Jurister och poliser ställs många gånger inför svåra och
komplicerade frågeställningar. Behovet av psykologisk
sakkunskap har blivit alltmer påtagligt.
Forensisk psykologi är den gren inom psykologin som avser att integrera
det psykologiska kunskapsområdet i det juridiska och det kriminalpolitiska
sammanhanget. Inom den forensiska psykologin finns vetenskapligt
grundade kunskaper med direkt relevans för att utvärdera och förstå hur
vittnen, brottsoffer och gärningsmän upplever, bearbetar och minns vålds-
diskussioner som t.ex. misshandel, rån och sexuella övergrepp. Forskning
kring minnesprocesser i vittnesmål och om faktorer som påverkar
slutsatserna i rättegångar, kan bidra till att öka rättssäkerheten. Vilka
psykologiska skeenden råder när nämndemän vid domstolen bedömer
vittnens berättelser? Vilka psykologiska faktorer är verksamma när rätten
fattar beslut i skuldfrågan? I USA pågår intensiv forskning om beslutfattande
i naturalistiska situationer som kan bidra till förståelsen av hur
domstolsledamöter värderar och väger samman information.
Den utvecklingspsykologiska forskningen ger ökad förståelse för bakgrun-
den till psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna. Kunskap från
dessa komplexa områden för psykologiskt fungerande kan överföras till det
forensiska området och bidra till utveckling av redskap för diagnostik och
samtalsmetoder med personer som annars ofta med svårighet kan berätta om
händelser de varit med om, bevittnat eller själva utfört. Psykologisk expertis
anlitas ibland för att bedöma huruvida målsäganden, misstänkta eller vittnen
är i stånd att utan att lida psykisk skada kan närvara vid och höras vid
domstolens huvudförhandling.
Psykologer medverkar idag i många olika roller och funktioner inom den
rättsliga processen. Förfrågningar och begäran om insatser kommer från
polis, åklagare, försvarsadvokater, målsägandebiträden och domstolar. Ofta
behöver myndigheterna hjälp på flera plan och det är viktigt att klargöra
vilken typ av uppdrag som avses och att tydligt avgränsa dessa.
Psykologs medverkan som sakkunnig i samband med rättsliga förhand-
lingar kan vara av två slag:
För det första kan psykologen ge rätten råd av olika slag och omfattning.
Psykologen kan t.ex. ge förslag på litteratur av relevans för ett visst mål. Det
kan bli fråga om förmedling av forskningsinformation i speciella frågor.
Psykologen kan vidare ombes att mer generellt belysa olika frågor med
psykologisk kunskap från de kognitiva och psykodynamiska områdena.
För det andra kan psykologen som sakkunnig utreda en viss fråga i ett
speciellt mål angående vittne, misstänkt eller offer. Psykologer kan anlitas i
alla slags brottmål för personer i alla åldrar även om det ofta handlar om
prövningar om ett barn varit utsatt för sexuellt övergrepp. Kunskapen om hur
barn fungerar i olika åldrar samt barnpsykologens olika metoder att kom-
municera med barn efterfrågas. Den barnkliniska sakkunnighetsutredningen
innehåller beskrivningar av barnets förutsättningar i olika avseenden samt
pekar på eventuella faktorer i barnets berättelse, som tyder på att berättelsen
återspeglar självupplevda händelser.
Ofta formuleras uppdraget till psykologen som en begäran om bedömning
av "målsägandens trovärdighet samt tillförlitligheten av de uppgifter denne
lämnat". För att uttala sig om detta måste psykologen ha gjort en utredning i
detta syfte, en utsagepsykologisk tillförlitlighetsanalys eller vad som vanligt-
vis kallas en vittnespsykologisk utredning. Socialstyrelsen skriver i sina
Allmänna råd (1191:3): "Det är helt oacceptabelt att rättssäkerheten sätts på
spel genom att misstankar om sexuella övergrepp utreds av personer som
varken har erforderlig kunskap i psykologi eller om barn... Enligt Social-
styrelsens mening bör således vittnespsykologiska utredningar göras av
barnpsykologer med vittnespsykologisk påbyggnadsutbildning."
Domstolarna har en skyldighet att förvissa sig om att de sakkunniga man
anlitar verkligen är experter och har forskningserfarenhet och/eller klinisk
kompetens inom det område sakkunniguppdraget berör.
Syftet med psykologer i rättsliga sammanhang är att psykologen genom sin
speciella kunskap kan bidra till att bredda domstolens beslutsunderlag.
Den fråga som successivt vuxit fram är hur man i systematiserade former
skall kunna förse rättsväsendets olika delar med adekvat kompetens rörande
den forensiska psykologin.
Hösten 1996 startade därför Sveriges Psykologförbund, Stockholms uni-
versitet holding AB och Psykologiska institutionen vid Stockholms universi-
tet ett planerings- och utredningsprojekt för att säkerställa tillgången till
psykologisk expertis för rättsväsendet.
Uppgiften för ett planerat institut är att systematisera formerna för hur
adekvat psykologisk kunskap, kompetens och forskning kan användas,
erbjudas och tillföras rättsväsendets olika delar - domstolar, polis, åklagar-
myndigheten, m. fl. instanser.
Genom bl.a. systematik i institutets verksamhet kommer forskningens
framsteg att lättare kunna förmedlas till samhällets nytta, samtidigt som
härigenom hela psykologkåren effektivare tillförs nya forskningsframsteg
och därigenom ökar sin kompetens på området. Därtill kommer domstolarnas
kostnader sannolikt att minska genom att man kommer att kunna fatta mer
underbyggda och därmed säkrare beslut.
Institutets verksamhet går ut på att bygga upp ett nationellt nätverk av
psykologiska forskare och yrkesutövande psykologer med speciell kompe-
tens inom området forensisk psykologi (rättspsykologi). Den särskilda
kompetens som utvecklats vid bl.a. den psykologiska institutionen samt vid
den juridiska fakulteten vid Stockholms universitet skall utifrån projektidén
på ett rationellt sätt sammanlänkas med institutets verksamhet. För att kunna
bli ansluten till nätverket skall man uppfylla vissa av institutet fastställda
kompetenskrav inom området forensisk psykologi samt vissa krav på
kompetensutveckling.
Ur bl.a. rättssäkerhetsaspekter bör samhället ha ett klart intresse av att
aktivt stödja institutioner av denna typ genom vars verksamhet fattade beslut
inom rättsväsendets olika delar blir säkrare.
Ett sådant aktivt stöd kan ske på många olika sätt, dels ekonomiskt - fram-
för allt under uppbyggnadsskedet - men också genom ett aktivt deltagande i
institutets verksamhet från olika institutioner inom rättsväsendet, t.ex.
Justitiedepartementet, Domstolsverket, m.fl.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att säkerställa rättsväsendets behov
av psykologisk expertis samt att därvid erforderligt stöd ges det i
motionen skisserade projektet.