med anledning av prop. 1999/2000:11 Personuppgiftslagens överföringsregler
Vem hinner med?
Dagens informationsteknik innebär möjligheter att sprida
alla tänkbara uppgifter blixtsnabbt runt om i världen. Via
Internet och hemsidor kan alltfler ta del av informationen.
Tekniken blir hela tiden mer flexibel, kraftfullare, enklare att
hantera och billigare. Lagstiftningen har svårt att hinna med.
Propositionens förslag
I propositionen föreslås att överföringen av personuppgifter
till "tredje land" inte längre skall vara förbjudet om landet
har en adekvat skyddsnivå. Genom ändringen är avsikten att
personuppgiftslagen skall närma sig lydelsen i
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG.
Propositionen föreslår också att ringa fall av överträdelser av
personuppgiftslagen skall undantas från det straffbara
området. Sammantaget menar regeringen att de här
förändringarna leder till en mer missbruksinriktad
regleringsmodell i enlighet med vad riksdagen uttalat sig för.
Osäkerheten kvarstår
Det är svårt att se vad förändringarna i praktiken kommer
innebära. Osäkerheten om vad som är otillåtet kvarstår. Vem
kan garantera skyddsnivån i ett eller annat land, och vad har
det för betydelse, när utlagda personuppgifter på Internet
blivit allmänt tillgängliga runt om i hela världen? Det som är
otillåtet förblir otillåtet, även om det i "ringa fall" blir
straffbefriat. Med tanke på svårigheten att definiera vad som
är ringa och alla gränsfall som uppstår är en sådan ordning
otillfredsställande.
Lagrådets kritik
Enligt Lagrådet kan förändringarna vara ett "bidrag" till att
motverka problemen med den regleringsmodell som används
i både direktiv och personuppgiftslagen, men för att i
grunden komma tillrätta med dem krävs en revidering av
direktivet.
Lagrådet kritiserar förslaget om avkriminaliseringen av ringa fall av
överträdelser, eftersom det är oklart i vad mån skadeståndsansvar ändå kan
utgå i de fall som föreslås befrias från straff. Tveksamheten kan, enligt
Lagrådet, istället motverka syftet med avkriminaliseringen. Frågan om över-
gångsbestämmelserna, där 11 § datalagen alltjämt är tillämplig, lyfts också
som ett problem eftersom "ringa fall" och avkriminaliseringen då inte gäller.
Det behövs en rejäl
revidering
En grundlig revidering av direktivet och vår egen lagstiftning
måste, enligt Miljöpartiet, vara något av en huvuduppgift för
regeringen. Detta för att vi skall kunna få till stånd en
modern och gemensam lagstiftning som klarar av integritets-
och offentlighetskrav med den snabba och accelerande
utveckling av informationsteknik vi har idag. Det innebär att
lagstiftningen inriktas mot att förbjuda sådan behandling av
personuppgifter som inte bör vara tillåten, istället för att
reglera vad som är tillåtet.
För Miljöpartiet är offentlighetsprincipen samt tryck- och yttrandefriheten
av avgörande betydelse i det här sammanhanget. Sverige måste i arbetet
inom EU betona vikten av att EG-direktiv inte får inskränka offentlighets-
principen.
Propositionens förslag om förändringar i personuppgiftslagen, 33 § och
49 §, räcker alltså inte till för att skapa klarhet kring vad som är otillåtet
och
inte i samband med hanteringen av personuppgifter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en revidering av
hela EG-direktivet 95/46/EG med inriktning mot en mer missbruks-
inriktad regleringsmodell,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en genom-
gripande förändring av den svenska personuppgiftslagen med inrikt-
ning mot den s.k. missbruksmodellen.