EU och kampen mot den internationella brottsligheten
Europa och omvärlden utmanas i dag av historiens mest
välorganiserade kriminalitet. Denna har utvecklats på
internationell nivå i en högst oroande takt, både i omfattning
och i komplexitet, och utgör ett allvarligt hot både mot
samhälle och individer. Samtidigt som en rad brottssyndikat,
från sina baser i tredje land, bygger upp verksamhet inom
EU ökar det gränsöverskridande samarbetet mellan dessa
grupper och nationellt baserade kriminella grupper i
medlemsländerna.
Den internationella brottsligheten är modernt utrustad, förfogar över
mycket stora resurser och opererar gränslöst, men våra brottsbekämpande
myndigheter är hänvisade till att bedriva sitt arbete nationalstatligt. Ytterst
hotar den organiserade brottsligheten den ekonomiska stabiliteten och demo-
kratin i våra samhällen. Det är därför oacceptabelt om ett överdrivet
hävdande av nationell suveränitet i brottsbekämpningen får hindra fram-
växten av internationellt samarbete på detta område.
Människornas trygghet är direkt beroende av att vi lyckas i kampen mot
kriminaliteten. För att EU-samarbetet ska kunna ge ökad trygghet, krävs
därför krafttag mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, illegal
droghandel, terrorism, sexhandeln med kvinnor och barn, barnpornografi och
människosmugglingen.
Kampen mot den organiserade brottsligheten växer nu fram som en av
EU:s verkligt stora utmaningar. Detta viktiga arbete är av central betydelse
för att vi ska kunna förverkliga det nya EU-fördragets mål: ett område av
frihet, säkerhet och rättvisa.
Kristdemokraterna för här fram förslag till åtgärder i kampen mot en ökad
kriminalitet. Bara genom ett utvecklat och effektivt rättsligt samarbete
internationellt kan vi skapa ett tryggt samhälle att leva i - kriminaliteten
känner inga gränser.
Bygg ut Europol under
demokratisk kontroll
För att kunna hejda den internationella brottsligheten är det
nödvändigt med ett väl fungerande polissamarbete. Ett
viktigt tillskott till detta är den europeiska polisbyrån,
Europol. Uppbyggnaden av denna har emellertid gått
långsamt, först i oktober 1998 kunde Europolkonventionen
träda i kraft sedan den godkänts av samtliga medlemsländers
parlament. Det är därför viktigt att Europol nu byggs ut utan
vidare fördröjningar och utvecklas till en effektiv enhet för
gemensam bekämpning av grov internationell kriminalitet.
Detta utbyggnadsarbete måste ske med väl definierade
befogenheter och under god demokratisk kontroll.
Befogenheter
Det bör framhållas att Europols befogenheter är
väldefinierade och, i synnerhet när det gäller de operationella
befogenheterna, tydligt avgränsade. Det finns inget fog för
talet om en "EU-polis" som agerar på egen hand i nationella
polisers ställe. Europols främsta uppgift är att samla och
analysera information samt fungera som bas för
informationsutbyte beträffande särskilt allvarliga brott. Det
rör sig om grova och gränsöverskridande brott: narkotika-
handel, olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen,
illegala nätverk för invandring, människohandel,
penningtvätt, handel med stulna fordon samt terrorism. För
att listan ska förlängas krävs att samtliga medlemsländer är
överens.
Samarbete med länder innanför och
utanför EU
För att Europol ska fungera väl krävs ett samarbete med
länder både inom och utom EU. Varje medlemsland ska
självt kunna avgöra vilka myndigheter som ska vara
kontaktorgan och samarbetspartners i olika frågor.
Det är samtidigt angeläget att Europol väl anpassar och samordnar sitt
arbete med den internationella kriminalpolisorganisationen Interpol, inte
minst med Interpols verksamhet i Europa. Båda organisationerna behövs i
den internationella brottsbekämpningen. Genom att noga tillse att de
kompletterar, inte dubblerar, varandra kan de tillsammans optimera sin
viktiga verksamhet.
Europol kan få stor hjälp i sitt arbete mot den gränsöverskridande brotts-
ligheten av de enskilda medlemsländerna. Här är Europols fördel främst den
centrala positionen och möjligheten att sammanställa uppgifter från flera
länder. Samtidigt kan de enskilda medlemsländerna i sitt eget interna arbete
dra nytta av den specifika expertis som finns inom Europol.
