Motion till riksdagen
1999/2000:Ju707
av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Åtgärder mot gruppvåldtäkter


År 1997 polisanmäldes cirka 1 700 våldtäkter varav 77
procent fullbordade och 23 procent våldtäktsförsök. Cirka 83
procent av de polisanmälda våldtäkterna riktades mot
personer 15 år och äldre. Drygt 280 fall riktades mot
personer under 15 år. Polisanmälda fullbordade våldtäkter
inomhus var hälften av samtliga våldtäkter och riktade mot
personer 15 år och äldre.
År 1997 misstänktes drygt 30 personer mellan 15 och 20 år för våldtäkts-
brott. Unga mellan 15 och 20 år utgör i genomsnitt 17 procent av samtliga
misstänkta för våldtäktsbrott per år sett under 1990-talet. Rättsstatistiken
redovisar brott som begåtts av straffmyndiga personer, det vill säga personer
över 15 år. I statistiken kan man därför inte utläsa hur många minderåriga
personer som är misstänkta för våldtäkt. Om man får en polisanmälan som
gäller en misstänkt person som är minderårig lämnas fallet oftast över till
socialtjänsten i stället för att ges en fortsatt hantering inom rättsväsendet.
Våldtäktsbrott mot unga
ökar
Antalet polisanmälda brott som rör personer under 15 år har
ökat under de senaste tio åren. En topp noterades år 1993 då
det polisanmäldes närmare 350 våldtäkter mot personer
under 15 år. Äntligen finns en högre anmälningsbenägenhet.
Det finns också en större benägenhet att rubricera brottet
under 15 år som våldtäkt. I tidigare praxis har det varit
vanligare att rubricera våldtäkt i dessa fall som sexuellt
övergrepp.
Den 30 november 1997 redovisades att antalet polisanmälda gruppvåld-
täkter fördubblats i Stockholmsområdet de senaste åren. Fram till mitten av
oktober under 1998 hade 21 gruppvåldtäkter anmälts i länet. Det innebar en
ökning från sju anmälda gruppvåldtäkter 1994 till 21 i mitten av oktober
1998. Brottsförebyggande rådet bedömde antalet våldtäktsfall med två eller
flera misstänkta till runt tio fall per år de senaste åren.
Ett stort problem är den långa handläggningstiden i domstolshanteringen.
Detta leder till att dessa uppslitande processer påverkar unga människors liv
under mycket lång tid.
Vuxenansvar
Föräldrarna är nyckelpersonerna. Föräldrautbildningen måste
omfatta tonårsproblematiken. Vi upplever idag inte minst i
vissa storstadsområden en vuxenvärld som abdikerat från sin
föräldraroll. Vuxenansvaret måste också sträcka sig till
grannens barn. Man kan också fråga sig hur skolan idag
skulle fungera om jämställdhetslagen gällde för alla i skolan,
oavsett om man är anställd eller elev? Det finns sexuella
trakasserier bland elever också inom skolans värld under
elevernas arbetstid. När verkligheten nu är sådan kan inte
vuxenvärlden säga till ungdomarna att misslyckandet att
överföra moralisk ryggrad och levnadsregler gör att
gärningarna inte döms. Vuxenvärlden måste orka överföra
"samvetet som ungdomens ledstjärna".
Det är positivt att flickor mera vågar ta upp och anmäla övergrepp. Detta
tycks dock inte visa sig i statistiken över påföljder. Endast de allra grövsta
brotten har fått påföljder. Denna slapphet gör att övergreppen inte hålls
tillbaka. Männen som begår brotten kan i god tro fortsätta om inget händer.
Även om en flicka är alkoholpåverkad kan det inte överhuvudtaget finnas
något argument för att män skall kunna utnyttja henne genom våldtäkt utan
att bli dömda. Det handlar om varje människas lika och unika människo-
värde. Våldet har blivit grövre och tydligare. Därför måste hela den etiska
diskussionen förnyas. Också massmedia måste ta sitt ansvar för att inte så
extremt inrikta sig på unga kvinnors sexualitet. Killar måste inse vad man har
rätt till/inte har rätt till. Samlevnadsutbildningen i skolan måste fokuseras
mera.
Medicinska aspekter
Vad som till stor del saknas i diskussionen om våldtäkter
mot unga flickor är de medicinska aspekterna. Förutom mera
av direkta åtgärder från föräldrar, skola och rättsväsende
måste sjuksköterskor och läkare ges plattformar och resurser
att träda fram och redovisa de medicinska skador som ofta
blir följden av våldtäkter. Alla vet och tar för givet att det
blir psykiska men, vilket också är viktiga aspekter. För en
attitydförändring hos de män som tar sig egna rättigheter
genom att förgripa sig på en annan person kan information
av de medicinska skadorna vara en del i det förebyggande
arbetet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättsväsendets hantering av gruppvåldtäkter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medicinska aspekter på gruppvåldtäkter.

Stockholm den 29 september 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)