Sedan 1970-talet har många nya grupper och organisationer kommit till,
som arbetar för samma mål och som utvecklat andra arbetssätt och
strategier som ligger inom demokratins ramar medan andra grupper valt
att arbeta med metoder som ligger utanför de demokratiska
arbetsmetoderna. Det är de så kallade aktivistgrupperna som utnyttjar
militanta metoder och begår lagbrott i kampen för att uppnå sina mål.
Samhället har en viktig roll i att markera gränser och påvisa vägar samt
bjuda in till demokratiskt politiskt arbete. Ett samhälle utan respekt för
gemensamma spelregler kommer att leda till att de mest högljudda, de
starkaste, de rikaste, de mäktigaste kan styra. Politiker har här ett extra
ansvar.
Men under senare år har både den öppna polisen och Säpo, på området
utomparlamentariska grupperingar, kommit att ägna uppmärksamhet åt just
utomparlamentariska grupper. De så kallade autonoma grupperna, där bland
annat militanta veganer ingår, har visat att de är beredda att använda våld
eller hot om våld för att nå sina syften. De har visat att för kärnan i de här
grupperna är metoderna ett mål i sig, och ibland kan vi se tydliga inslag av
omognad och undomligt oförstånd.
"17-åring åtalas för attentat mot hamburgerkedja", "Djurrättsaktivister
blockerar pälsaffär", "Mejeribilar sätts i brand", "Minkar utsläppta",
"Veterinärer och forskare trakasseras" - alla är exempel på rubriker från
dagens Sverige. Listan börjar bli lång på grova brott som begås av aktivister.
Det kan inte accepteras att påstådda politiska motiv får motivera hot, våld
och trakasserier mot enskilda. Detta är kriminalitet som riktar sig mot såväl
människor och djur som egendom. Genom sabotage kan man åstadkomma så
höga merkostnader att företag tvingas lägga ner. Det är oacceptabelt att man
skrämmer människor och deras familjer, att familjer känner sådan oro och
otrygghet att de tvingas byta bostad.
Brott av aktivister, kopplade till djurens rättigheter, anges som en liten
grupp till antalet men har ökat kraftigt de senaste åren. Brotten är fördelade,
enligt uppgifter 1996, enligt följande: en tredjedel budskapsbrott - det vill
säga klotter och hot via brev eller telefon, en tredjedel våld mot person och
en tredjedel skadegörelse. Få personer lär stå för många av brotten. Andelen
kvinnor uppges som hög.
Vissa aktioner och kampanjer, där utvalda mål angrips systematiskt, är
internationella såtillvida att de pågår i flera europeiska länder samtidigt och
i
några fall även i USA och Kanada. Därmed kan man säga att det autonoma
nätverket sträcker sig över flera länder och kontinenter. Det förekommer
över huvud taget ett stort utbyte av information mellan olika länder. Man är
väl informerad om vad som pågår i och utanför Sverige. I rörelsens eget
material rapporteras ofta om gemensamma angelägenheter för att skapa
samhörighet och för att öka kamplusten. Man har också hämtat personell
förstärkning utomlands.
Trots det som sker på området så är bristen på vetenskapliga studier
påtaglig idag. Detta samtidigt som denna typ av brottslighet är växande och
formerna kan betecknas som nya i vår tid. Det är angeläget att forskning
snarast kommer till stånd för att möta dessa grupper på ett vederhäftigt sätt
och för att kunna möta ungdomar i dialog.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att behovet av forskning kring de s.k. autonoma
nätverken uppmärksammas.