Att "det gör ont att älska" har många kvinnor i vårt land bittert fått erfara.
Under sommaren har vi matats med rapporter om hur våldet mot kvinnor
ökar. Detta måste tas på allvar. Vi måste använda alla samhällets samlade
resurser som står till förfogande för att bekämpa våldet mot kvinnor.
2 "I hemmets lugna vrå"
Majoriteten av våldsövergrepp mot kvinnor sker i hemmet av den man
som kvinnan har valt att leva tillsammans med för att hon älskar honom.
På grund av detta är skammen stor bland de kvinnor som utsätts för
misshandel.
1997 anmäldes i Sverige 19 046 misshandelsbrott mot kvinnor.
Mörkertalet när det gäller våld mot kvinnor är sannolikt större än för vålds-
brott i allmänhet. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) uppskattar att endast
25 % av brotten anmäls. Tre av fyra anmälda brott har skett i hemmet.
Tidigare såg man det som en familjens inre angelägenhet att klara ut sina
problem, även om det ibland tog sig allvarliga uttryck, som i andra samman-
hang var klart kriminella och en angelägenhet för den officiella rätts-
apparaten. Den svenska lagstiftaren hade tidigare uppfattningen att försoning
som regel var lyckligare än intervention från samhället. Eftersom merparten
av familjevåldet, 95 %, riktar sig från man mot kvinna, kom synsättet att i
själva verket befästa obalansen mellan könen till mannens fördel. Detta var
ett konserverande av uppfattningen att kvinnan var en mannens ägodel.
3 Kvinnofridsbrott
1998 antog riksdagen en ny lag om kvinnofridsbrott. Effekterna av denna
lag måste nu studeras. Det är nu dags att utvärdera lagen samt vidta
erforderliga åtgärder. Regeringen bör sedan återkomma till riksdagen
med förslag på eventuella lagändringar.
4 Samhällets attityder
Samhällets signalsystem är viktigt. Det kan inte nog betonas. Vi måste på
alla plan ta dessa kvinnor på allvar. Våld mot kvinnor förekommer i alla
samhällskategorier. Våld mot kvinnor är inte enbart ett problem bland
socialt utslagna människor. Problembilden är betydligt mer varierad och
komplex. Den utvecklas och förändras också under förloppen i de
enskilda fallen. De socialt utsatta som utgör en del av problemområdet,
är mer markanta i vissa sammanhang och mer synliga i delar av
samhällsapparaten. Men, kvinnor misshandlas också av män i goda
sociala positioner.
Det finns ännu få rapporter som visar varför män slår kvinnor. Regeringen
bör se över vilka resurser som tilldelats detta ändamål.
5 Alkoholens inverkan på attityder
Forskning har visat hur alkoholintag påverkar bedömningsförmågan hos
människor. Problem kan uppkomma från en enstaka öl till upprepad
högriskkonsumtion. Risken är högre ju mer alkohol som konsumeras.
Alkoholpåverkan leder ofta till omdömeslösa handlingar som leder till ökat
våld mot kvinnor. Ett mönster med en kraftig överkonsumtion under vecko-
sluten ökar, förutom den enskildes hälsorisk, även de sociala problemen för
omgivningen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka
konsekvenser försöken med lördagsöppet på Systembolaget fått avseende
anmälda våldsbrott i hemmen.
6 Samlevnadsundervisning
Många av våra attityder formas under vår uppväxt. Det är viktigt att föra
in relationsundervisningen på ett tidigt stadium. Skolan är en naturlig
mötesplats där relationer ofta sätts på prov. I skolan kan man på ett
naturligt sätt undervisa i och diskutera samlevnadsfrågor. Det är viktigt
att bevaka att skolorna utvecklar samlevnadsundervisningen.
Attitydfrågor är viktigt att föra upp på dagordningen.
Samlevnadsundervisning handlar inte primärt om sexualupplysning. Det
handlar om att skapa en större förståelse mellan könen för att vi skall kunna
leva tillsammans i parrelationer.
