Under en följd av år har ett antal återkommande utredningar genomförts av organisationen för domstolsväsendet. Genomgående tema för dessa utredningar har varit att samla kompetens och kunnande i särskilda mål vid speciella domstolar och att öka kompetensen vid tingsrätterna genom att lägga samman mindre tingsrätter.
De lokala tingsrätterna har en mycket stark förankring i svensk tradition. Tingsrätternas starka lokala förankring är en viktig anledning till att allmänheten i vårt land har en höga tilltro till rättsväsendet. Tingsrätterna är i hög grad som en del av den lokala infrastrukturen i ett samhälle. Tidigare erfarenheter visar tydligt att nedläggning av en lokal tingsrätt påverkar utvecklingen i en region negativt. Uppslutningen kring tingsrätterna har därför varit stor, när förslag om nedläggning/sammanläggning av mindre tingsrätter aktualiserats. Inte heller i riksdagen har det funnits stöd för större förändringar av strukturen för domstolarnas organisation.
Ibland har rättssäkerhetsaspekter framförts som argument för att lägga ned mindre tingsrätter. Det finns dock inga uppgifter som tyder på att kvaliteten på den dömande verksamheten är sämre vid mindre tingsrätter än vid större. Inte heller ekonomin kan framföras som argument. En genomgång av målkostnaden vid landets olika tingsrätter ger vid handen att kostnader per mål inte är högre vid de små tingsrätterna än i de stora. Om det är någon skillnad är det snarare i andra riktningen.
Sedan en tid tillbaka tycks regering och domstolsverk ha börjat tillämpa en ny taktik för att genomföra eftertraktade förändringar av den lokala dom- stolsorganisationen. Bl a pågår utredningar/diskussioner om att minska tings- rätternas icke dömande verksamheter genom att flytta inskrivningsverk- samheten och handläggningen av bouppteckningar från tingsrätterna till andra myndigheter. En sådan förändring motiveras med att resurser skulle frigöras för den rent dömande verksamheten.
För de små tingsrätterna innebär en sådan förändring att den administrativa samordningen mellan de olika verksamheter som i dag bedrivs hos tings- rätten försvinner. Detta medför bl.a. väsentligt sämre förutsättningar att behålla administrativ personal, som också behövs för handläggningen av mål. Därigenom blir ekonomin mer ansträngd än annars, vilket äventyrar de mindre tingsrätternas existens.
På grund av strama budgetramar har Domstolsverket vid flera tillfällen avstått från att återbesätta lagmanstjänster i anslutning till pensionering av äldre lagmän. Uppgiften att vara lagman har istället givits en ordinarie lagman i en närliggande tingsrätt. Syftet med detta förfarande är uppen- barligen att "tvinga" fram ett samgående mellan mindre tingsrätter.
Även i andra länder har förändringar av domstolarnas organisation och arbetssätt skett, bl.a. i Danmark och Norge. I dessa länder synes förståelsen för domstolarnas lokala förankring ha varit större. Man har i dessa länder i hög grad försökt att utnyttja moderna nätverks- och samverkansstrukturer och ny kommunikationsteknik för att tillgodose behovet av specialisering och samordning. Därmed har man också kunnat behålla den viktiga lokala förankringen av den dömande verksamheten.
Domstolsverket har i sitt budgetunderlag till regeringen yrkat att domstols- anslaget förstärks under den närmaste treårsperioden. Bakgrunden är, att medelsförbrukningen f.n. ligger ungefär 100 miljoner kronor över anslags- ramen. Detta har möjliggjorts genom ianspråktagande av ett tidigare anslags- sparande. Till dessa överskridanden kommer att det löneavtal för jurister som har slutits för perioden 1998-2000 medför högre kostnad än den lönekostnad som anges i regeringens ram.
I genomsnitt förutsätter budgetramarna en minskning av kostnaderna för landets domstolar med ca 7,6 procent. Den största minskningen sker på Högsta domstolen och landets tingsrätter.
I Skaraborg finns idag fyra tingsrätter. De är lokaliserade i Skövde, Fal- köping, Lidköping och Mariestad. Samtliga orter utgör naturliga centrum i sin del av Västra Götalands län, med en naturlig och väl fungerande infrastruktur. En nedläggning av någon eller några av dessa tingsrätter skulle enligt vår uppfattning påverka utvecklingen i dessa delar av Västra Göta- lands län negativt.
Landets domstolsorganisation behöver en översyn från helt andra utgångs- punkter. Enligt vår uppfattning bör en sådan översyn utgå ifrån behovet av en fortsatt lokal förankring av våra domstolar och synen på tingsrätterna som en viktig del av den lokala infrastrukturen. En utveckling av samverkan, kunskapsinhämtning och kunskaps-överföring bör ske genom moderna organisatoriska och kommunikationstekniska medel. Domstolsverket bör under tiden få en förstärkning av sin budget, så att inga försämringar av domstolarnas organisation eller verkan av rena budgetskäl tvingas fram under tiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en lokal förankring av våra dom- stolar.
Stockholm den 4 oktober 1999
Lars Elinderson (m)
Carl-Erik Skårman (m)