Statens plikt att svara för kärnverksamhet i olika delar av landet är inte
alltid precist formulerad. Oftast stannar det vid långtidsplaner, högtidstal
och/eller i en del fall förhastade löften åt olika håll.
Kommunernas plikt att upprätthålla kärnverksamhet är ofta lagbunden.
Inte sällan ger statsmakten hård kritik mot de kommuner man anser inte
uppfyller kraven.
Det vi nu kan iaktta är att statsmakten genom formella politiska beslut men
också i en del fall i administrativt smygande former dränerar samhälls-
insatser som är avgörande för stora landsdelar. Effekterna har inte låtit vänta
på sig. Den urbanisering och flyttningsvåg som går från glesbygd till
storstadsområdena har onekligen ett samband med den statliga nedrust-
ningen. Till saken hör också att brist på samverkan mellan olika statliga
verksamheter har försvårat möjligheten att upprätthålla en anständig allmän
servicenivå i stora delar av landet. Det torde också ha medverkat till den
ökade flyttvåg som nu går från glesbygd till storstadsområden.
Samhällets bastjänster måste garanteras
Flera statliga verksamheter står inför stora strukturella förändringar. Det
mest tydliga för närvarande torde vara den militära förbandsnedläggning
som skett och kommer att ske i det nära perspektivet. Det kommer att
drabba flera kommuner som är både befolkningsmässigt och
arbetsmarknadspolitiskt svaga områden.
Nedläggningen av lokala domstolar - tingsrätter - går likt en präriebrand
över landet. Detta utan att det finns riksdagsbeslut i botten för en sådan
insats. Tvärtom har den parlamentariska beredningen varit mycket negativ
till att detta skulle ske. Men i stora delar av landsbygdsområdena är man på
väg att kraftigt dra ner. Det sker i smygande former genom att inte förnya
hyreskontrakt, återbesätta vakanta tjänster och detta i kombination med
planer att sammanföra verksamheter till färre centralorter. Sammantaget
innebär det att det blir omöjligt att upprätthålla den medborgerliga service
som en anständig närhet till en lokal domstol innebär.
Men också andra statliga verksamheter av polisiär och fiskal art är i många
områden i fara. Verksamheten centraliseras och den allmänna postservicen
på landsbygden synes nedprioriterad. Polisverksamhetens uttunning leder i
många landskap till en förödande serviceförsämring. Den kraftiga urbani-
seringsvågen snabbar på det som nu sker. I sin förlängning innebär det att
många kommundelar - och i flera fall hela kommuner - drabbas av så hårda
slag både när det gäller befolkningstal och färre arbetstillfällen att många
människor i aktiv och arbetsför ålder tvingas flytta.
Många människor upplever otrygghet att inte känna säkerhet för att kunna
åberopa det skydd som behövs då stölder, våldsbrott eller allmän bärsärka-
gång kan förekomma. Från mitt egen valkrets och landskapet Dalsland har
man haft flera exempel på hur stort problemet blir med en uttunnad polis-
styrka över stora områden. För några dagar sedan inträffade en fredagskväll
att en man går bärsärkagång i Dals-Ed. Brottet riktar sig mot en barnfamilj
och konsekvenserna hade kunnat bli fruktansvärda. Det visade sig att
polisresursen i halva landskapet Dalsland inskränkte sig denna kväll till en
enda person. I stället fick polis rekvireras från Göteborg och Uddevalla,
sådär 15-20 mil bort. Detta är inte acceptabelt i en rättsstat när människors
liv står på spel.
De exempel jag aktualiserar här visar att det måste ses över, förändras och
förbättras när det gäller statlig service så att det kan bli på anständig närhet
till medborgare också i landsortsområden. Den neddragning som skett - både
genom politiska beslut men också i administrativ ordning - är så långtgående
och förödande att hela denna fråga bör ses över i ett samlat och stort
sammanhang.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att snabbt verkställa en översyn och
föreslå riksdagen sådana lagändringar som innebär att statlig kärnverksamhet
kan upprätthållas i landet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att snabbt verkställa en översyn och förbättring
av kärnverksamheten i syfte att den statliga kärnverksamheten kan
upprätthållas i alla delar av landet.