Den ekonomiska brottsligheten utgör ett av de allvarligaste och mest
svårbemästrade slagen av kriminalitet. Den drabbar såväl enskilda som
näringsliv och samhälle. Den snedvrider konkurrensen och undergräver
förutsättningarna för näringslivets verksamhet och utveckling.
Ekonomisk brottslighet i form av miljöbrott rubbar de ekologiska
förutsättningarna för kommande generationer.
Den ekonomiska brottslighetens omsättning har vuxit dramatiskt och stigit
hög upp i samhällshierarkin. En förklaring till den utvecklingen är att mark-
naden för ekobrott är enorm. En annan är att samhällets resurser och regel-
verk inte håller jämna steg med brottslingarna. En tredje förklaring är att det
är så lätt att tjäna stora pengar.
Staten/skattebetalarna är de stora förlorarna mätt i pengar. Den svarta
sektorn är världens absolut största marknad. Experter anger världens "gross
criminal product" till ca 1.000 miljarder dollar, varav ungefär hälften
genereras i USA. Enligt FN omsätter knarkhandeln ca 500 miljarder dollar
per år. Det gör den större än världens hela oljemarknad. En stor del av dessa
pengar måste tvättas vita. Det sker med hjälp av ekobrott.
I Sverige beräknas den svarta sektorn omfatta 5-10 procent av BNP eller
uppemot 150 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som den svenska
skogsindustrin omsätter. Då ingår allt skattefiffel, bidragsfusk, svart-
byggande m m. Hur stor del av denna helhet, som de professionella eko-
brottslingarna står för, är okänt. Riksskatteverket uppskattar det totala moms-
bortfallet till följd av fusk och brott till ca 15 miljarder kronor eller ca
1 procent av BNP. Detta motsvarar ungefär vad vi köper vin och sprit för
under ett år.
Medan polis och åklagare lider av en otymplig organisation, små resurser
och bristande kompetens, arbetar ekobrottslingen ofta i effektiva organi-
sationer med stora resurser och ibland med några av landets bästa juridiska
och ekonomiska rådgivare. Följaktligen leder bara en mycket liten del av
konkurserna till anmälan, trots att det finns brottsmisstankar i 25 procent av
alla konkurser. Bokföringsbrott, som ingår i nästan alla ekobrott, utreds ofta
inte alls. Orsaken är kapacitetsbrist. Antalet anmälda borgenärsbrott, som
också ingår i många härvor, har mer än fördubblats på tio år. Men antalet,
som hamnar i domstol, har minskat med runt 10 procent. Också här är det
kapacitetsbrist som är orsaken till den negativa utvecklingen. Den nya
Ekobrottsmyndigheten kan naturligtvis medverka till att förbättra situationen.
Men den är naturligtvis långtifrån tillräcklig för att kunna begränsa
ekobrotten.
Som vi ser det finns det tre huvudvägar för att begränsa den ekonomiska
brottsligheten:
1. Samhället kan utöka kontrollen, utreda fler misstänka brott, anställa
fler och bättre poliser och åklagare och tvinga fram mer samarbete
inom och mellan myndigheterna och över landets gränser.
2. Sänka beviskraven, rättssäkerheten och integritetsskyddet samt höja
straffsatserna. En ökad möjlighet att arbeta med dataregister skulle
underlätta situationen för polis och åklagare och de företagare och
kunder som vill veta mer om den man gör affärer med. Den
återinförda generalklausulen är ett steg i rätt riktning. Möjligheterna
att göra överraskande skatterazzior och husrannsakan måste också
förbättras.
3. Ändra regelverket och rycka undan grunden för brottet. Så t ex bör
reglerna för rätten att registrera, äga och teckna firma ändras. Det är
knappast orimligt att begära att den som vill få rätten att driva in
skatter (moms) också ställer upp på någon form av vandelsprövning
och identitetskontroll. Samordnade regler inom EU för moms och
punktskatter skulle få en stor del av Europas nu snabbväxande
smuggelmarknad att haverera. Om staten sedan skaffade sig
någorlunda samma syn på fordringar som näringslivet, skulle
indrivningen av skatter kunna ske med långt större effektivitet än
idag.
Vi vill i denna motion särskilt lyfta fram fyra områden där åtgärder mot
ekonomisk brottslighet torde vara både nödvändiga men också möjliga
att tämligen snabbt kunna genomföra. Det gäller följande områden:
1. Stopplagstiftning mot handel med skalbolag
2. Momsbedrägerier
3. Cigarettsmuggling
4. Krogsanering
1. Stopplagstiftning mot handel med skalbolag
När särskilda regler för delägarbeskattning i fåmansföretag infördes
ansågs att det inte längre skulle finnas något behov av speciell
lagstiftning för att hindra obehöriga skatteförmåner vid
vinstbolagstransaktioner. Skattemyndighetens kontrollverksamhet visar
dock att gällande lagstiftning är långtifrån tillräcklig för att stoppa
handeln med skalbolag. Denna handel har nu nått sådana proportioner att
behovet av speciell lagstiftning på området är nödvändig.
