Invandrarbakgrund inom brandförsvar, polis och försvar
Brandkatastrofen i Göteborg 1998 är den svåraste som drabbat Sverige. I
branden omkom 63 ungdomar och över 200 skadades. Det var en katastrof
som hårt drabbade alla direkt berörda - skadade, anhöriga och vänner -, som
ställde hårda krav på den personal som arbetade under tryck och svåra
förhållanden, men som också chockade hela samhället. De flesta som deltog i
festen - som slutade med katastrofen - hade utländsk bakgrund.
I det akuta skedet och i debatter efteråt framkom att flera grupper
ifrågasatte om polisen varit objektiv i sitt arbete och om alla gjort vad man
kunde för att rädda liv. Detta berodde naturligtvis på att människor var
chockade och förtvivlade. Men det var inte bara i den akuta situationen dessa
åsikter kom till uttryck. Långt efter branden krävde man att en alternativ
utredning om brandorsaken skulle tillsättas och att man skulle få insyn i
utredningarna. Både polis och brandförsvarets personal hade många samtal
med olika grupper om detta. Det har naturligtvis drabbat personalen som
hade ett mycket svårt arbete att sköta.
Samhället måste ta allvarligt på de problem som denna misstro grundar sig
på. En utredning tillsattes och den har kommit med en rapport "Brand-
katastrofen i Göteborg". Utredningen har gjort en grundlig och seriös analys
av skeendet, och den kommer att vara till stor hjälp i samhällsplaneringen i
framtiden.
En mycket viktig orsak till misstron är att många av våra invandrare är
flyktingar. De har från sina hemländer ofta en välgrundad misstro mot
uniformerade personalgrupper. Med erfarenheter - egna och andras - av
förföljelse och förtryck, fängelse och tortyr är det inte konstigt att misstron
är
stor. En annan orsak till misstron är att många av våra invandrare känner sig
marginaliserade. Många av de drabbade tillhör etniska grupper som står
utanför mycket av samhällslivet i Sverige.
Vänsterpartiet har i andra motioner lagt förslag för att minska
diskrimineringen av människor med utländsk bakgrund. En viktig del i
minskad diskriminering och ökad identifikation är att olika yrkesgrupper
speglar samhällets sammansättning, att människor av utländsk bakgrund
finns med i hela samhällets struktur. Därför är det av största vikt att
människor med olika etniska bakgrunder finns som yrkesmän/-kvinnor inom
känsliga områden som polisen, räddningstjänsten och försvaret. Det är också
viktigt att utbildningen inom dessa yrken ger bra kunskap om andra kulturer
och religioner, deras sätt att möta och agera i olika påfrestande situationer
1 Poliser
Det finns ca 16 000 poliser i aktiv tjänst i Sverige i dag. I utredningen
"Rekrytering och grundutbildning av poliser" från 1996 framhölls att
poliskåren syntes alltför homogen och att rekryteringen till poliskåren
borde spegla samhällets sammansättning. Efter ett regeringsbeslut den 19
juni 1997 startade den förnyade polisutbildningen, som bygger på
förslagen och grundtankarna i utredningen.
Ett stort problem när det gäller att rekrytera ungdomar med utländsk
bakgrund är den centrala rekryteringen. Den tidigare lokala rekryteringens
fördel var att man hade tillräckligt god kännedom om och kontakt med
invånare av utländsk härkomst för att kunna engagera dem i värvningssyfte.
Med målet om en allsidig sammansättning hos poliskåren motsvarande
befolkningssammansättningen försöker man skapa kontakter med
invandrarföreningar m.m. Det finns många exempel från andra länder som
visar att det är viktigt att ha personal som behärskar språken och som har
större förståelse för olika minoriteter.
Statistik utgiven av Ungdom mot rasism 1995 visar att av de 10 % av
poliserna som har utländsk bakgrund kommer 5 % från nordiska länder, 4 %
från övriga Europa och endast 1 % från världen i övrigt. Av dem som sökte
till Polishögskolan 1999, och som hade behörighet, utgjordes 16 % av
personer med utländsk bakgrund. Detta visar att en positiv trend har skapats.
Men det är viktigt att hålla intresset vid liv och att riksdagen uttalar sig
positivt till en fortsatt utveckling inom detta område.
