Motion till riksdagen
1999/2000:Ju722
av Schlaug, Birger (mp)

Våld mot kvinnor


Våld mot kvinnor
Inledning
Av idag livstidsdömda i Sverige är 83 män och 2 kvinnor, alla är dömda
för mord. 1998 var 6 081 män och 326 kvinnor dömda för brott mot
brottsbalken, dvs ungefär 5 % av de dömda är kvinnor. Denna statistik
från Kriminalvårdsstyrelsen visar tydligt att flertalet våldsbrott begås av
män. Generellt sett är det män som utsätter inte bara kvinnor utan också
andra män för våldsbrott utomhus. För män är det farligast att vistas
utomhus, men för kvinnor är det farligast att vistas i hemmet.
Samhället bör ta ett samlat krafttag mot det ökande våldet i samhället.
Detta kan bl.a. ske genom att satsa på barn och ungdomar generellt så att de
känner sig viktiga, men i synnerhet att satsa på de unga människor som
befinner sig i riskzoner.
Det är också hög tid att vi fokuserar på mannen när det gäller kvinnovåld,
inte på kvinnan - offret. Det är mannen ifråga som har problem och det är
där som strålkastarljuset måste falla. Därför är det också oerhört viktigt att
forskningen även belyser bakgrundsorsaker till mäns våld samt att åtgärder
för förebyggande arbete med ungdomar såsom konfliktlösning och
jämställdhet realiseras.
Mansrollen
Vad är det som driver män att våldta, misshandla och begå övergrepp?
Varför är män tysta när sexslaveri, kvinnomisshandel och
våldspornografi debatteras? Varför tiger så många män när
kvinnoförnedrande skämt och lumparjargong överlever långt in i
medelåldern varmed vi överför denna acceptans till våra barn? Det är hög
tid för män att mer aktivt diskutera mansrollen. De flesta
kvinnokonferenser - även FN:s senaste stora konferens - slutar med en
sorts suck över manssamhällets avarter, mansrollen och männen. Det
räcker inte att kvinnor diskuterar jämställdhet och könsroller när det är
mansrollen och dess schabloner som är det största problemet. Självfallet
måste utgångspunkten för en debatt om mansrollen vara att vi alla är
individer. Men vi är alla påverkade av schabloner - allt från det att unga
pojkar får en bild av den manliga rollen genom att läsa i s k herrtidningar
där kvinnan är till för att köpas, utnyttjas och förnedras, via lumpartidens
mer groteska jargong till den manliga vuxenvärldens acceptans, tystnad
eller t o m medlöperi.
Mansrollen kan vara ett hinder för att samhället skall civiliseras. Alla
negativa begrepp som våld, krig, övergrepp, misshandel, mord, våldtäkt
förknippas med män. Medan omsorg, vård, ömhet och omtanke förknippas
med kvinnor. Det innebär inte att alla män är potentiella våldtäktsmän - eller
att alla kvinnor är ett under av omtänksamhet. Självfallet inte - men köns-
rollerna formar oss, vare sig vi vill det eller inte, vare sig det är vår avsikt
eller inte.
Det har ansetts som naturligt att kvinnor diskuterar och driver frågor om
jämställdhet. Mäns deltagande har varit undantag snarare än regel.
Skrämmande ofta, tycks det oss. Ofta är det kvinnor som med kraft reagerar
mot det rent fysiskt mest tydliga uttrycket för kvinnoförtryck: våldsporno-
grafi, sexhandel, kvinnomisshandel. Men mäns våld mot kvinnor är inte en
bara kvinnofråga - det är i ännu högre grad en mansfråga.
Manskonferens
Män liksom kvinnor underställs föreskrivna normer om hur de ska bete
sig som man respektive kvinna. Därför är det av största vikt att männens
roll undersöks, analyseras och förändras. En tvärpolitisk utredning bör
tillsättas för att analysera den nya mansrollen och hur den ska föras ut till
allmänheten. Regeringen bör ta initiativ i FN för att hålla en
världskonferens om mansrollen och dess konsekvenser inom samhällets
alla områden.
Kvinnojourkunskap - en given plats i utbildningsväsendet
I årets budgetproposition skriver man att Socialstyrelsen fått i uppdrag att
leda ett utvecklingsarbete om våld mot kvinnor för att stödja kompetens-
och metodutveckling inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det
är bra med en översyn men detta är ett exempel på när kvinnojourernas
kunskap verkligen kan komma till nytta.
Kvinnojourerna har under tjugo år byggt upp en gedigen kunskapsbas
utifrån utsatta kvinnors verklighet. Det är av stor vikt att denna kunskap
kommer till nytta och därför vill vi än en gång peka på vikten av att
kvinnojourernas kompetens och kunskap används vid utbildningen av till
exempel socialtjänst, polis- och domstolsväsende, hälso- och sjukvård.
Gemensam vårdnad
Nyligen trädde lagen om gemensam vårdnad i kraft, och det är ännu för
tidigt att se utfallet. Dock saknades det redan i propositionen en analys av
betydelsen av mäns våld mot kvinnor och till viss del även hur det
drabbar barnen, vilket var mycket olyckligt. Det finns dock redan nu en
