Våldet mot kvinnor och flickor är bland de allvarligaste brotten. Våld
som inskränker kvinnans frihet måste bekämpas mer effektivt. Den
kvinnosyn som kommer till uttryck i våldet mot kvinnor låter sig inte
förenas med samhällets jämställdhetsmål. I ett jämställt samhälle har
kvinnor och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom
väsentliga områden i livet. I ett jämställt samhälle utsätts inte kvinnor för
tvång, utnyttjande, våld och sexuella övergrepp. I ett jämställt samhälle
finns inga förövare som måste uttrycka makt med våld och genom att
förtrycka offer. Fördomar som direkt eller indirekt ger uttryck för
uppfattningar om mäns makt över kvinnor måste bekämpas med kraft,
eftersom de utgör själva grunden för uppkomsten av såväl våld som
sexuella brott.
Sverige är ett jämställt samhälle. I teorin har män och kvinnor lika
rättigheter, i teorin är äktenskap lyckliga. I praktiken åtalades 20 516 män
1998 för att ha misshandlat en kvinna. I flera av fallen skedde misshandeln
inom ett förhållande. Till dessa siffror bör man lägga till alla som blir
misshandlade, men som inte vågar anmäla det. Mycket av våldet mot kvinnor
syns alltså inte. Dessa kvinnor lever i ständig rädsla. Hemmet, som borde
erbjuda trygghet för en människa, har för dem blivit en skräckens boning.
Ofta har dessa kvinnor ingen att tala med, ingen som kan lyssna när de
berättar om hur det känns. Ingen som kan stötta dem i deras dagliga liv,
ingen som kan stötta och hjälpa dem att anmäla mannen som slår dem.
Våld mot kvinnor sker inte företrädesvis på allmän plats eller av en för
dem okänd person. Kvinnor blir oftast misshandlade av en bekant inomhus.
Tjugo kvinnor om året misshandlas till döds av en närstående man. Trots att
männen i en del fall beläggs med besöksförbud så fortsätter ofta
övergreppen. Detta innebär i praktiken att kvinnors frihet inskränks.
Samhället måste reagera snabbt och konsekvent mot sexualiserat våld. Pro-
blematiken med att brott inte anmäls, bl.a. för att den misshandlade kvinnan
skuldbeläggs och skuldbelägger sig själv, måste åtgärdas genom insatser för
att öka kunskapen om sexualiserat våld inom förhållanden. Regeringen bör
se över behovet av utbildning kring detta för såväl polisens som domstols-
väsendets anställda.
Stärk kvinnojourerna
För dessa kvinnor kan kvinnojourerna vara en vändpunkt. Här får de
någon som lyssnar. Här får de någon som kan hjälpa dem att inse vad
som pågår. Här får de någon som kan stötta dem vid en anmälan av
mannen, och här får de en fristad och ett andrum. Det är därför viktigt att
stärka kvinnohusen, ge dem möjlighet att hjälpa och stötta kvinnor i nöd.
Många kvinnojourer i Sverige får i dag samtal från mellan en och två nya
kvinnor dagligen.
Det är också viktigt att öka samarbetet mellan kvinnohusen, polisen,
åklagarväsendet och vårdinstitutioner. Allt för att underlätta för kvinnorna
och familjerna. Regeringen bör få i uppdrag att se över hur en sådan
samverkan kan underlättas och vilka eventuella resurser som bör tillföras.
Kvinnojourerna har också en viktig uppgift i att ta hand om och stötta
barnen i de utsatta familjerna. Flera kvinnojourer har en förskollärare på
plats för att barnen skall få stöd och någon att prata med utanför familjen.
Brottsofferundersökning
Idag går det inte att uttala sig om nivå eller utveckling vad gäller våld
som utövas av män mot kvinnor i hemmet utan att göra
specialundersökningar. Det går t ex inte att säga om det våld mot kvinnor
som i ökad utsträckning anmäls till polisen har utövats av män mot
kvinnor som de lever eller levt tillsammans med, eller om det i ökande
utsträckning är unga kvinnor som utsätts för våld av män de är flyktigt
bekanta med. En brottsofferundersökning avseende våld mot kvinnor bör
därför göras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning för polisens och domstolsväsendets
anställda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samverkan mellan kvinnojourer, polis,
åklagarväsendet och vårdinstitutioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en brottsofferundersökning avseende våld
mot kvinnor bör genomföras.