Europol ska också kunna stimulera ett medlemsland eller flera medlems-
länder att starta utredningar. Tillsammans kan man med gemensamma
handlingsplaner, strategiska analyser, teknisk och taktisk support, juridisk
handledning, tillhandahållande av tekniska faciliteter, utarbetande av gemen-
samma manualer och tillhandahållande av specifik information förbättra
oddsen i kampen mot den välorganiserade gränsöverskridande brottsligheten.
Europol måste även ägna sig åt utbyte av information och erfarenheter med
länder utanför EU. Detta är särskilt aktuellt vad gäller den illegala narkotika-
handeln.
Så som den internationella brottsligheten fortsätter att utvecklas bör det
övervägas om Europol ska ges utvidgade befogenheter och resurser att
operera i samarbete med medlemsländernas myndigheter.
Europols kriminalregister
Regelverket för Europols kriminalregister är strikt och
riktlinjerna utformade med största möjliga respekt för den
enskildes integritet. Reglerna bygger på Europarådets
konvention om skydd för enskilda vid automatisk
databehandling av personuppgifter och även dess
rekommendation om användningen av personuppgifter inom
polissektorn.
Registreringar är i de allra flesta fall tidsbegränsade till tre år. Den person-
information som inhämtas och bearbetas får inte vara av annan art än den
som enligt nationella bestämmelser får inhämtas. Personuppgifter av mycket
känslig karaktär får dessutom endast användas då det är absolut nödvändigt
för en pågående undersökning, och då endast som komplettering till redan
befintliga uppgifter, aldrig i en separat sökning eller i ett separat register.
Sverige preciserar genom nationell lagstiftning vilken information som får
registreras i vårt land. Inga andra typer av uppgifter får överföras från svensk
polis till Europols register.
Gemensamt för all insamlad information är att den inte får användas i
något annat sammanhang än Europols arbetsuppgifter och mål. Konven-
tionen omfattar även skadeståndsansvar, den enskildes tillgång till uppgifter
om sig själv samt möjlighet att överklaga införda uppgifter.
Ge tullen mer resurser
Kristdemokraterna har sedan flera år tillbaka velat ge tullen,
kustbevakningen och polisen tillräckliga resurser. Vi har
motsatt oss de nedskärningar som Socialdemokraterna och
Miljöpartiet genomfört och som bland annat medfört att 750
heltidstjänster försvunnit.
Kristdemokraterna ser positivt på Schengensamarbetet, som i år inkor-
porerats i EU. Men en avveckling av de inre gränserna kräver en förstärkt
tull för att hejda den illegala handeln med narkotika, alkohol och tobak.
Tullen har med anledning av Sveriges medlemskap i EU ställts inför
omfattande förändringar av sin verksamhet. Arbetsvolymerna har visserligen
minskat avsevärt vad gäller klarering, men samtidigt har viktiga nya
arbetsuppgifter tillkommit.
Vi anser att tullens resurser begränsats för mycket och för tidigt. Även
polisens och kustbevakningens resurser bör ses över utifrån nya behov och
uppgifter.
Enligt Tullverkets statistik har smugglingen av bland annat sprit och
cigaretter ökat mycket kraftigt de senaste åren. Allt större kvantiteter åt
gången smugglas in över gränsen. Det gäller även narkotika. År 1998
beslagtogs sammanlagt över 63 kilo heroin med ett värde "på gatan" av cirka
186 miljoner kronor. Det ska jämföras med 5,5 kilo år 1997.
De enskilda beslagen är ofta stora, cirka fem till tio kilo åt gången. Risken
att ertappas uppfattas som minimal.
Konsekvensen blir ett ökat missbruk som går allt längre ned i åldrarna.
Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol-
och narkotikaupplysning har andelen elever i årskurs 9 som prövat narkotika
mer än fördubblats sedan 1990-talets början. Förra året uppgav nio procent
av pojkarna och sex procent av flickorna att de provat narkotika. I centrala
Stockholm är siffrorna än mer skrämmande. Där uppger tjugotre procent av
pojkarna att de provat narkotika.
Utrustning
Kristdemokraterna menar att Tullverket måste få tillgång till
adekvat utrustning för att komma till rätta med smugglingen.
Den röntgenutrustning som i dag används i de större
hamnstäderna är främst avsedd för bagage och lämpar sig
inte för kontroll av lastbilar, tankbilar och containrar.
