med anledning av prop. 1998/99:124 Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.
Med anledning av beslutet om ändrade relationer mellan kyrka och stat år
2000 lägger regeringen fram en proposition som behandlar frågor om
statligt stöd till trossamfunden, samfundens medverkan inom
totalförsvaret samt diverse andra följdändringar i lagstiftningen.
1.1 Remissinstansernas synpunkter
Efter en omfattande kritik från remissinstanserna mot det tidigare
betänkandet (SOU 1997:45) tillsattes en ny arbetsgrupp med uppgift att
ta del av framkomna synpunkter och lägga fram ett nytt förslag vad
gäller statens stöd till trossamfunden. De förslag som lades fram i år i
promemorian Statens stöd till andra trossamfund än svenska kyrkan (Ds
1999:12) har mottagits väl. Remissyttrandena har varit genomgående
positiva och trossamfunden har framhållit att förslagen från
arbetsgruppen ökar likställigheten mellan Svenska kyrkan och de andra
samfunden. Kristdemokraterna är positiva till att remissinstansernas
kritik tagits på allvar. Det hade varit mycket olyckligt om hänsyn inte
tagits till de synpunkter som framkommit.
1.2 Motiv för stöd
Regeringen anger i propositionen de motiv som ligger till grund för ett
statligt stöd till trossamfunden. Där sägs: "Trossamfunden medverkar,
tillsammans med andra goda krafter, i den ständigt pågående
normbildningsprocess som är nödvändig för att upprätthålla och stärka de
grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på. Aktuell
samhällsforskning pekar också klart på att ett aktivt förenings- och
samfundsliv på många sätt stärker det demokratiska systemet. Att olika
ideologier och trosriktningar, som verkar för att vårt demokratiska
statsskick upprätthålls, stärks och utvecklas, också får goda möjligheter
att göra sig gällande är därför av stor betydelse för vitaliteten i den
svenska demokratin." Det är glädjande att regeringen på detta sätt
bekräftar trossamfundens roll som samhällsnyttiga organisationer. De
övriga motiv som anges i propositionen är också rimliga och
överensstämmer med motiven för processen där kyrka och stat skiljs åt.
1.3 Övergripande mål för stödet samt förutsättningar för
bidrag
Enligt regeringens förslag ska målet för stödet vara att bidra till att skapa
förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt
inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning
och omsorg. Målet är väl formulerat och stämmer väl överens med
trossamfundens egen syn på vad som är viktigt. Målet stämmer också väl
överens med det som anges som en församlings grundläggande uppgifter
i 4 § lagen (1998:1591) om svenska kyrkan: "Församlingens
grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt
utöva diakoni och mission."
I propositionen anges de grundläggande principer enligt vilka bidrags-
frågor ska prövas. "Statsbidrag får lämnas endast till trossamfund som 1.
bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som
samhället vilar på, och 2. är stabilt och har egen livskraft." Vad gäller punkt
1. hade det varit önskvärt om regeringen tydligare angett när ett samfund kan
nekas bidrag. Kristdemokraterna utgår nu från att de kriterier som ställs upp
inte strider mot några av de stora andliga traditionerna och världs-
religionerna. En inblandning i samfundens gudstjänstordning vore mycket
olyckligt.
1.4 Beslut om statsbidrag
Regeringen ska även i framtiden bestämma vilka trossamfund som kan få
statsbidrag. Idag prövas frågor om fördelning av statsbidrag av
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) som också
meddelar tillämpningsföreskrifter. I propositionen föreslås att
fördelningsfrågan i framtiden ska handhas av regeringen eller den
myndighet som regeringen beslutar. Kristdemokraterna anser att
fördelningen som idag bör göras av ett särskilt fördelningsorgan där
specifik kompetens finns.
1.5 Utformningen av bidraget
Större delen av statsbidraget till trossamfunden ska ges i form av
organisationsbidrag. Detta för att göra det möjligt för samfunden att
bedriva sin verksamhet med kontinuitet och långsiktighet.
Verksamhetsbidrag och projektbidrag ska också kunna ges för särskilt
intressanta verksamheter respektive stöd till angelägna etableringar.
Kristdemokraterna anser att det är lämpligt att den större delen av
statsbidraget ges som organisationsbidrag eftersom denna bidragsform
bäst tillgodoser samfundens verksamhet och prioriteringar. Det är också
bra att en möjlighet till verksamhetsbidrag och projektbidrag finns där
särskilda stödåtgärder kan behövas.
1.6 Ett gemensamt forum
Arbetsgruppen har föreslagit att till Samarbetsnämnden för statsbidrag
ska knytas ett råd för dryftande av gemensamma frågor av intresse för
kretsen av bidragsberättigade trossamfund. Ytterligare en uppgift för
rådet bör vara att vara ett kontaktorgan för diskussion av övergripande
gemensamma frågor av intresse för både staten och för samfunden.
Regeringen anser att inrättandet av ett sådant forum bör övervägas.
Kristdemokraterna stödjer arbetsgruppens förslag. Vi anser att
samfunden ska erbjudas att ingå i ett råd. I ett sådant forum skulle kunna
exempelvis dryftas frågor om samhällets värdegrund och hur denna kan
stärkas. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till åtgärder för att
inrätta ett gemensamt råd/forum.
1.7 Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund
En grundförutsättning för att trossamfund, exklusive Svenska kyrkan,
skall kunna nyttja den i lag (1999:291) om avgift till registrerat
trossamfund reglerade möjligheten att få in avgift via skattsedeln, är att
regeringen beslutat att bevilja samfundet sådan hjälp. Sådan hjälp kan
endast beviljas samfund som registrerats som registrerat trossamfund
med stöd av förordning (1999:731) om registrering av trossamfund.
Nyssnämnda förordning träder, i de delar som här är av relevant intresse,
i kraft först den 1 januari 2000. Kammarkollegiet kommer, såsom
beslutsmyndighet, sannolikt inte att pröva om ett samfund skall
registreras innan den nya lagen (1998:1593) om trossamfund trätt i kraft i
relevanta delar. Situationen är problematisk, vilket fler remissinstanser
uppmärksammat.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och Sveriges Frikyrko-
råd har framfört att de anser att det är otillfredsställande att enbart Svenska
kyrkan får avgiftshjälp från år 2000 medan övriga trossamfund får vänta till
år 2001. Svenska Missionsförbundet menar att det är viktigt ur likställig-
hetssynpunkt att avgiftshjälpen börjar tillämpas år 2000. Problemet borde
kunna lösas genom att riksdagen beslutar om en övergångsbestämmelse som
innebär att trossamfunden kan komma i åtnjutande av uppbördssystemet
tidigare än år 2001.
2 Hemställan
2 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de grundläggande principer enligt vilka bidrags-
frågor skall prövas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett gemensamt råd/forum skall inrättas,
3. att riksdagen beslutar om en övergångsbestämmelse som inne-
bär att trossamfunden kan komma in i uppbördssystemet tidigare än år
2001.