med anledning av prop. 1999/2000:11 Personuppgiftslagens överföringsregler
Slå vakt om offentlighet och
yttrandefrihet
Yttrandefrihet är en av vår demokratis hörnstenar. Det är den
absoluta grunden för en offentlig debatt och granskning av
makthavare. För att detta ska vara möjligt måste också
impopulära, stötande och ibland även kränkande påståenden
vara skyddade och bemötas med ord - inte repressalier.
Yttrandefriheten handlar alltså inte om harmlösa uttalanden.
Det är först när uttalanden är kontroversiella och kan vara
upprörande som yttrandefriheten behövs. För Centerpartiet
är detta utgångspunkten i den kritik vi upprepade gånger
riktat mot personuppgiftslagen och EG-direktivet om
dataskydd.
I den föreliggande propositionen föreslår regeringen ett par förändringar
och lättnader. Vi kan dock konstatera att de ändringarna inte är tillräckliga
för att trygga yttrandefriheten också i nya medier och att den inte kommer till
rätta med de problem som personuppgiftslagen innebär.
Ett aktuellt exempel är den företagare som fällts för brott mot datalagen för
en hemsida för en organisation som kallar sig bankrättsföreningen. Oaktat
om det som står på sidan är förtal eller inte, så är det denna fråga som borde
prövas, inte huruvida personuppgifter lagras och sprids utan tillstånd.
Personuppgiftslagen kan därför vara ett mycket obehagligt instrument för att
hindra fri debatt och åsiktsspridning. Även om denna tillämpning är högst
osannolik, så är det angeläget att lagen skrivs om för att också formellt
trygga det fria ordet.
Personuppgiftslagen, och det bakomliggande direktivet, innehåller fler
problem än överföringsförbudet. Ett sådant är paragraf tio, som reglerar när
det är tillåtet att behandla personuppgifter. Det måste anses tveksamt i vilken
mån privatpersoner har rätt att föra en offentlig debatt med stöd av denna
paragraf. Tingsrättens dom i frågan om den ovan nämnda företagaren visar
också på detta problem.
Det måste framhållas att yttrandefrihet inte handlar om rätten att förtala
andra personer. För alla traditionella medier finns regelverk som är avsedda
att förhindra detta, regler som också torde vara tillämpliga på yttranden på
Internet. Centerpartiet efterlyste i sin begäran om ett utskottsinitiativ 1999
en
översyn av personuppgiftslagen så att traditionella yttrandefrihetsprinciper
inte sätts ur spel. Propositionen kan anses vara ett litet steg på väg mot
detta,
men ännu återstår mycket att göra.
Centerpartiet har i riksdagen tidigare begärt att regeringen ska arbeta för en
ny integritetslag, som kan ersätta personuppgiftslagen, och som tar fasta på
att förbjuda missbruk i stället för att reglera bruk av personuppgifter. Då
regeringen uppenbarligen fortfarande arbetar med frågan avstår vi från att
upprepa detta yrkande, men vi vill framhålla att det är viktigt att arbetet sker
skyndsamt och att det är allvarligt menat att finna ett alternativ till person-
uppgiftslagen.
Det står dock klart att intentionerna i Centerpartiets begäran om ett
utskottsinitiativ inte kan anses vara uppfyllda med förslagen i propositionen.
Även framgent kommer det att vara möjligt att stoppa yttranden på Internet
med hänvisning till de formregler som sätts upp i personuppgiftslagen, utan
att någonsin pröva innehållet i yttrandena.
Den fortsatta beredningen av personuppgiftslagen inom
Sverige och arbetet i EU måste inriktas på att trygga det fria
ordet och möjligheten till offentlig debatt. Utgångspunkten
för regeringens fortsatta arbete bör vara att traditionella
yttrandefrihetsprinciper ska omfatta även yttranden i nya
medier. Detta kan givetvis innebära att också andra lagar,
inklusive grundlagar såsom tryckfrihetsförordningen (TF)
och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), bör ändras. Det får
ankomma på regeringen att överväga tilläggsdirektiv till de
grundlagsutredningar som tillsatts samt om det behövs
ytterligare utredningar för att uppnå detta.
Vad som ovan anförts om den fortsatta beredningen av personuppgifts-
lagen i Sverige och EU bör ges regeringen till känna.
Förslaget till förändring av
33 §
Centerpartiet delar den bedömning som t.ex. Svenska
journalistförbundet gör, att förslaget är riktigt, men att det är
otillräckligt. Lagrådet har bl.a. ifrågasatt om den föreslagna
förändringen av paragrafen får avsedd effekt, eftersom det
ter sig närmast omöjligt att avgöra vad som är en adekvat
skyddsnivå i tredje land, då denna är avhängig inte bara av
lagar, utan även av tillämpning och praxis. Risken finns då
att enskilda avstår från att publicera uppgifter på Internet,
eller att man struntar i lagen eftersom den upplevs som
orealistisk.