Modern och ändamålsenlig utrustning finns redan på
marknaden. Tullen i Hamburg köpte hösten 1996 in en
röntgenanläggning för 36 miljoner D-mark, det vill säga
cirka 156 miljoner kronor. Enligt uppgift tjänades dessa
pengar in på sex månader, tack vare att man genom beslag
kunde ta in avgifter som annars gått myndigheterna förbi.
Liknande utrustning har också de franska myndigheterna i
Le Havre skaffat. Den aktuella röntgenutrustningen är
tillräckligt stor för att genomlysa en hel långtradare och
anses vara tullens framtida vapen mot otillåten införsel av
bland annat tobak och alkohol. Röntgenutrustningen kan
kontrollera upp till tjugo lastbilar i timmen och ökar
väsentligt tullens möjligheter att vinna kampen mot
smugglarna.
Den svenska tullens policy är att det är bättre att anskaffa flera mindre
mobila enheter och därigenom öka träffsäkerheten. Smugglarna lär sig
annars snart vilka hamnar de ska undvika.
Tullen behöver också bärbar utrustning. Rätt anpassad kan denna användas
för att genomlysa bildäck. Idag måste man ta av däcken för att kunna se om
narkotika gömts i dessa. Med en bärbar utrustning skulle kontrollen kunna
göras både snabbare och effektivare.
Kristdemokraterna vill verka för att tullen får möjlighet att anskaffa den
moderna utrustning som behövs för att bedriva en effektiv gränskontroll. Det
är också viktigt att personalen/operatörerna får den utbildning som krävs.
Nu behövs konkreta
åtgärder för att skapa "ett
område av frihet, säkerhet
och rättvisa" inom EU
Amsterdamfördraget, det nya EU-fördraget som trädde i
kraft den 1 maj 1999, anger som mål att inom EU "skapa och
utveckla ett område av frihet, säkerhet och rättvisa". En
central utgångspunkt för detta reformarbete måste vara att
det inte får finnas någon motsättning mellan å ena sidan
strävan efter ökad frihet och å den andra människors
personliga trygghet och rättsliga säkerhet. Frihet ska också
innebära att människor slipper missbruk, bedrägerier,
diskriminering och våld, inbegripet den moderna
slavhandeln med kvinnor och barn i Europa. Frihet måste
även betyda rätten att leva i ett samhälle som effektivt tar itu
med individer och grupper som begår brott.
Kampen mot den organiserade brottsligheten har central betydelse för
möjligheterna att inom EU förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och
rättvisa". För att vi ska kunna fördjupa den europeiska integrationen också på
detta viktiga fält måste medlemsstaterna ha förtroende för varandras
kapacitet att hantera allvarliga brott och grova brottslingar. Detta gäller
särskilt den brottslighet som opererar i fler än en medlemsstat.
Kristdemokraterna anser att EU:s mål att "skapa och utveckla ett område
av frihet, säkerhet och rättvisa" är en viktig vision men att denna nu måste
ges ett konkret och tydligt innehåll för att kunna engagera människorna och
förverkligas. Sverige bör aktivt bidra till detta.
Åklagare och domstolar
måste kunna samarbeta
direkt
När man talar om brottsbekämpningen får man inte glömma
den roll som det rättsliga samarbetet spelar. När polisens och
tullens arbete är klart ska åklagarna, advokaterna och
domarna ta vid. Även deras arbete påverkas och försvåras av
att brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande. Även de
behöver moderna och effektiva verktyg för att kunna
samarbeta med kollegerna i andra medlemsländer. Idag läggs
många internationella brottsutredningar ned, helt enkelt
därför att det visar sig alltför svårt att driva dem framåt.
Det är också så att de rättsliga definitionerna varierar inom EU. Detta
orsakar problem, inte minst i kampen mot fusk och bedrägerier. En kriminell
handling i ett medlemsland betraktas på sin höjd som en "förseelse" i ett
annat. Dessutom varierar straffsatserna kraftigt. Det är lätt att inse att dessa
förhållanden skapar näst intill perfekta förutsättningar för organiserad
brottslighet.
För en effektivare rättshjälp medlemsländerna emellan måste dessutom de
berörda rättsliga instanserna kunna kommunicera direkt med varandra och
inte, som idag, tvingas gå den tidsödande vägen via respektive medlemslands
beskickningar och utrikesdepartement.
