Sedan mitten av 1990-talet har utredningar och påtryckningar från regeringen pågått om att minska kostnader för rättsväsendet i Sverige. Försök har gjorts med att lägga ner flera av tingsrätterna speciellt vid de mindre orterna vilket skulle ge oövervinneliga konsekvenser för rättsväsendet i vårt land.
Regeringen vill att antalet domstolar skall reduceras vilket med all säkerhet kommer att leda till komplikationer i olika led av rättsväsendet i vårt land.
Konsekvenserna av eventuella nedläggelser i större mängd kommer att innebära orimliga arbetsförhållanden för de kvarvarande tingsrätterna och deras personal. Många angelägna ärenden kommer att läggas i långbänk på grund av bortrationaliserade kanslibesättningar landet över. För att fullständiga bilden av läget för svensk rättskipning, har polisväsendet under tiden utsatts för kraftig neddragning av personal på den administrativa sidan.
Neddragningen av tingsrätter och personal för att spara pengar kan vara vällovligt, men endast under förutsättning att det rör sig om positiva nettoeffekter. Innebär besparingar att andra sektorer i samhället får ta ökade kostnader, är inte mycket vunnit.
Rationaliseringarna får inte vara av den arten och bli så omfattande att revor uppstår i den svenska rättsordningen.
I Västra Götaland har redan flera tingsrätter lagts ner och planering finns för att fler skall försvinna och därmed skall de eventuella kvarvarande ta över deras arbete vilket kommer att synas i långa väntetider och köer för behandling.
Jag vill här speciellt värna om tingsrätterna i Strömstad och Stenungsund som också under senare tid har fått ta över en del arbetsuppgifter ifrån närliggande tingsrätter som redan har lagts ner. Speciellt med tanke på Strömstads tingsrätt som ligger precis på gränsen till vårt "broder"land Norge vilket innebär en del arbetsuppgifter som har med de läget att göra och som har över 20 mil till Göteborg.
Stenungsunds tingsrätt ligger närmare Göteborg men har säte i en framåtgående kommun som täcker ett stort område av det bohuslänska fastlandet samt också öarna Tjörn och Orust.
En annan aspekt är att antalet rättegångar knappast blir mindre om tingsrätterna blir färre. Det finns vidare anledning att sätta ett frågetecken för tesen att en stor domstol automatiskt har bättre skickade domare. En stor styrka hos dagens mindre tingsrätter är kännedom om lokala förhållanden, där inte minst nämndemännen har god personkännedom som i det enskilda fallet är av stort värde.
Det finns i den allmänna kostnadsjakten inga klara verifikationer på att stordrift i domstolsväsendet ger ekonomiska fördelar.
En sammanfattning: 50 % mindre tingsrätter innebär inte att mål och ärenden minskar lika mycket, de kommer i bästa fall att vara oförändrade. Personalminskningen, längre avstånd, sämre områdeskännedom kommer ofelbart att leda till stora störningar i administrationen med längre väntetider.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av att de små tingsrätterna behålls,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inga fler tingsrätter läggs ned förrän man har kunnat konstatera vad konsekvenserna blivit där tingsrätter redan har lagts ned.
Stockholm den 1 oktober 1999
Kenth Skårvik (fp)