Vänsterpartiet har under flera år lyft fram frågan om polisens
internutredningar och då uppmärksammat flera svagheter i det system
som finns idag. Trots att det skett en del förändringar anser vi fortfarande
att situationen är otillfredsställande.
När poliser blir misstänkta för brott är det alltid mycket allvarligt eftersom
det är den yrkesgrupp som har att upprätthålla lag och ordning och dessutom
har en mängd befogenheter att genomföra detta. För att dessa medel skall
kunna användas till fullo när det krävs och för att polisen därmed skall kunna
utföra sin huvuduppgift måste allmänheten känna ett förtroende för
poliskåren. Förtroendet för poliskåren är viktigt för säkerheten i samhället
och för demokratin i stort men också för att arbetssituationen för poliserna
själva skall kännas tillfredsställande.
Det nuvarande systemet med internutredningar förutsätter att
förundersökningsledaren är en åklagare men poliser ingår givetvis i
utredningsarbetet. Sedan något år har målsättningen varit att koncentrera
internutredningar till färre platser i landet för att minska misstankar om att
kollegial hänsyn skall vägas in i utredningen. Denna målsättning har inte
genomförts överallt. Ett exempel där detta inte genomförts är Malmö
polisdistrikt. Detta distrikt fick också hård kritik av Justitieombudsmannen
vid den senaste granskningen.
De senaste åren har en hel del uppmärksammade fall där poliser varit
misstänkta för brott, framför allt övervåld, slutat med att åtal inte väckts.
Det
har ofta, men inte alltid, varit fråga om situationer som haft samband med
demonstrationer och manifestationer av olika slag. Flera av dessa fall har
skarpt kritiserats i media och bland allmänheten. Detta skapar incitament för
ett bristande förtroende för poliskåren kanske framför allt bland unga
människor.
Vi är medvetna om att gränsdragningarna inte är lätta att göra eftersom
polisen är en av de få yrkesgrupper som har rätt att bruka våld i samband
med tjänsteutövning och ibland till och med är skyldiga att göra det. Det är
därför extra viktigt att utredningarna när en polis misstänks för brott inte kan
ifrågasättas. Detta för att upprätthålla allmänhetens förtroende för polisen
och därmed rättsväsendet i stort men också för att skapa en god
arbetssituation för poliskåren.
En ny modell
I vårt grannland Norge har man tidigare handskats med internutredningar
på samma sätt som i Sverige. Det norska systemet var starkt ifrågasatt
liksom det svenska är i dag. I Norge använder man sig numera av en
modell som visat sig bättre och som blivit väl mottagen av den norska
allmänheten. Denna modell är uppbyggd så att varje åklagarmyndighet
har en oberoende grupp som består av domare, advokat och polis med
åklagarbakgrund (i Norge är poliser även åklagare i enklare mål). Denna
grupp ansvarar för alla internutredningar. Utredningen överlämnas sedan
till åklagare som fattar beslut om åtal, precis som i alla andra
utredningar.
Denna modell har lett till att allmänhetens förtroende för utredningarna
väsentligt har ökat och de enskilda polismän som frias verkligen blir friade
och inte misstrodda som ofta var fallet i det gamla systemet.
Trots flera utredningar om polisens internutredningar i Sverige har vi
fortfarande kvar ett system som i stora stycken innebär att man utreder sig
själv. Detta är en otillfredsställande situation som inte längre kan accepteras.
Vänsterpartiet anser att det nu är dags att ta steget till en oberoende
utredningsverksamhet, till exempel enligt den norska modellen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring som
innebär att polisens interna utredningar utförs av oberoende utredare.