Förslaget till förändring av
49 §
Regeringen föreslår att gärningar som är ringa inte längre
ska vara straffbara. Förslaget har vunnit stort gillande bland
remissinstanserna, men det är inte oproblematiskt. Det
största problemet är att regeringen avstår från att göra
förändringar i 48 §, som reglerar skadestånd, och att det
därför är fullt möjligt att någon som publicerar
personuppgifter på sin hemsida även framgent kan komma
att dömas till skadestånd trots att vederbörande inte döms till
ansvar enligt 49 §. Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att
tveksamheten kring detta kan motverka syftet med
avkriminaliseringen.
Det vore rimligt att möjligheten att utdöma skadestånd faktiskt var
avhängig det ansvar som utdöms enligt denna paragraf. Riksdagen bör därför
besluta om sådan ändring av 48 § personuppgiftslagen att gärningar som
bedöms som ringa enligt 49 § inte ska kunna ligga till grund för ersättning.
Det måste också framhållas att, även om ändringen innebär att man inte
döms till ansvar, så kommer man även i framtiden att bryta mot t.ex. 9 § då
man publicerar personuppgifter på Internet, även då det bedöms som möjligt
att publicera dem enligt 33 §. Lagen ger således uttryck för att beteendet inte
är önskvärt. Det är, menar Centerpartiet, problematiskt att lagtexter ger
uttryck för en sådan hållning vad gäller människors möjligheter att uttrycka
sig och debattera. Centerpartiet anser därför att ytterligare förändringar är
nödvändiga.
Ytterligare förändringar
behövs
Centerpartiet kan visserligen ha förståelse för de
överväganden regeringen gör vad gäller förhållandet mellan
den svenska lagstiftningen och EG-direktivet. Precis som
Lagrådet framhåller, råder tveksamhet om i vilken utsträck-
ning den tolkning som antyds i propositionen är förenlig med
direktivet. Emellertid rör personuppgiftslagen och
dataskyddsdirektivet fundamentala principer i den svenska
demokratin, vad avser yttrandefrihet och offentlighet. Det
finns därför starka skäl att genomföra sådana förändringar av
personuppgiftslagen att traditionella yttrandefrihetsprinciper
inte sätts åsido, även om detta skulle innebära att Sverige
inte till fullo följer direktivets text.
Internet har en stor demokratisk potential. Mediet ger unika möjligheter för
enskilda att uttrycka tankar och bilda opinion som kan nå en mycket bred
publik. För att denna demokratiska potential ska realiseras krävs dock
lagstiftning som innebär att människor har samma rätt som YGL tillförsäkrar
dem i andra medier att fritt uttrycka åsikter. I samband med att personupp-
giftslagen (PUL) trädde i kraft rådde stor tveksamhet kring vad som var och
vad som inte var tillåtet, med följd att många hemsidor stängde möjligheten
att debattera. Oaktat nivån på de debatter som fördes på Internet, så innebar
detta ett bakslag för det fria ordet och den fria opinionsbildningen.
Centerpartiet menar därför att även de delar i personuppgiftslagen som
reglerar hanteringen av personuppgifter i allmänhet, inte bara överförings-
reglerna, bör granskas och ändras, i syfte att trygga den fria åsiktsbildningen
och utveckla Internet som ett demokratiskt medium. Även yttranden som inte
kan anses vara harmlösa eller som kan anses vara "ringa brott" mot person-
uppgiftslagen måste omfattas av ett sådant skydd.
När behandling av personuppgifter är tillåten avgörs genom paragraferna
9, 10, 13-17 i personuppgiftslagen. Rimligen är det dessa förbud som den
föreslagna avkriminaliseringen tar sikte på. Att endast göra undantag för
ringa gärningar innebär dock att de kontroversiella yttranden som i YGL
behövs för att skydda i andra sammanhang, knappast kommer att omfattas av
avkriminaliseringen. Mot bakgrund av den hantering som skett till dags dato
och den oförmåga att faktiskt lösa de fundamentala problem som finns med
personuppgiftslagen anser Centerpartiet att riksdagen nu bör besluta att ändra
personuppgiftslagen så att sådana yttranden som i andra medier skyddas av
YGL ska vara tillåtna att behandla enligt personuppgiftslagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den fortsatta beredningen av personuppgifts-
lagen,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 48 § personuppgifts-
lagen (1998:204) att gärningar, som bedöms som ringa enligt 49 §,
inte skall kunna ligga till grund för ersättning,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring av personuppgiftslagen
(1998:204) att sådana yttranden som i andra medier skyddas av
yttrandefrihetsgrundlagen också skall vara tillåtna att behandla enligt
personuppgiftslagen.