2. Momsbedrägerier
Momsbrotten i samband med införsel av mobiltelefoner och datakompo-
nenter kostar statskassan minst 600 miljoner kronor om året i form av
felaktigt utbetald mervärdesskatt. Motorn i själva brottsligheten ligger i
att man, under vissa förutsättningar, inte behöver ligga ute med moms i
samband med förvärv från annat EU-land. Ett bolag som för in varor till
Sverige skall i stället betala utgående moms då varan säljs i Sverige. I en
seriöst bedriven verksamhet vidareförsäljs varan i Sverige med
vinstpåslag samt utgående moms. I brottsliga upplägg säljs varan vidare
med en kraftig prissänkning, ibland upp emot 20 %. Införselbolaget
betalar aldrig momsen till staten (den har använts för att sänka priset).
Den som köper varan får ett kraftigt reducerat pris på statens bekostnad.
Förlorarna är förutom staten även de seriösa konkurrenterna som riskerar
att slås ut då deras varor inte kan konkurrera i pris. I införselbolaget sitter
ofta en "målvakt". Den som ligger bakom upplägget finns ofta i senare
förvärvsled. Trots ett framgångsrikt projekt finns många problem.
Brottsligheten är mycket svårbevisad, grova våldshandlingar är
involverade (bl a förekommer kopplingar till s k mc-brottslighet, rånare
m m), otillräckliga tvångsmöjligheter (t ex saknas möjligheten att få
använda samtalslistor och telefonavlyssning), formella hinder finns för
att effektivt och snabbt kunna "frysa" tillgångar. Denna brottslighet går i
princip att använda på vilka varutyper som helst. En översyn av
lagstiftningen bör ges högsta prioritet. Möjligheten att få använda hemlig
telefonavlyssning bör övervägas.
3. Cigarettsmuggling
Enbart i Mälardalsregionen uppskattar man att konsumtionen av
smuggelcigaretter uppgår till 110 miljoner kronor. 1998 togs 11,7
miljoner cigaretter i beslag. Merparten av de smuggelcigaretter som
förekommer i regionen kommer från Östeuropa och Baltikum. Bakom
smugglingen ligger ofta ett komplicerat mönster där åkaren är navet som
allt snurrar omkring.
Karakteristiskt för denna typ av smuggling är att man
- använder sig av företag som vid en första betraktelse varit solida,
- använder sig av ett respekterat och erkänt transportföretag vid gränsöver-
skridandet,
- använder sig av bulvaner och målvakter/frontalfigurer både fysiskt och
juridiskt för att dölja dem som drar i trådarna och organiserar det hela,
- använder sig av kriminella MC-gäng för indrivning av pengar.
Regionala och nationella insatser mellan samverkande myndigheter krävs
mot denna typ av smuggling. Därtill bör möjligheterna att använda sig av
såväl hemlig telefonavlyssning som telefonövervakning i alla former
samt buggning prövas.
4. Krogsanering
Restaurangbranschen tillhör de verksamheter där den ekonomiska
brottsligheten är mest utbredd. Om vi skall förhindra att de seriösa
krögarna slås ut av fifflare, så måste andra åtgärder än de som hittills
prövats och vars resultat varit förhållandevis blygsamma, prövas. I
Branschsaneringsutredningen, SOU 1997:111, föreslogs bl a ett
licensavgiftssystem för taxi-, frisör- och restaurangbranschen.
Innebörden av förslaget är att dagens system med flera skatter och
avgifter och ett stort antal mer eller mindre krångliga blanketter skulle
kunna ersättas med en schablon. Enligt förslaget skall denna licensavgift
inte ersätta dagens skattesystem utan understödja detsamma. Den skulle
vara ett golv, en lägsta skattenivå som alla måste betala, och bygga på
branschanpassade jämförelsetal.
I Spanien, t ex, betalar alla krogar en avgift baserad på antal bord, platser
och anställda samt elförbrukning. I Bosnien har man också infört ett
motsvarande system. Alla verkar nöjda. Skatteinkomsterna ökar och krånglet
minskar. Schabloner har förvisso länge ansetts främmande för vårt system.
Men om hälften fuskar eller inte klarar dagens krångliga regelsystem borde
övergången till ett förenklat system som också ger bättre förutsättningar för
integrationsarbetet kunna prövas. I dagens system slås de hederliga ut av de
ohederliga, fusket ökar, kriminaliteten förvärras och moralen luckras upp.
Införande av regler som är enklare och rättvisare frigör också resurser som
skulle kunna sättas in mot den verkligt grova och avancerade brottsligheten
med momsfusk, underentreprenörer och bolagsplundring för att inte tala om
det våld som i allt större utsträckning följer i ekobrottslighetens spår. Mot
denna bakgrund bör Branschsaneringsutredningens förslag till licensavgifts-
system för vissa branscher prövas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder mot ekonomisk brottslighet.