Unga tjejer måste lära sig från början att det inte är acceptabelt att bli
slagen. Kunskapen om vart man vänder sig om något sådant ändå inträffar är
viktig. Många vet innerst inne att det är fel men, vet inte hur man skall
komma ifrån en misshandelssituation. Genom att ge unga kvinnor informa-
tion tidigt förbättrar vi deras möjligheter.
7 Det grova språket i skolan
Rapporter har kommit oss alla till del om utvecklingen av språkbruket i
skolan. Det är signaler som vi inte får nonchalera. Ungdomar påverkas av
vuxenvärldens språkbruk både i verkligheten och på film. Det är viktigt
att markera att man från samhällets sida inte accepterar att unga tjejer
benämns med diverse könsord i skolan. Inte heller lärare skall behöva stå
ut med detta.
Vuxenvärlden måste säga ifrån. Vi måste ta vårt ansvar och vara goda
exempel. Goda exempel som inte använder ett sådant språk. Föräldrar och
lärare måste tillsammans finna vägar att motverka detta.
8 Attitydfrågor vid mönstring
Alla unga män kallas in till Pliktverket för mönstring vid 17-18 års ålder.
Här finns ett utmärkt tillfälle att också belysa attityder och synen på
jämställdhet mellan könen. I samband med mönstringsinskrivningen kan
frågorna aktualiseras på ett naturligt sätt.
Attityden mot kvinnor bör tas upp som en punkt vid inskrivningen till
tjänstgöringen.
9 Operation kvinnofrid
I Stockholms län pågår ett samarbete mellan socialförvaltningen, polisen,
länsstyrelsen samt andra organisationer och myndigheter. I samarbets-
projektet arbetar man genom intern information och utbildning för att
lära anställda att på bästa sätt bemöta och avlasta kvinnor som utsätts för
våld. Operation kvinnofrid skall också söka nya vägar för att i ett tidigt
skede upptäcka, ingripa mot och förebygga våldet mot kvinnor.
Detta samarbete är ett bra exempel på hur hela samhällsapparaten kan
arbeta gemensamt för att motverka och förebygga våldet mot kvinnor. Det är
viktigt med ett lokalt samarbete men frågan bör även aktualiseras på
nationell nivå. Samverkan mellan myndigheter är viktigt. Regeringen bör ta
initiativ till en nationell Operation kvinnofrid. Det är också av stor vikt att
de
samlade resurserna från landets kvinnojourer tas tillvara. Dessa erfarenheter
bör ligga till grund för en nationell Operation kvinnofridskampanj.
10 Stärk samhällets skydd för hotade kvinnor
Väntetiden på att få låna ett trygghetspaket av polisen är idag
oacceptabelt lång. Idag finns för få larmpaket. Många kvinnor som
känner sig hotade eller blivit hotade står på väntelista för att få ett larm.
Detta bör åtgärdas omgående. Att upphandla fler trygghetspaket bör vara
en prioriterad åtgärd.
I vissa fall bör livvaktsskyddet stärkas. Män som hotar menar oftast allvar.
Kvinnor som blivit offer kan känna sin integritet kränkt av ett livvaktsskydd.
Erbjudandet bör finnas för dem som önskar det.
Män som upprepade gånger bryter mot besöksförbudet bör få sin frihet
beskuren. Försök med elektronisk fotboja bör införas även inom detta
område. Regeringen bör överväga om körkortet skall dras in för dessa män.
Straffsatserna för brott mot besöksförbudet bör skärpas.
11 Hemställan
11 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av lagen om kvinnofridsbrott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning om varför män slår kvinnor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om redovisning av konsekvenser av försöket med
lördagsöppet på systembolag i vissa län,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samlevnadsundervisningen i skolan,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om attitydfrågor vid mönstringen,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Operation kvinnofridskampanj,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om straffsatserna vid beivrandet av besöksförbud.
Stockholm den 3 oktober 1999
Amanda Agestav (kd)
1Yrkande 5 hänvisat till FöU.
2Yrkande 3 hänvisat till SoU.