Samhällets ansvar för att garantera säkerheten vid större publika
arrangemang har genom åren varit stort. Av många har polisiär
medverkan vid exempelvis fotbollsevenemang setts som ett naturligt
inslag. Av andra har insatsen setts som ett sätt för arrangören att komma
ifrån det egna ansvaret och ett övervältrande av kostnader på samhället.
Detta samtidigt som arrangören erhåller intäkter för publiknärvaron.
Under senare år har supportergruppers ageranden, vid exempelvis idrotts-
evenemang, blivit omdiskuterat. Stora polisinsatser har krävts för att trygga
situationen före, under och efter arrangemang. Trots detta har enskilda
besökare och andra i närområdet drabbats av uppkomna situationer. Stora
samhälleliga kostnader och mänskligt lidande har blivit följden.
Samhällets insatser för att trygga situationen vid större publika arrange-
mang bör bestå.
Dessa måste dock i högre utsträckning samordnas med arrangörens egna
insatser och en av alla parter samordnad riskbedömning. Denna samordning
bör också innehålla en ekonomisk bedömning där arrangörens ansvar måste
inrymmas.
En situation med föreningars nya organisationsformer, nya aktörers (MC-
klubbars och andra intresseorganisationers) inträde på området gör att
behovet av ett samlat grepp inför framtiden behövs för att skapa trygghet och
rimlig kostnader för samhället.
Regeringen bör därför skyndsamt utreda ansvarsfördelningen mellan
arrangerande organisation och samhället vad gäller tryggande av verksam-
heters genomförande och ekonomiskt ansvarstagande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av ansvarsfördelningen
vid större publika arrangemang.