Resurser till polis och rättsvårdande myndigheter i Kalmar län
Polisen och övriga rättsvårdande myndigheters resurser måste förstärkas.
Den centralisering och nedrustning som har ägt rum de senaste åren har
allvarligt försvagat polisens och rättsvårdande myndigheters möjligheter
att fungera på ett tillfredsställande sätt. Det gäller inte minst Kalmar län.
Nedrustningen leder till att medborgarnas förtroende för rättsväsendet
undergrävs. Den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet hotas. Många
känner sig rättslösa och fyllda av vanmakt. Det slutar med uppgivenhet. Brott
anmäls inte. Det känns meningslöst. Inget händer. Brottet kommer ändå inte
att klaras upp. Händer något en natt i norra delen av Kalmar län, skall
vakthavande befäl larmas. De befinner sig 20 mil bort i centralorten Kalmar.
Är inte telefonledningen upptagen kan beskedet bli att närmaste polispatrull
befinner sig tio mil bort från olycksplatsen. Det är lätt att förstå
uppgivenheten. Otryggheten breder ut sig. Ett sådant rättssamhälle kan vi
inte ha. Den enskilde måste kunna känna sig trygg i sitt hem, på gator och
torg och i sin bygd. Inom domstolsväsendet ökar handläggningstiderna.
Målen blir fler. Mål och ärenden drar ut på tiden.
I ett demokratiskt samhälle är det avgörande att medborgarna känner tilltro
till och förtroende för rättsväsendet. Respekten för rättsväsendet och hur väl
rättsväsendet "fungerar" är i den meningen omvänt beroende av medborgar-
nas förtroende.
Regering och riksdag kan inte passivt acceptera en accelererande utveck-
ling där enskildas rättstrygghet och rättssäkerhet står på spel. Resurserna till
polis och rättsvårdande myndigheter i länen måste förstärkas kraftigt.
Målsättning och inriktningen på en sådan offensiv satsning för att förstärka
rättssäkerheten för invånarna i landet såväl som i Kalmar län måste ta sikte
på
- att ha operativ polisiär närvaro i varje kommun i landet och Kalmar län
dygnet runt,
- att korta ner handläggningstiderna i domstolarna och hos de övriga
rättsvårdande myndigheterna i landet och länet,
- att säkra existensen av alla tingsrätter i landet och länet,
- att ge kriminalvården i landet och länet ökade resurser att förhindra
återfall i brott.
Vad som ovan sagts om inriktningen och förstärkningen av polis och
rättsvårdande myndigheter såväl i landet som i Kalmar län bör ges
regeringen till känna.
Polisväsendet har försvagats
Under 1990-talet har antalet polismyndigheter skurits ned från sex till en
enda i Kalmar län. Polisen har fått nya arbetssätt genom
närpolisreformen och den nya inriktningen mot ett mer problemorienterat
arbetssätt. Det innebär i sig en decentralisering av den dagliga
polisverksamheten på basplanet. Men samtidigt har en kraftig
centralisering skett av överbyggnad, operativa resurser nattetid och
helger.
Rättsväsendet kostar närmare 22 miljarder kronor under ett år vilket, enligt
Riksdagens revisorer, motsvarar 60 miljoner kronor per dag. Årligen betalar
varje person i Kalmar län 2 500 kronor och varje hushåll 5 700 kronor för
den verksamhet som bedrivs inom rättsväsendet. Det är rimligt att kräva att
skattebetalarna och därmed samhällsmedborgarna och länsinvånarna får
valuta för pengarna i form av trygghet tillbaka för sig själva, för sina
närmaste och för sin omgivning.
Stärk närpolisen
Närpoliserna måste vara synliga och därmed vara ute i samhället så
mycket som möjligt inom sitt närpolisområde. Det är därför angeläget att
inte närpolisernas tid upptas av för mycket inre tjänst. En annan
angelägen åtgärd för att stärka närpolisreformens genomslag är att
begränsa närpolisens ansvar för utryckningsverksamhet. Närpolisen får i
dag ofta rycka in och förstärka utryckningen. Detta bidrar till att många
närpolistjänster inte är besatta. Förutsättningarna för närpolisreformen
har därmed allvarligt rubbats. Vad som ovan sagts om närpolisens tid för
inre tjänst och begränsat utryckningsansvar i Kalmar län bör ges
regeringen till känna.
