med anledning av prop. 1999/2000:11 Personuppgiftslagens överföringsregler
Bakgrund
Skyddet för den personliga integriteten har alltid varit en
viktig fråga för Moderata Samlingspartiet. Genom
folkrättsliga överenskommelser som Europakonventionen,
som numera gäller som svensk rätt, liksom genom de EG-
rättsliga principer som följer med vår anslutning till EU har
Sverige åtagit sig att leva upp till stadganden som bl.a. säger
att individen har vissa grundläggande rättigheter, som inte
får inskränkas genom nationell lagstiftning.
Den 24 oktober 1998 trädde den nya personuppgiftslagen i kraft. Häri-
genom införlivas Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24
oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling
av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. I direktivet
slås fast att den personliga integriteten är en sådan grundläggande rättighet
som ett medlemsland inte längre kan bortse från, vilket betyder att en viss
nivå på skyddet för den personliga integriteten måste garanteras även i
nationell lagstiftning. Lagstiftningen har emellertid visat sig ha avgörande
brister som i stor utsträckning söker sig tillbaka till själva direktivet.
Fel väg
Regeringen och riksdagens majoritet valde att införliva
direktivet genom en lagstiftning (prop. 1997/98:44
Personuppgiftslagen) som bygger på samma föråldrade
struktur som EG-direktivet gör. Införlivandet av direktivet
förbereddes av den s.k. Datalagskommittén.
Såväl direktivet som Datalagskommitténs förslag och den sedermera
genomförda lagstiftningen bygger på en s.k. hanteringsmodell som reglerar
själva hanteringen av personuppgifter. En tillåten hantering av person-
uppgifter enligt personuppgiftslagen skall i princip förutsätta samtycke från
den som uppgifterna rör och det oavsett om hanteringen utgör ett missbruk
av uppgifterna eller inte.
Syftet med rättsregler och praxis är att bilda ett stabilt regelverk som för-
mår hantera den snabba utvecklingen på området, utan att för den skull ställa
upp onödiga hinder för yttrandefriheten, den tekniska utvecklingen eller
företagen i branschen. Detta innebär bland annat att regleringen av de
företeelser som uppstår som en följd av den tekniska utvecklingen på IT-
området måste ha som utgångspunkt att värna yttrandefriheten med bevaran-
de av ett fullgott skydd för den personliga integriteten.
När det gäller den hårt kritiserade personuppgiftslagen (1998:204) har
Moderata Samlingspartiet hela tiden varit av uppfattningen att direktivets och
lagens utformning är föråldrad och inte tar hänsyn till det faktum att alltfler
medborgare har tillgång till dator och möjlighet att kommunicera i olika
nätverk och därmed också möjlighet att behandla personuppgifter på ett sätt
som omfattas av lagen. Varken direktivet eller personuppgiftslagen tar hän-
syn till den snabba utveckling som har skett och hela tiden pågår. En
lagstiftningsmodell som tar sikte på missbruk av personuppgifter i stället för
själva hanteringen av dessa hade inneburit ett större skydd för yttrande-
friheten och hade därför varit att föredra.
Den valda modellen kunde möjligen anses befogad så länge som endast
fåtalet kom i kontakt med personuppgifter i datasystem, men i dag då snart
sagt alla har tillgång till datorer, elektronisk post och annan kommunikation i
globala nätverk och mycket av den användning av personuppgifter som
förekommer på t.ex. Internet eller i BBS:er dessutom är tämligen harmlös,
framstår lagen som minst sagt förlegad. Att döma av senare tids kritiska
debatt om personuppgiftslagens konsekvenser torde detta synsätt också vara
det förhärskande hos gemene man. Den oro som i dag finns bland människor
för att deras personuppgifter skall missbrukas grundar sig inte primärt på en
oro för själva datahanteringen av uppgifterna utan snarare i en rädsla för
avarterna, dvs. missbruket av den nya tekniken.
Ny lagstiftning nödvändig
Den moderata ståndpunkten, som tydligt slogs fast i en
motion (1997/98:K13) av Carl Bildt m.fl. (m) med anledning
av regeringsförslaget om personuppgiftslagen har hela tiden
varit att det är missbruket av personuppgifter som skall
beivras och inte själva behandlingen. Den nu aktuella frågan
om huruvida spridandet av personuppgifter på Internet blir
olagligt med den nya lagen hade över huvud taget inte
uppkommit om personuppgiftslagen hade utformats efter
vårt förslag.
Något sent påkommet beslutade regeringen den 22 oktober 1998 - två
dagar före lagens ikraftträdande - att ge Datainspektionen i uppdrag att
utreda möjligheterna att göra fler undantag från lagens krav, i syfte att i viss
utsträckning undanta kommuner och enskilda från konsekvenserna av lagen.
I proposition 1999/2000:11 föreslås att personuppgiftslagens bestämmelser
om förbud mot överföring av personuppgifter ändras så att det blir tillåtet att
sprida uppgifter som ur integritetssynpunkt kan betraktas som harmlösa.
Ringa brott mot personuppgiftslagen skall avkriminaliseras.
Detta förslag är ett steg i den riktning mot en missbruksmodell som
moderaterna tidigare uttalat sig för.
Förslaget väcker emellertid åtskilliga frågor; vad är harmlösa uppgifter,
vad är ett lands adekvata skyddsnivå, vad är överföring osv.
Förslaget innebär alltså ett litet steg mot en missbruksmodell. Mycket
annat behöver emellertid göras och då först och främst i det direktiv person-
uppgiftslagen bygger på. Enligt Moderata Samlingspartiet är det nödvändigt
att regeringen aktivt och med stor kraft verkar för en ändring av direktivet
eftersom vi nu har hamnat i ett läge som inte förutsågs när detta diskuterades
och beslöts under första halvan av 90-talet. Den teletekniska utvecklingen
går snabbare än vad de flesta kunnat förutse. Ett år efter det att samtliga EU:s
länder skulle ha införlivat direktivet med respektive lands lagstiftning har det
skett i endast cirka hälften av länderna. Detta visar att en utvärdering av
direktiven och en ändring av dem brådskar.
Enligt Moderata Samlingspartiets uppfattning bör regeringen intensifiera
åtgärder för att åstadkomma en ordning utifrån principen att det är missbruk
av personuppgifter som skall beivras. Sverige bör ta nödvändiga initiativ i
EU-samarbetet med målet att under det svenska ordförandeskapet första
halvåret 2001 kunna besluta om en revidering av EG-direktivet, som är
anpassad till den tillvaro vi lever i.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen bör ta initiativ till en revidering av
EG-direktivet.