med anledning av prop. 1999/2000:26 Effektivisering av förfarandet i allmän domstol
Inledning
I propositionen föreslås vissa åtgärder som syftar till en förenkling och
effektivisering av domstolsförfarandet i de allmänna domstolarna. Dom-
stolarna ges ökat utrymme att själva bestämma över delar av sin
verksamhet, bl.a. över hur dokumentering av vissa uppgifter skall ske
och över hur fastställande av vittnesersättning skall gå till. Vidare läggs
vissa förslag som syftar till en renodling av domstolarnas verksamhet och
ansvar. Möjligheterna att låta en huvudförhandling fortsätta utan
uppehåll utökas.
En samlad översyn av domstolsförfarandet
Moderata samlingspartiet vill inledningsvis resa frågan om inte den
stegvisa reformeringen av domstolsförfarandet som nu har pågått under
närmare 20 års tid måhända har lett till att de principer om muntlighet,
omedelbarhet och koncentration som en gång bar upp rättegångsbalken
återigen kräver en fullständig översyn. Åtskilliga av de förändringar som
har gjorts har inneburit stegvisa glidningar ifrån dessa principer,
samtidigt som förvaltningsprocesslagen å sin sida har närmat sig en mer
muntlig än skriftlig process.
Den nu föreliggande propositionen utgör inget undantag när det gäller
vissa av förslagen. Som exempel kan nämnas den utökade möjligheten att
låta en huvudförhandling fortsätta utan uppehåll, som innebär ytterligare ett
avsteg från principen om koncentration. Även om vi inte vill invända mot
förslaget i sig, menar vi att det är hög tid att ånyo göra en fullständig
översyn
av rättegångsbalken för att pröva vilken tyngd de principer som en gång
uppbar rättegångsbalken bör ges i samhället som det i dag ser ut. Man bör
även ha i åtanke att ändringar i förenklings- och effektivitetshänseende kan
leda till ökade svårigheter för den som inte är juridiskt skolad att föra sin
egen talan. Detta bör ses i ljuset av att de förändringar som gjorts i rätts-
hjälpslagen har lett till att allt fler för talan för egen räkning.
Vad som ytterligare talar för en sådan fullständig genomlysning är att
Sveriges medlemskap i den europeiska unionen liksom inkorporeringen av
Europakonventionen har lett till att en ny rättslig miljö har uppstått, av
vilken
domstolarna blivit direkt berörda. Precis som regeringen konstaterar i
propositionen, när det gäller frågan om möjligheten att i vissa uppenbara fall
meddela dom utan huvudförhandling, måste Europakonventionens bestäm-
melser om tillgång till domstol beaktas när det gäller frågor om utökade
möjligheter att avgöra mål på handlingarna. Frågan är emellertid om inte
detta borde föranleda nya överväganden för att försöka hitta en ny balans-
punkt mellan muntlighet och skriftlighet.
Ett par sentida exempel på hur det svenska rättssystemet kan påverkas av
den nya rättsliga miljön är att en generaladvokat vid EG-domstolen nyligen
nekade att ta upp frågan om de s.k. Thamprofessurerna är förenliga med EG-
rätten. Motiveringen var att den aktuella högskolans överklagandenämnd,
som vänt sig till EG-domstolen för förhandsbesked, inte är att anse som en
domstol och därför inte har rätt att söka förhandsbesked från EG-domstolen.
Tidigare har en tvist i skattenämnd gått ett liknande öde till mötes. Mot
bakgrund av att olika nämnder spelar en betydande roll i det svenska
rättsväsendet finns det anledning att ta upp detta för genomlysning i ett större
sammanhang.
På senare tid har det emellertid också blivit allt vanligare att vittnen av
rädsla tar tillbaka eller ändrar sitt vittnesmål i domstolen, eller över huvud
taget inte vågar vittna. Nyligen avslöjades att var tredje åklagare har tvingats
lägga ned en förundersökning för att någon inblandad skrämts till tystnad.
Detta har bland annat visat sig i samband med den allt mer framträdande
organiserade brottsligheten, exempelvis nynazistiska organisationer och de
s.k. mc-gängen. I detta sammanhang finns det anledning att överväga
omedelbarhetsprincipens räckvidd ur det motsatta perspektivet och beakta
hur förutsättningarna för vittnesskydd och anonymitet för vittnen kan
förbättras utan att det för den skull görs avkall på rättssäkerheten för den
åtalade.
De ovan beskrivna förhållandena leder enligt vår uppfattning till att en ny
processordning som omfattar såväl de allmänna domstolarna som för-
valtningsdomstolarna bör övervägas, samtidigt med en strävan att finna en
balanspunkt mellan muntlighet och skriftlighet, och med en samlad genom-
lysning av de ursprungliga principerna bakom rättegångsbalken i åtanke.
Detta kan mycket väl ske med utgångspunkten att ytterligare förenklingar
och effektiviseringar skall övervägas i det sammanhanget. Regeringen bör
tillsätta en utredning med denna inriktning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning av dom-
stolsförfarandet i enlighet med vad som anförts i motionen.