En europeisk samordning av åklagarväsendet, i förhållande till den
transnationellt organiserade brottsligheten, bör övervägas. Utbyggnaden av
det rättsliga samarbetet inom EU måste emellertid ske i noga avvägda steg.
Strävan ska framför allt vara att finna pragmatiska lösningar på samarbets-
problemen. Målet ska vara att överbrygga existerande skillnader mellan
medlemsländernas olika rättssystem, så att myndigheterna kan samarbeta
effektivare över nationsgränserna trots de skillnader som finns.
Gemensamma
straffrättsregler för grova
brott
Det straffrättsliga samarbetet måste vidareutvecklas så att det
når upp till samma nivå som polissamarbetet. Även med ett
effektivt straffrättsligt samarbete är det svårt att hantera
sådana komplexa problem som den organiserade
brottsligheten om det inte samtidigt sker en tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning på området och en förenkling
av de procedurer som tillämpas. Detta innebär konkret att
brottsliga handlingar bör bemötas på samma sätt inom hela
Unionen.
En femårig handlingsplan för att uppnå gemensamma straffrättsliga regler
har godkänts av EU:s samtliga 15 medlemsländer. Handlingsplanen
innehåller förslag på enhetliga minimistraff och gemensamma definitioner av
vad som är brottsligt. Minimistraffen ska till exempel gälla för brott som
knarklangning, maffiaverksamhet och sexhandel med barn. Idag bestraffas
brott som rasism, rattfylleri, pedofili och skattesmitning olika i de olika
medlemsländerna. Handlingsplanen syftar också till att göra det möjligt att
komma åt dem som smugglar in människor över gränserna.
Kristdemokraterna stöder förslaget om att införa gemensamma straffrätts-
liga regler för vissa grova brott. Inga länder ska vara "frihandelsområden"
för brottslingar. Det är viktigt att EU står enat i kampen mot brott. Samtidigt
är det viktigt att de straffrättsliga reglerna utformas som just minimiregler.
Varje land måste sedan självt bestämma om de egna straffrättsliga reglerna
ska vara strängare.
Handlingsplaner för särskilt
svåra brott
EU-samarbetet rymmer både möjligheter och svårigheter,
även om möjligheterna överväger. Man behöver inte vara
särskilt skarpsynt för att se att det också finns mörka sidor i
den europeiska utvecklingen. Den organiserade
brottsligheten breder ut sig, inte minst efter de gamla
systemens sammanbrott i öst.
Kristdemokraterna anser att EU-samarbetet inte får glömma de många på
vår kontinent som far mycket illa av kriminalitetens framfart: barn, kvinnor,
invandrare och andra som utsätts för våld och diskriminering. Sårbara
medmänniskor, som i värsta fall blir lättköpta offer för knarkhandlare,
människosmugglare, hallickar, pedofiler och andra kriminella personer. Det
fria, säkra och rättvisa Europa som vi vill skapa förblir vackra ord på
papperet, om vi inte aktivt tar itu med den viktiga uppgiften att bättre skydda
dessa offer för den organiserade brottsligheten.
De tre centrala EU-institutionerna - kommissionen, parlamentet och
ministerrådet - bör kontinuerligt driva på i kampen mot den organiserade
brottsligheten och säkerställa en fortsatt prioritering av dessa frågor. Det kan
förslagsvis ske genom att i den nya EU-kommissionen en ledamot exklusivt
får ansvar för brottsbekämpning och polissamarbete, genom att parlamentet
organiserar särskilda och regelbundet återkommande debatter om dessa
frågor och genom att ministerrådet till sig knyter en permanent arbetsgrupp
för dessa frågor.
Kristdemokraterna vill peka på vikten av att närmare studera särskilt
följande tre brottsfenomen och att handlingsplaner tas fram inom EU och vid
behov uppdateras för effektiva åtgärder. Ämnet behandlas också i
Kristdemokraternas europapolitiska motion.
Sexhandeln med kvinnor och barn i
dagens Europa
Den snabbt accelererande handeln med fattiga kvinnor och
barn, i dag allt oftare från Östeuropa, som av
brottssyndikaten luras in i prostitution i Västeuropas
storstäder är inget annat en slavhandel i modern tid. Handeln
anses omsätta cirka 55 miljarder kronor årligen. Den
internationella sexhandeln är lika välorganiserad som
knarkhandeln, men billigare och mindre riskfylld för de
brottslingar som organiserar och driver den. Medan en
knarkhandlare riskerar fängelsestraff i tio år eller mer, döms
den som handlar med kvinnor och barn till ett eller kanske
två år.