Ökad resurstilldelning
Polisresurserna är ojämnt fördelade över landet. Betydande resursbrist
finns i Kalmar län. Det finns i dag på flera håll brister i
resursanvändningen då schemalagd arbetstid inte stämmer överens med
behoven och att vakanta tjänster inte kan tillsättas. I den ovannämnda
rapporten från Riksdagens revisorer noterar dessa "med förvåning" att
andelen tjänstgörande poliser under helgnätterna minskat, och de betonar
vikten av att ett tillräckligt antal poliser tjänstgör under helgnätter.
Polisväsendet måste vara flexibelt och snabbt kunna möta en ny situation
på lokal nivå. Statsmakterna har att kontinuerligt följa denna utveckling och
vid behov ingripa för att tillse att polisorganisationen fungerar optimalt. För
att detta skall vara möjligt är det en förutsättning att det finns tillgång till
polis under dygnets alla timmar i varje kommun i Kalmar län. För att möta
ett glesbygdsläns specifika förutsättningar som Kalmar läns med långa
avstånd är det av vikt att det vid fördelningen av polisresurser inom landet
finns en särskild glesbygdsfaktor. Vad som ovan sägs om tillgång till polis
och en särskild glesbygdsfaktor för bl.a. Kalmar län vid tilldelningen av
resurser bör ges regeringen till känna.
Renodlade uppgifter
Polisens arbetsuppgifter bör renodlas på så sätt att polisen kan ägna sig åt
det den är bra på, dvs att sköta de polisiära uppgifterna, medan
civilanställda ska ägna sig åt det de är bra på, dvs att sköta den dagliga
praktiska och administrativa delen av polisens arbete. Det innebär att
antalet civilanställda i högre utsträckning bör anställas inom polisen. Vad
som här sägs om behovet av ökad andel civilanställda inom polisen i
Kalmar län bör ges regeringen till känna.
Post- och bankrån
Post- och bankrånen har ökat oroväckande i sydöstra Sverige, i inre
Småland och Östergötland. Det är viktigt att erbjuda ett starkt skydd för
post- och bankkontor på småorter. Rån har blivit svårare att genomföra
eftersom möjligheterna att komma över kontanter minskat på andra håll,
vilket tenderat att leda till att alltfler småorter utsatts för post- och
bankrån. Det är angeläget att statsmakterna inte kapitulerar inför denna
utveckling, utan tvärtom skärper skyddet för de mindre post- och
bankkontoren. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringsdirektiv
För att öka resurserna till Kalmar län är det också viktigt att öka de totala
anslagen till de rättsvårdande myndigheterna i landet. I Centerpartiets
budgetförslag finns en satsning på polis och de rättsvårdande
myndigheterna med en halv miljard utöver vad regeringen föreslår.
Riksdagen bör bifalla Centerpartiets budgetförslag. Det bör vidare
ankomma på regeringen att ge sådana direktiv till Rikspolisstyrelsen att
resurserna till Kalmar län ökas för att förstärka polisen och de
rättsvårdande myndigheterna. Det bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen och förstärkningen av polis och
rättsvårdande myndigheter i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om närpolisens tid för inre tjänst och begränsade
utryckningsansvar i Kalmar län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillgång till polis och särskild glesbygdsfaktor för
bl.a. Kalmar län vid fördelningen av polisresurser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett ökat behov av civilanställd personal inom
polisen i Kalmar län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat skydd för de mindre post- och bankkontoren
i bl.a. Kalmar län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en sådan direktivgivning från regeringen till
Rikspolisstyrelsen att polisens och de rättsvårdande myndigheternas
resurser i Kalmar län förstärks.