Tillkomsten av Rikskvinnocentrum, RKC, vid Akademiska sjukhuset i
Uppsala innebar att det för första gången fanns en särskild klinik för
våldtäktsoffer att vända sig till. En huvuduppgift för RKC är att ta emot
utsatta kvinnor för medicinsk undersökning och behandling. Man
erbjuder också krissamtal och dygnet runt-rådgivning per telefon. På
RKC bedrivs även forskning och utveckling av metoder för
omhändertagandet av kvinnor som misshandlats eller våldtagits. Ett
heltäckande handlingsprogram har utarbetats för bemötande av
misshandlade kvinnor vid sjukhusbesök.
Rikskvinnocentrum inrättades som ett nationellt centrum efter förslag från
Kvinnovåldskommissionen. De direktiv som RKC fick innebar att man från
ett kvinnoperspektiv bl a skulle verka för ett förbättrat bemötande i sjuk-
vården av våldsutsatta kvinnor. En annan uppgift var att utbilda och infor-
mera olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med kvinnor utsatta för
sexualiserat våld och att ordna kurser, konferenser och seminarier för
kvinnorna själva.
Förutom RKC:s viktiga uppgift att bistå utsatta kvinnor skulle det kunna
utgöra en resurs för andra sjukvårdsenheter runt om i landet, för primär-
vården liksom för den slutna somatiska och psykiatriska vården. I dag utgör
det en viktig resurs för andra landsting. Likaså ansåg RKC det tidigt som
mycket angeläget, både som grund för sin patientverksamhet inom lands-
tinget, som grund för sin roll som resurs- och kunskapscentrum i Sverige och
som förebild för andra sjukvårdsenheter i landet, att etablera och främja
tvärsektoriella kontakter i samhället. Det har inte minst gällt kontakter med
polisen och det övriga rättsväsendet, socialtjänsten, kvinnojourerna och
brottsofferjourerna.
Staten skulle bistå RKC med resurser under en uppbyggnadstid. Vi vill
påpeka att kommissionen inte uteslöt ett fortsatt statligt engagemang. I årets
budgetproposition finns inga medel avsatta för den fortsatta verksamheten.
Vi utgår från att man anser att den planerade etableringsfasen för RKC är till
ända. Enligt vår uppfattning är det hög tid att ta ställning till hur
verksamheten i fortsättningen ska bedrivas och finansieras och om centrumet
inte längre ska ha karaktär av riksspecialitet. En rad projekt har också
påbörjats som fordrar ytterligare tid för att kunna fullföljas.
Kvinnofridsproblemen är idag långt ifrån lösta och såvitt vi förstår
återstår mycket att göra i riksperspektivet. Få - om ens något - landsting
kan i dag erbjuda en motsvarande verksamhet. Regeringens signaler
kring den framtida verksamheten måste dessutom anses mycket svåra att
tolka. Justitieministern lovordade så sent som i december förra året
verksamheten och avslutade med: "Därför är det viktigt att säkerställa
finansieringen." Även socialministern har visat intresse.
Vi anser att staten måste ta ett ansvar för att långsiktigt säkra den framtida
finansieringen. För att garantera nästa års verksamhet krävs en omedelbar
lösning. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till Rikskvinnocentrum.