Kristdemokraterna anser att det arbete som redan kommit igång inom EU
måste utvecklas och förstärkas. Det handlar om att ge kvinnorna och barnen
skydd, medicin, psykiatrisk hjälp, tillfälliga uppehållstillstånd. Men det
gäller också att på olika sätt förbättra EU-samarbetet mot brottsligorna, bland
annat genom att skapa ett juridiskt ramvek som kan fungera för de olika
nationernas samarbete över gränserna.
Högteknologisk brottslighet
Just nu, i denna stund, surfar pedofiler runt på Internet. De
använder nätet för att knyta kontakter med varann, och med
barn. Det handlar om ljusskygga nätverk, väl dolda i
utkanterna av de digitala motorvägarna. Pedofilerna byter
och handlar också med barnpornografi. Affärerna sker
blixtsnabbt och anonymt, trots att distribution av
barnpornografi är förbjudet i så gott som alla länder.
Oskyldiga barn förnedras på detta sätt om och om igen, och
pedofilerna vet att risken att åka fast är liten.
Detta är ett av många exempel på att den nya informationstekniken kan
missbrukas för grova brottsliga intressen. Det handlar också om "recept" för
att tillverka narkotika och bomber, rasistisk verksamhet, terrorism,
penningtvätt, med mera.
Storstadsbrottslighet
De moderna storstäderna drar till sig alltfler människor och
utgör samtidigt en grogrund för växande kriminalitet bland
individer och grupper som kan utnyttja storstadens
anonymitet. Faran är särskilt påtaglig för de unga som via
knark- och alkoholmissbruk och gängtillhörighet kan lockas
in i allt grövre brottslighet.
Alltfler européer växer upp och lever sina liv i de stora städerna.
Kristdemokraterna anser därför att EU i kampen mot den organiserade
brottsligheten särskilt måste uppmärksamma de problem som sammanhänger
med storstadsbrottsligheten.
Nej till narkotika inom EU
De allra flesta människor är i dag djupt oroade över
narkotikamissbrukets svåra följder i våra samhällen, inte
minst bland de unga. Rapporter från bland annat EU:s
drogobservatorium i Lissabon visar att användningen av
framför allt de nya syntetiska drogerna tränger allt längre
ned i åldrarna. Kristdemokraterna säger ett klart och bestämt
nej till all form av drogliberalisering och kommer i
Europaparlamentet att aktivt motarbeta alla nya sådana
försök.
Slutdokumentet från FN:s specialmöte i New York förra sommaren om
världens drogproblem bekräftar att en kombination av restriktiv politik och
socialt ansvarstagande är den enda framkomliga vägen. Kristdemokraterna
stöder helt denna linje.
Målet måste förbli ett narkotikafritt samhälle. Det europeiska samarbetet
för att nå detta mål måste - på ett sammanhållet och konsekvent sätt -
omfatta både förebyggande åtgärder, kontroller av polis och tull, rehabilite-
rande verksamhet och internationellt samarbete mellan producent- och
konsumentländer.
Kriminalisera deltagande i
och stöd till rasistiska och
kriminella organisationer
Kristdemokraterna anser att enskilt deltagande i och stöd till
rasistiska och kriminella organisationer måste förbjudas. Den
organiserade rasismen måste kriminaliseras, eftersom den
utgör en verklig fara såväl mot enskilda personer och
grupper som mot det demokratiska samhället. De kriminella
MC-gängen ägnar sig inte bara åt motorcyklar utan åt
välorganiserad gangsterverksamhet, utpressning och
beskyddarverksamhet. De för också ett narkotikakrig där
kampen handlar om makten över distributionen. Det är de
rasistiska och kriminella organisationerna som utgör grunden
för den organiserade gränsöverskridande brottsligheten.
Organisationerna är nära förknippade med varandra. I
Sverige kan ett medlemskap i Brödraskapet automatiskt
innebära medlemskap i en rasistisk organisation.
Målet för all organiserad brottslighet är att erhålla så stor förmögenhet, så
stort inflytande och så mycket makt som möjligt till så liten risk som möjligt.
