Jurister och poliser ställs många gånger inför komplicerade
frågeställningar. Behovet av psykologisk sakkunskap har
blivit alltmer påtagligt.
Forensisk psykologi är den gren inom psykologin som avser att integrera
det psykologiska kunskapsområdet i det juridiska och det kriminalpolitiska
sammanhanget.
Inom den forensiska psykologin finns vetenskapligt grundade kunskaper
med direkt relevans för att utvärdera och förstå hur vittnen, brottsoffer och
gärningsmän upplever, bearbetar och minns våldsdiskussioner som t ex
misshandel, rån och sexuella övergrepp. Forskning kring minnesprocesser i
vittnesmål och om faktorer som påverkar slutsatserna i rättegångar kan bidra
till att öka rättssäkerheten. Vilka psykologiska skeenden råder när
nämndemän vid domstolen bedömer vittnens berättelser? Vilka psykologiska
faktorer är verksamma när rätten fattar beslut i skuldfrågan? I USA pågår
intensiv forskning om hur jurymedlemmar gör bedömningar och fattar
beslut. I Sverige pågår forskning om beslutsfattande i naturalistiska
situationer som kan bidra till förståelsen av hur domstolsledamöter värderar
och väger samman information.
Den utvecklingspsykologiska forskningen ger ökad förståelse för
bakgrunden till psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna. Kunskap
från dessa komplexa områden för psykologiskt fungerande kan överföras till
det forensiska området och bidra till utveckling av redskap för diagnostik och
samtalsmetoder med personer som annars ofta med svårighet kan berätta om
händelser de varit med om, bevittnat eller själva utfört. Psykologisk expertis
anlitas ibland för att bedöma huruvida målsäganden, misstänkta eller vittnen
är i stånd att utan att lida psykisk skada kan närvara vid och höras vid
domstolens huvudförhandling.
Psykologer medverkar idag i många olika roller och funktioner inom den
rättsliga processen. Förfrågningar och begäran om insatser kommer från
polis, åklagare, försvarsadvokater, målsägandebiträden och domstolar. Ofta
behöver myndigheterna hjälp på flera plan och det är viktigt att klargöra
vilken typ av uppdrag som avses och att tydligt avgränsa dessa.
Psykologs medverkan som sakkunnig i samband med rättsliga förhand-
lingar kan vara av två slag:
För det första kan psykologen ge rätten råd av olika slag och omfattning.
Psykologen kan t ex ge förslag på litteratur av relevans för ett visst mål. Det
kan bli fråga om förmedling av forskningsinformation i speciella frågor.
Psykologen kan vidare ombes att mer generellt belysa olika frågor med
psykologisk kunskap från de kognitiva och psykodynamiska områdena.
För det andra kan psykologen som sakkunnig utreda en viss fråga i ett
speciellt mål angående vittne, misstänkt eller offer. Psykologer kan anlitas i
alla slags brottmål för personer i alla åldrar även om det ofta handlar om
prövningar om ett barn varit utsatt för sexuellt övergrepp.
Kunskapen om hur barn fungerar i olika åldrar samt barnpsykologens olika
metoder att kommunicera med barn efterfrågas. Den barnkliniska sak-
kunnighetsutredningen innehåller beskrivningar av barnets förutsättningar i
olika avseenden samt pekar på eventuella faktorer i barnets berättelse, som
tyder på att berättelsen återspeglar självupplevda händelser.
Ofta formuleras uppdraget till psykologen som en begäran om bedömning
av "målsägandens trovärdighet samt tillförlitligheten av de uppgifter denne
lämnat". För att uttala sig om detta måste psykologen ha gjort en utredning i
detta syfte, en utsagepsykologisk tillförlitlighetsanalys eller vad som
vanligtvis kallas en vittnespsykologisk utredning. Socialstyrelsen skriver i
sina Allmänna råd (1991:3): "Det är helt oacceptabelt att rättssäkerheten sätts
på spel genom att misstankar om sexuella övergrepp utreds av personer som
varken har erforderlig kunskap i psykologi eller om barn... Enligt social-
styrelsens mening bör således vittnespsykologiska utredningar göras av
barnpsykologer med vittnespsykologisk påbyggnadsutbildning."
Domstolarna har en skyldighet att förvissa sig om att de sakkunniga man
anlitar verkligen är experter och har forskningserfarenhet och/eller klinisk
kompetens inom det område sakkunniguppdraget berör.
Syftet med psykologer i rättsliga sammanhang är att psykologen genom sin
speciella kunskap kan bidra till att bredda domstolens beslutsunderlag.
Projekt för säkerställande
av tillgång på expertis inom
området forensisk psykologi
Den fråga som successivt vuxit fram är hur man i
systematiserade former skall kunna förse rättsväsendets olika
delar med adekvat kompetens rörande den forensiska
psykologin.
Hösten 1996 startade därför Sveriges Psykologförbund, Stockholms
Universitet Holding AB och psykologiska institutionen vid Stockholms
universitet ett planerings- och utredningsprojekt för att säkerställa tillgången
till psykologisk expertis för rättsväsendet.
Uppgiften för ett planerat institut är att systematisera formerna för hur
adekvat psykologisk kunskap, kompetens och forskning kan användas,
erbjuda och tillföra rättsväsendets olika delar - domstolar, polis, åklagar-
myndigheten, m fl instanser.
Genom bl a systematik i institutets verksamhet kommer forskningens
framsteg att lättare kunna förmedlas till samhällets nytta, samtidigt som
härigenom hela psykologkåren effektivare tillförs nya forskningsframsteg
och därigenom ökar sin kompetens på området. Därtill kommer domstolarnas
kostnader sannolikt att minska genom att man kommer att kunna fatta mer
underbyggda och därmed säkrare beslut.
Institutets verksamhet går ut på att bygga upp ett nationellt nätverk av
psykologiska forskare och yrkesutövande psykologer med speciell
kompetens inom området forensisk psykologi (rättspsykologi). Den särskilda
kompetens som utvecklats vid bl a den psykologiska institutionen samt vid
den juridiska fakulteten vid Stockholms universitet skall utifrån projektidén
på ett rationellt sätt sammanlänkas med institutets verksamhet.
För att kunna bli ansluten till nätverket skall man uppfylla vissa av
institutet fastställda kompetenskrav inom området forensisk psykologi samt
vissa krav på kompetensutveckling.
Ur bl a rättssäkerhetsaspekter bör samhället ha ett klart intresse av att
aktivt stödja institutioner av denna typ genom vars verksamhet fattade beslut
inom rättsväsendets olika delar blir säkrare.
Ett sådant aktivt stöd kan ske på många olika sätt, dels ekonomiskt -
framför allt under uppbyggnadsskedet -, dels genom ett aktivt deltagande i
institutets verksamhet från olika institutioner inom rättsväsendet t ex
Justitiedepartementet, Domstolsverket, m fl.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att säkerställa rättsväsendets behov av
psykologisk expertis.