hel del forskning som visar på att våldsutövande män utnyttjar barnen för
att fortsätta förföljelsen av kvinnan. Forskning har visat att våldet mot
både kvinnan och barnet ofta fortsätter vid umgängestillfällena. Den man
som dömts för någon form av våld mot kvinnan och/eller barnet anser vi
ha förverkat sin umgängesrätt och rätt till vårdnad. Vi avser därför i
framtiden att föreslå en uppföljning och utvärdering av lagen om
gemensam vårdnad.
Utlänningslagen
Trots den nya paragrafen i utlänningslagen, om att förföljelse på grund
av kön skall vara tillräckligt skäl för asyl, tillämpas inte denna i
tillräcklig hög grad. Många kvinnor som uppvisar dessa skäl blir trots
den nya paragrafen utvisade, de blir inte trodda av myndigheterna. Detta
ser vi som ytterst allvarligt då det handlar om dessa kvinnors liv. Med
bakgrund av detta anser vi att regeringen bör uppmärksamma denna
problematik till berörda myndigheter.
Inskränkningar i kvinnans frihet
Hittills har åtgärder för att skydda kvinnor som utsatts för våld av
närstående män handlat om att skydda kvinnan genom inskränkningar i
hennes liv och frihet. Det krävs ofta en mycket allvarlig misshandel för
att polisen skall gripa mannen och för att åklagaren senare skall besluta
om anhållan och yrka på häktning. Mannen som begått
misshandelsbrottet är i många fall den som får bo kvar medan den utsatta
kvinnan tvingas fly från sitt hem. Ofta finns det dessutom barn med i
bilden som dels kan tvingas byta dagis eller skola, dels ha mycket
frånvaro. För att inte tala om de psykiska konsekvenserna vad det gäller
otryggheten av att leva under ständigt hot. Med tanke på all den kunskap
som vi faktiskt besitter idag om mäns våld mot kvinnor borde det vara
den våldsutövande mannen som får sin frihet inskränkt och inte som nu
den våldsutsatta kvinnan som låses in med sin rädsla.
Miljöpartiet anser att regeringen bör se över hanteringen av dessa ärenden
och återkomma med åtgärdsförslag så att kvinnorna skyddas, från den
våldsutövande mannen, utan att deras frihet inskränks.
Pornografi
Våra medier är skickliga på att fånga upp, spela på och förstärka de
stereotypa bilder som finns av manlighet respektive kvinnlighet. Detta
gäller inte minst inom reklamens värld. Här framställs kvinnan som
passiv och hennes främsta uppgift är att se ung, vacker, smal och sexig
ut. En man däremot avbildas som aktiv, potent och med pondus och
muskelstyrka. Samma bilder återfinns inom pornografin men här är de så
mycket mer extrema och med ett mycket klarare uttalat sexuellt tema.
Alla, kvinnor som män, är ständigt sexuellt redo.
Pornografin säljs på video, i tidningsform och via diverse olika TV-kanaler
och vi möter det nästan dagligen och nästan överallt, på hotellrum, TV, film,
kiosker etc. Vi vill verka för att utbudet av pornografi minskas i samhället.
Detta kan till exempel ske genom att exponering av pornografi förbjuds på
samma sätt som reklam för tobak och alkohol. Pornografi förmedlar en
snedvriden syn på kvinnor och mäns sexualitet. Denna påverkan kan vara
skadlig särskilt för unga människor.
Vi vill verka för ett samhälle fritt från sexuellt förtryck såsom pornografi
därför anser vi att regeringen bör utreda pornografins skador och
konsekvenser för till exempel unga människor och hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en tvärpolitisk utredning för att analysera den
nya mansrollen,5
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ta initiativ i FN för att hålla en världs-
konferens om mansrollen, 2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillvarata kvinnojourernas kunskap och
kompetens vid berörda utbildningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att uppmärksamma berörda myndigheter på att
förföljelse på grund av kön skall vara tillräckligt skäl för asyl, 4
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärdsförslag så att kvinnorna skyddas från den
våldsutövande mannen utan att deras frihet inskränks,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda pornografins skador och konsekvenser
för t.ex. unga människor och hur detta påverkar dem i deras syn på
sexualitet, 3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda möjligheten till att exponering av
pornografi förbjuds på samma sätt som reklam för tobak och alkohol.1

Stockholm den 1 oktober 1999
Birger Schlaug (mp)
Kia Andreasson (mp)
Barbro Feltzing (mp)
Ewa Larsson (mp)
Matz Hammarström (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Gunnar Goude (mp)
Mikael Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Lars Ångström (mp)
1 Yrkande 7 hänvisat till KU.


2 Yrkande 2 hänvisat till UU.
3 Yrkande 6 hänvisat till SoU.
4 Yrkande 4 hänvisat till SfU.
5 Yrkande 1 hänvisat till AU.