Transnationella brottsliga organisationer har idag tillgång till kapital och
kontakter som gör det möjligt för dem att bedriva helt legitima verksamheter
som hotellrörelser, restauranger, nattklubbar, barer och egna företag i
byggbranschen. Med hjälp av "tvättade pengar" kan de sedan underminera en
marknad och försätta konkurrenter i konkurs.
Torsdagen den 3 juni i år kunde vi i svensk press läsa om hur Hells Angels
är på väg in i byggbranschen. Enligt kriminalinspektör Göran Orbe på
Ekobrottsmyndigheten "får man lätt en känsla av att Hells Angels försöker
komma in i etablerade branscher. Om de gör det utan att betala skatt och
avgifter, på samma sätt som de ser ut att ha gjort i det bolag vi utreder, så
kommer det att betyda problem för alla seriösa företag i byggbranschen."
Enligt polisen har Hells Angels blivit allt skickligare på administration och
ekonomi. Eliten bland svenska ekonomiska brottslingar har kontaktats av
organisationerna och knutits till dessa.
Det enda sättet att komma åt denna grova kriminella verksamhet och dess
grogrunder är att förbjuda deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella
organisationer. Här måste EU:s medlemsländer samarbeta och ta fram
gemensamma regler. Demokratin måste kunna försvara sig. Den måste sätta
upp gränser för vad som kan accepteras. Den demokrati som inte gör det
upphör annars snart att vara demokrati.
Europeiskt samarbete för
bättre brottsofferskydd
Varje år drabbas närmare en fjärdedel av EU:s medborgare
av ett brottsligt övergrepp. I de flesta fall får brotten inte
några allvarliga följder. Egendomsskadan eller den fysiska
skadan är begränsad eller obefintlig. Gärningsmannen går
ofta fri. Det handlar då oftast om bostadsinbrott, bilstölder
eller fall av ringa misshandel. Men för den som blir utsatt för
ett övergrepp är situationen en annan.
Alla som någon gång råkat ut för ett inbrott vet hur detta kan ödelägga det
dagliga livet i månader, ja till och med år framöver. För den som drabbats är
det då av liten betydelse om brottet klassas som grovt eller ringa. Traumat
efter ett övergrepp eller ett intrång i privatlivet finns där likafullt och lika
smärtsamt. Det får därför inte vara omgivningen som ska avgöra om ett
övergrepp ska betraktas som allvarligt eller bagatellartat. Istället ska
brottsoffrets egna upplevelser vara styrande. Brottsoffret ska sättas i centrum.
Kristdemokraterna anser att detta perspektiv måste prägla utformningen av
samhällets insatser för brottsoffren.
Under senare år har brottsoffrens situation uppmärksammats i ökad grad i
många länder. Men nationella insatser räcker inte alltid. För att vi med kraft
ska kunna förbättra stödet till brottsoffren måste de nationella insatserna
kompletteras med internationellt samarbete. Det finns flera skäl för detta:
För det första är det i dag alltfler som arbetar, turistar eller av andra skäl
reser utanför sitt hemland för längre eller kortare tid. En del av dem kommer
att utsättas för brott under sin vistelse i utlandet. För det andra är
brottsoffrens rätt i samhället en internationellt giltig rättighet, en norm som
det internationella samfundet har en skyldighet att göra gällande långt
utanför det enskilda landets gränser. Normen uttrycks klart och entydigt i
FN-resolutionen från 1985 om grundläggande rättsprinciper för brottsoffer. I
denna "brottsoffrens Magna Charta" anges fyra huvudlinjer:
- rätten till ersättning från gärningsmannen,
- rätten till ersättning från staten,
- rätten till medicinsk, social och psykisk hjälp,
- rätten att få tillgång till den egna processen.
Kristdemokraterna anser att vi gemensamt måste verka för
att dessa viktiga principer får ett verkligt genomslag. De
måste bli verklighet för många, många fler - inom och utom
EU - än vad som är fallet i dag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Europol skall byggas ut under demokratisk
kontroll,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den omfattande smugglingen måste stoppas
och arbetet vid EU:s gemensamma yttergränser fungera väl,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att åklagare och domstolar skall kunna samarbeta
över gränserna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att verka för en gemensam europeisk straffrätt
för vissa grova brott,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att verka för en gemensam europeisk narkotika-
bekämpning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förbjuda deltagande i och stöd till rasistiska
och kriminella organisationer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det nationella brottsofferskyddet måste
kompletteras med internationella åtgärder.