Men det är också viktigt att polisutbildningen tillhandahåller kunskaper om
olika kulturer. Kombinationen av fler poliser med utländsk bakgrund kopplat
med ökad kunskap om etniska minoriteter ger på sikt en poliskår som dels
motsvarar befolkningssammansättningen, dels kan bidra till en större
förståelse och kontakt mellan olika befolkningsgrupper.
Vänsterpartiet yrkar att riksdagen begär att regeringen ger
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att dels vid rekryteringen beakta behovet av
invandrare från länder utanför Europa, dels se över innehållet i
polisutbildningen i syfte att stärka kunskaperna om andra kulturer och
etniska grupper.
2 Brandmän
Inom räddningstjänsten finns ingen statistik som visar fördelningen inom
personalen utifrån etnisk bakgrund. Det har uppskattats att det bland de
5 000 brandmännen i Sverige finns ca 1 % med utländsk bakgrund. De
flesta är från våra nordiska grannländer. Orsaken till denna situation kan
förklaras av två företeelser. Förut krävdes det svenskt medborgarskap för
att få tjänstgöra som brandman. Trots att det kravet inte längre finns kan
traditionen, och den allmänna uppfattningen att det fortfarande gäller,
hindra aktiv rekrytering till yrket. Dessutom är rekryteringen annorlunda
än till andra yrkeskårer. Man rekryteras till en brandstation, börjar arbeta
där, och får sedan sin utbildning på någon av Räddningsverkets fyra
skolor. Invandrarungdomar har inte kontakter och känner inte till dessa
rutiner. Ett aktivt arbete för att intressera ungdomar med utländsk
bakgrund för brandmannayrket bör därför utvecklas. Attityderna från
arbetslivets sida måste också förändras. De problem som ungdomar med
ett utländskt namn i allmänhet möter i arbetslivet måste motarbetas. Ett
samarbete mellan Svenska Kommunförbundet, Räddningsverket och
olika invandrarföreningar kan vara första steget för att få fram positiva
exempel i syfte att intressera invandrarungdomar för brandmannayrket.
Vänsterpartiet yrkar att riksdagen begär att regeringen ger
Räddningsverket i uppdrag att utveckla åtgärder i syfte att öka andelen
ungdomar med invandrarbakgrund inom brandmannayrket.
3 Värnpliktiga
Vid brandkatastrofen i Göteborg hade totalförsvaret också en roll i
hjälpinsatsen genom att transportresurser ställdes till förfogande för
sjuktransporter till sjukhus utanför Göteborgsområdet. Man ställde också
upp med hjälp i form av mat, filtar och stöd under flera dagar på
olycksplatsen.
Med tanke på försvarets insatser för stöd till samhället i fred så är det
också inom försvaret betydelsefullt att människor med utländsk bakgrund
finns med som personal. En viktig bas för detta är att invandrarungdomar får
göra sin värnplikt i samma utsträckning som svenska ungdomar och därmed
få möjlighet att arbeta inom försvarets olika delar.
Vänsterpartiet yrkar att riksdagen begär att regeringen ger försvarsmakten i
uppdrag att se över värnpliktsutbildningen i syfte att få med fler ungdomar
med invandrarbakgrund som värnpliktiga.
4 Hemställan
4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Rikspolisstyrelsen får i
uppdrag att vid rekrytering särskilt beakta behovet av invandrare från
länder utanför Europa,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Rikspolisstyrelsen får i
uppdrag att se över innehållet i polisutbildningen i syfte att stärka
kunskaperna om andra kulturer och etniska grupper,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Räddningsverket får i
uppdrag att utveckla åtgärder i syfte att utöka andelen ungdomar med
invandrarbakgrund inom brandmannayrket,1
4. att riksdagen hos regeringen begär att försvarsmakten får i
uppdrag att se över värnpliktsutbildningen i syfte att få med fler
ungdomar med invandrarbakgrund som värnpliktiga.1
Stockholm den 28 september 1999
Berit Jóhannesson (v)
Murad Artin (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Lars Ohly (v)
Willy Söderdahl (v)
Stig Sandström (v)
Eva Zetterberg (v)
1Yrkandena 3 och 4 hänvisade till FöU.
Elanders Gotab, Stockholm 1999