miljöinspektörers kritik i byggärenden filas bort på tjänstemannanivå. Exempel på det finns i Kävlinge där tekniska chefen tillika chef över miljöchefen sorterade bort kritik mot en golfbana i ett naturreservat. Den kritiken kom aldrig till nämndens politikers kännedom.
Lokala möjligheter och hinder
En regering som lade ner Miljödepartementet och lät någon annan minister sköta miljöfrågorna vid sidan om andra uppgifter skulle totalt tappa trovärdigheten i de så viktiga miljöfrågorna, som ju ytterst handlar om mänsklighetens överlevnad på jorden. Ändå tillåts detta ske på den kommunala nivån. En regering som i alla deklarationer talar om ekologisk hållbarhet måste inse att det lokala engagemanget är viktigt och se att det engagemanget försvinner när miljöfrågorna bakas in i en annan verksamhet. Ovanstående exempel visar också vilken hopplös situation miljöfrågorna hamnar i. Det visar sig också att i de kommuner som tagit bort miljönämnden slutar många tjänstemän. Man känner sig motarbetad och saknar ett engagerat stöd från politikerna. Allt detta talar ett helt annat språk än den nya miljöbalken, som ökar möjligheterna till ett bra och engagerat miljöarbete lokalt och som ger den lokala tillsynsmyndigheten nya och vassare möjligheter. Även Agenda 21, som var så populär för några år sedan, talar om detta lokala engagemang.
Gör miljönämnden obligatorisk
Vi delar den uppfattning som facket och många kommuners politiker och tjänstemän framfört: gör miljö- och hälsoskyddsnämnderna obligatoriska igen. Det är nödvändigt för att miljöbalken ska få det genomslag avsikten är, men också för att den lokala tillsynsmyndigheten ska få den självständiga ställning den behöver. Sist men inte minst skapas ett forum för miljöengagemang i kommunen, ett engagemang som är nödvändigt om regeringens vilja att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle ska bli verklighet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunernas miljö- och hälsoskydds- nämnder åter bör göras obligatoriska.
Stockholm den 27 september 1999
Gudrun Lindvall (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Mikael Johansson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Birger Schlaug (mp)