Rikskvinnocentrum är en specialistenhet för kvinnor som misshandlats
eller våldtagits. Centrumet startades på initiativ av
Kvinnovåldskommissionen (SOU 1994:56) och bedriver
metodikutveckling och tvärvetenskaplig forskning i anslutning till
behandling och vård. Dessutom bedriver Rikskvinnocentrum utbildning
och information gentemot institutioner och yrkesgrupper som i sin
verksamhet möter misshandlade och våldtagna kvinnor. Centrumet
samverkar inte bara med hälso- och sjukvården, utan även med
Rikspolisstyrelsen och Brottsoffermyndigheten. Ett omfattande
samarbete sker med brottsofferjourer och kvinnojourer i hela landet.
Rikskvinnocentrum bedriver sedan starten 1994 sin verksamhet vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala och är knutet till medicinska fakulteten
vid Uppsala universitet.
I förgrunden står självklart patientverksamheten med omhändertagande av
utsatta kvinnor. Rikskvinnocentrum tar emot misshandlade och våldtagna
kvinnor från hela landet som remitteras dit för vård och behandling. Denna
del av verksamheten finansieras givetvis av de landsting som utnyttjar
centrumet.
Finansieringen av Rikskvinnocentrums övriga verksamhet -
metodikutveckling, forskning, utbildning och information - är dock osäker.
Från och med budgetåret 1994/95 anslog regeringen 3 miljoner kronor
årligen i tre år och för innevarande budgetår (1999) har regeringen anslagit
ett engångsbelopp som räddar verksamhetens fortlevnad ytterligare ett år.
Trots att centrumets finansieringssituation uppmärksammades av riksdagen
redan för ett år sedan innehåller budgetpropositionen för år 2000 inget anslag
till Rikskvinnocentrum. Nu har flera regeringsföreträdare tydligt deklarerat
att den akuta finansieringsfrågan måste lösas och vi hyser därför gott hopp
om att så blir fallet även när det gäller budgetåret 2000. Problemet är att det
än en gång tycks handla om ett engångbelopp. Rikskvinnocentrum behöver
en långsiktigt säker finansiering för att kunna fortsätta sitt arbete på ett
framgångsrikt sätt.
Behovet av långsiktighet i finansieringen är särskilt tydligt när det gäller
forskningen. Forskningsprojekt fordrar långsiktig planering och arbetet pågår
regelmässigt under flera år med longitudinella studier och studier av större
populationer och patientgrupper. Vid Rikskvinnocentrum har flera
långsiktiga forskningsprojekt genomförts, och flera har startats som ännu inte
avslutats.
Justitieminister Laila Freivalds svarade på en fråga i riksdagen i december
1998 att "Rikskvinnocentrum är oerhört väsentligt" och att det därför är
"viktigt att säkerställa finansieringen". Vi menar att Rikskvinnocentrum
måste få ett tydligt besked om de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna
för verksamheten. Därför bör regeringen snarast ge besked om
Rikskvinnocentrums långsiktiga finansiering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av långsiktig finansiering för
Rikskvinnocentrum.