1944 startade en organisation i Sverige som fick namnet "det civila
försvarets ordnings- och bevakningstjänst". Successivt har
organisationen byggts upp och 1986 ändrades namnet på organisationen
till "Beredskapspolisen".
De uppgifter som tilldelats denna allmänna beredskapspolis visar tydligt
att deras verksamhetsområde ligger inom det civila försvaret. Några av deras
uppdrag är följande:
- Upprätthålla ordning och utföra allmän trafikdirigering vid utrymningar.
- Spärra av samt utöva allmän trafikreglering och ordningshållning vid
skadeplatser.
- På begäran av andra myndigheter bistå med ordningshållning och
trafikreglering.
- Medverka vid annan ordningshållning och trafikreglering som ankommer
på polisväsendet.
Riksdagen beslöt 1996 att utöka antalet beredskapspoliser från 8 500 till
15 000. Dessa behöver kontinuerlig utbildning och meningsfulla
träningstillfällen. Idag kan beredskapspolisen, enligt lag, inte kallas in till
annan tjänstgöring än utbildning och repetitionsövningar om inte
regeringen beslutar att kalla in dem. I varje polismyndighet finns en eller
flera beredskapspolisledare, som svarar för
beredskapspolisorganisationen. Beredskapspolisen ska alltid stå under
befäl av en yrkespolis.
I beskrivningen till uppgifter som kan utföras av beredskapspolisen står
också
- Om vårt samhälle utsätts för påfrestningar kan det vara av värde att ha
beredskapspolisen att tillgå.
Beredskapspolisen bör därför kunna utnyttjas vid olika tillfällen i
samhället. Ett exempel är vid stora idrottsarrangemang, där mycket folk
och trafik förväntas. Det bör bli bra träning för beredskapspolisen,
samtidigt som det bör bli billigare för samhället. Dessutom slipper man
skicka poliser från en ort till en annan, när det behövs förstärkt
bevakning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en lagändring för att beredskapspolisen skall
kunna användas vid ordningshållning som ankommer på
polisväsendet.