Kampen mot klotter och annan skadegörelse måste föras på bred front i
samhället. Det är nödvändigt med både förebyggande arbete och snabba
insatser för att sanera klotter. Klotter och annan skadegörelse har
nämligen blivit ett stort samhällsproblem i många av landets kommuner.
Problemen är störst i storstäder som Stockholm, Göteborg och Uppsala,
men de uppfattas också som stora och växande på andra håll i landet.
Under senare tid har klotterproblemet börjat tas allt mer på allvar av
kommuner, trafikföretag, polis och andra myndigheter. Fortfarande finns
dock på många håll stora brister i kunskaperna om problemets omfattning
och om vilka åtgärder som är nödvändiga och effektiva. Det finns också flera
exempel på att man genomför åtgärder som gör större skada än nytta, till
exempel klotterskolor och legala klotterväggar. Vissa kommuner ger ung-
domar bygglov för att graffitimåla allmänna platser.
Bör prioriteras
Problemet är så stort att det bör upprättas en nationell handlingsplan mot
klotter och annan skadegörelse. För detta krävs att kommunala
myndigheter inom teknik, skola, socialtjänst, kultur och fritid med mera
arbetar samordnat och målinriktat. Arbetet måste också samordnas med
de insatser som utförs av trafikföretag, polis, fastighetsägare med flera.
Även från åklagarhåll måste en större prioritering göras för att lagföra
klottrarna.
Bekämpandet av klotter och skadegörelse bör därför prioriteras. Anled-
ningarna till detta är flera:
- För det första är klottret inkörsporten till grövre kriminalitet. Vikten av
familjens, skolans och andra gemenskapers förebyggande insatser kan
inte nog understrykas i detta sammanhang. Barn måste tidigt få lära sig
att respektera sina medmänniskor och andras egendom. Respekten måste
naturligtvis även innefatta den gemensamma kommunala egendomen.
- För det andra måste stora summor avsättas varje år för att sanera klottret.
Bara Stockholms lokaltrafik har kostnader på 70 miljoner kronor årligen
för att sanera klotter och annan skadegörelse. Dessa pengar skulle kunna
användas till mer behjärtansvärda ändamål.
- För det tredje förfular klottret stadsbilden och gör de offentliga miljöerna
mindre trivsamma. Vilket i sin förlängning kan ha förslumningseffekter
som i sin tur skapar otrygghet och även avflyttning från vissa
bostadsområden.
Lagändringar
För att ge polisen effektiva möjligheter att bekämpa klottret, måste det
göras möjligt att visitera personer som på goda grunder misstänks bära på
klotterutrustning. Redan nu finns möjligheten att förverka utrustning,
men inte att leta efter den.
Idag är maximistraffet för skadegörelse 6 månaders fängelse. Från polisen
finns önskemål om att höja maxstraffet till 1 års fängelse. Polisen skulle då
kunna gå in med rättsliga åtgärder i form av anhållande/häktande (RB 24:1).
Även förberedelse till skadegörelse borde straffbeläggas. Om inte denna
förändring görs blir det fortsatt möjligt att fullastad med klotterutrustning ta
sig in på en terminal för bussar eller tåg utan att detta får straffpåföljd, så
länge man anträffats innan man påbörjat skadegörelsen.
Klotterplank får motsatt effekt
Ibland hävdas det att lagliga klotterplank ska sättas upp för att det leder
till att det olagliga klottrandet minskar. Man tyvärr är det precis tvärt om.
För det första måste man förstå att klotter, graffiti, tillhör en subkultur
som går ut på att måla olagligt. Det gäller att synas så mycket som
möjligt och på sådana platser att klottraren får andra klottrares avund.
Det vill säga så centralt som möjligt och främst i anslutning till
järnvägen. Klottrare som intervjuas säger själva att höjdpunkten är att få
klottra ner en järnvägsvagn.
Om lagliga klotterplank sätts upp blir dessa bara träningsplank. I ett flertal
kommuner har försök gjorts med dessa träningsplank. Det har anordnats
klotterskolor och konserter för att tillfredsställa den här förhållandevis lilla
gruppen ungdomar. I samtliga fall har det spårat ur och resulterat i mer
klotter. I Uppsala exempelvis har man haft en klotterskola med anställd
"rektor". Som "examensprov" gick rektor och alla elever ut och klottrade
olagligt.
Om det finns lagliga klotterplank minskas möjligheten till kontroll av det
olagliga klottrandet. Finns det klotterplank kommer ungdomar att hävda att
de är på väg till eller ifrån lagliga klotterplank. Även föräldrar kommer att
tro att deras barn endast utnyttjar det lagliga planket, eftersom man självklart
vill tro sin tonåring.
Inkörsporten till grövre kriminalitet
När det talas om att upplåta grå tunnlar för klottrarna, ska man tänka på
flera saker. För det första behöver betongen andas för att inte armeringen
som håller ihop betongen ska ta skada. Målas det lager på lager med
tätslutande färg så uppstår problem. Vill man ha färg i tunnlarna är det
bara att tillsätta färg vid gjutning. Den stor frågan är dock om de som
klottrar i våra skolor och runt centret i bostadsområdet ska "belönas" med
att utsmycka våra allmänna platser? Vad ger det för signaler till den stora
mängden ungdomar som sköter sig?
Hur får klottrarna tag i färgen? Ungdomar som klottrar, dvs. begår brott,
begår ofta ytterligare brott för att kunna klottra. Som bekant förekommer det
ofta inbrott på ställen där det finns färg. När dessa ungdomar begår inbrotten
och stölderna, som tyvärr är rätt många, upptäcker de att det finns andra
saker att stjäla som ger dem en ekonomisk vinning. Helt plötsligt är man
involverad i grövre brottslighet. Det behöver inte bli så men riskerna ökar
markant. För att försvåra för klottrare bör butikerna placera sprayburkarna i
låsta skåp och även fundera över om det är nödvändigt att ha dessa i
sortimentet.
Miljö och förslumningseffekter
Det finns även miljöaspekter: dels färgernas inverkan på vår natur
eftersom det inte är några miljövänliga produkter, dels utsätter klottraren
sig för stora hälsorisker vad gäller kemikalierna som de andas in. I övrigt
utsätter de sig också för risker i form av olyckor i samband med
klottrandet, eftersom de vistas på järnvägsområden, broar, tunnlar m m.
Det finns otaliga exempel där dessa personer skadats och även avlidit på
grund av sitt utövande.
Klottret leder också till förslumningseffekter vilket för med sig att
allmänheten drar sig för att besöka vissa platser/områden eftersom de inger
otrygghet. Det ger även effekter i form av avflyttning från vissa områden
som är hårt utsatta av klotter, det blir helt enkelt inte attraktivt att bo där.
Risken ökar även för ökad brottslighet i dessa områden.
Gemensam strategi
Det är viktigt att samhället har en gemensam syn på
klotterproblematiken. Därför bör riksdagen uppdra åt justitieministern att
upprätta en nationell handlingsplan mot klotter och annan skadegörelse.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en riksomfattande
handlingsplan mot klotter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av straffsatserna vid klotter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förberedelse till skadegörelse bör straffbe-
läggas.