På kort tid har tre kvinnor och småbarnsmammor dödats av sina före detta män. Händelserna har väckt berättigad uppmärksamhet i massmedia och illustrerar en tyvärr alltför vanlig företeelse; män som förnedrar, hotar, misshandlar och, i förekommande fall, dödar närstående kvinnor.
Bakom rubrikerna om hot och misshandel döljer sig djupa mänskliga tragedier där många inblandade farit väldigt illa, många gånger under lång tid. Inte sällan är barn inblandade i traumatiska händelser där kvinnan miss- handlas framför ögonen på dem.
Upprinnelsen till misshandel och hot om misshandel varierar, men det avgörande måste vara hur samhället reagerar och tar ställning i frågan om skyddet av den utsatta kvinnan.
Dagens situation där brottsoffret har en oacceptabel rättsställning måste förändras. Det kan inte vara rimligt att det blir den utsatta kvinnan som ständigt måste anpassa sig, flytta, byta identitet o.s.v., medan gärnings- mannen åtnjuter ett starkare rättsskydd.
Misshandel i hemmet utan vittnen innebär inte bara en svår kränkning, utan även svårigheter i bevisföringen.
När den utsatta kvinnan slutligen tar mod till sig och utsätter sig för ännu större fara genom att göra en polisanmälan, startar den verkliga prövotiden. Blir kvinnan tagen på allvar? Sätter polisväsendet in tillräckliga resurser för att snabbt komma till undsättning och fortsättningsvis hindra ny misshandel? Svaret är tyvärr ofta nej. Inte sällan tillåts mannen bo kvar i bostaden och kvinnan söka sig till en skyddad miljö i annan stad. Förövaren får förtur före brottsoffret.
Vid polisanmälan bör regeln vara att mannen åläggs ett obligatoriskt besöksförbud som medför omedelbar häktning och påföljd om det inte efterlevs. Ett första missbruk av besöksförbud bör således leda till fängelse med en maximal påföljd som är väsentligt högre än dagens ett år. Efter- levnaden av ett besöksförbud bör kunna kontrolleras med teknisk apparatur, fotboja eller annan modern elektronik. Tekniken skall vara så utformad att överträdelse omedelbart registreras och möjliggör polisåtgärd. En konsta- terad misshandel som lett till påföljd måste följas upp med ett långvarigt besöksförbud, där brott mot besöksförbudet åtföljs av en stigande straffskala där påföljden alltid är frihetsberövande.
Våldsbrott mot närstående kvinnor är ett stort problem med stora dystra mörkertal. Här behövs en förändrad syn hos hela det stödjande rättssamhället som måste ta utsatta kvinnors problem på allvar och reagera med effektiva förändringar i lagstiftningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i lagstiftning för skydd av utsatta kvinnor.
Stockholm den 3 oktober 1999
Anders Sjölund (m)