Under en följd av år har ett antal återkommande utredningar
genomförts av organisationen för domstolsväsendet.
Genomgående tema för dessa utredningar har varit att samla
kompetens och kunnande i särskilda mål vid speciella
domstolar och att öka kompetensen vid tingsrätterna genom
att lägga samman mindre tingsrätter.
De lokala tingsrätterna har en mycket stark förankring i svensk tradition.
Tingsrätternas starka lokala förankring är en viktig anledning till att
allmänheten i vårt land har en höga tilltro till rättsväsendet. Tingsrätterna är
i
hög grad som en del av den lokala infrastrukturen i ett samhälle. Tidigare
erfarenheter visar tydligt att nedläggning av en lokal tingsrätt påverkar
utvecklingen i en region negativt. Uppslutningen kring tingsrätterna har
därför varit stor, när förslag om nedläggning/sammanläggning av mindre
tingsrätter aktualiserats. Inte heller i riksdagen har det funnits stöd för
större
förändringar av strukturen för domstolarnas organisation.
Ibland har rättssäkerhetsaspekter framförts som argument för att lägga ned
mindre tingsrätter. Det finns dock inga uppgifter som tyder på att kvaliteten
på den dömande verksamheten är sämre vid mindre tingsrätter än vid större.
Inte heller ekonomin kan framföras som argument. En genomgång av
målkostnaden vid landets olika tingsrätter ger vid handen att kostnader per
mål inte är högre vid de små tingsrätterna än i de stora. Om det är någon
skillnad är det snarare i andra riktningen.
Sedan en tid tillbaka tycks regering och domstolsverk ha börjat tillämpa en
ny taktik för att genomföra eftertraktade förändringar av den lokala dom-
stolsorganisationen. Bl a pågår utredningar/diskussioner om att minska tings-
rätternas icke dömande verksamheter genom att flytta inskrivningsverk-
samheten och handläggningen av bouppteckningar från tingsrätterna till
andra myndigheter. En sådan förändring motiveras med att resurser skulle
frigöras för den rent dömande verksamheten.
För de små tingsrätterna innebär en sådan förändring att den administrativa
samordningen mellan de olika verksamheter som i dag bedrivs hos tings-
rätten försvinner. Detta medför bl.a. väsentligt sämre förutsättningar att
behålla administrativ personal, som också behövs för handläggningen av
mål. Därigenom blir ekonomin mer ansträngd än annars, vilket äventyrar de
mindre tingsrätternas existens.
På grund av strama budgetramar har Domstolsverket vid flera tillfällen
avstått från att återbesätta lagmanstjänster i anslutning till pensionering av
äldre lagmän. Uppgiften att vara lagman har istället givits en ordinarie
lagman i en närliggande tingsrätt. Syftet med detta förfarande är uppen-
barligen att "tvinga" fram ett samgående mellan mindre tingsrätter.
Även i andra länder har förändringar av domstolarnas organisation och
arbetssätt skett, bl.a. i Danmark och Norge. I dessa länder synes förståelsen
för domstolarnas lokala förankring ha varit större. Man har i dessa länder i
hög grad försökt att utnyttja moderna nätverks- och samverkansstrukturer
och ny kommunikationsteknik för att tillgodose behovet av specialisering
och samordning. Därmed har man också kunnat behålla den viktiga lokala
förankringen av den dömande verksamheten.
Domstolsverket har i sitt budgetunderlag till regeringen yrkat att domstols-
anslaget förstärks under den närmaste treårsperioden. Bakgrunden är, att
medelsförbrukningen f.n. ligger ungefär 100 miljoner kronor över anslags-
ramen. Detta har möjliggjorts genom ianspråktagande av ett tidigare anslags-
sparande. Till dessa överskridanden kommer att det löneavtal för jurister som
har slutits för perioden 1998-2000 medför högre kostnad än den lönekostnad
som anges i regeringens ram.
I genomsnitt förutsätter budgetramarna en minskning av kostnaderna för
landets domstolar med ca 7,6 procent. Den största minskningen sker på
Högsta domstolen och landets tingsrätter.
I Skaraborg finns idag fyra tingsrätter. De är lokaliserade i Skövde, Fal-
köping, Lidköping och Mariestad. Samtliga orter utgör naturliga centrum i
sin del av Västra Götalands län, med en naturlig och väl fungerande
infrastruktur. En nedläggning av någon eller några av dessa tingsrätter skulle
enligt vår uppfattning påverka utvecklingen i dessa delar av Västra Göta-
lands län negativt.
Landets domstolsorganisation behöver en översyn från helt andra utgångs-
punkter. Enligt vår uppfattning bör en sådan översyn utgå ifrån behovet av en
fortsatt lokal förankring av våra domstolar och synen på tingsrätterna som en
viktig del av den lokala infrastrukturen. En utveckling av samverkan,
kunskapsinhämtning och kunskaps-överföring bör ske genom moderna
organisatoriska och kommunikationstekniska medel. Domstolsverket bör
under tiden få en förstärkning av sin budget, så att inga försämringar av
domstolarnas organisation eller verkan av rena budgetskäl tvingas fram
under tiden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en lokal förankring av våra dom-
stolar.