med anledning av prop. 1999/2000:64 Polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen
Inledning
I december 1997 lade regeringen fram en proposition med förslag om
Sveriges anslutning till det s.k. Schengensamarbetet. Förslaget har
godkänts av riksdagen. Miljöpartiet de gröna (Miljöpartiet) yrkade, i
samband härmed, i motion 1997/98:Ju18 att riksdagen skulle avslå
propositionen, bland annat med motiveringen att riksdagen förutsattes
godkänna avtalet utan kunskap om de krav på ändrad lagstiftning som
skulle komma att krävas. De farhågor Miljöpartiet hade då och som
redovisats i ovan nämnda motion samt i motion 1997/98:Ju220 har nu, i
och med regeringens proposition, besannats. Miljöpartiet hade helst sett
att Sverige avstått från att ansluta sig till Schengenavtalet och tycker att
den svenska anslutningen till avtalet skedde på ett odemokratiskt och
därmed oacceptabelt sätt. Det är därför också problematiskt för
Miljöpartiet att ha åsikter om den tvingande följdlagstiftning som blir
resultatet av riksdagens godkännande av avtalet.
Eftersom Miljöpartiet inser att det krävs följdlagstiftning för att berörda
myndigheters tjänstemän skall kunna utföra sitt arbete i enlighet med avtalet
begränsar sig Miljöpartiet till synpunkter på föreslagen lagstiftning enligt
följande.
Ny formell grund för avvisning
Regeringen föreslår att en ny formell grund för avvisning, som motsvarar
inresevillkoren i artikel 5 i Schengenkonventionen, förs in i 4 kap. 1 §
utlänningslagen (1989:529). Av denna artikel följer att Sverige och
övriga Schengenstater åtar sig en skyldighet att vägra tillträde bl.a. för en
utlänning som förts upp på den s.k. spärrlistan i Schengens
informationssystem (SIS) enligt artikel 96 i Schengenkonventionen.
Registrering på spärrlistan innebär att den registrerande staten ansett
utlänningen utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet eller mot
statens säkerhet, eller att utlänningen varit föremål för en åtgärd som
innebär avvisning eller motsvarande och som medför förbud att resa in i
landet.
Miljöpartiet vill poängtera att det inte föreligger någon automatisk skyldig-
het för svenska myndigheter att avvisa en person som upptagits på spärr-
listan. En grundligare bedömning bör göras av svenska myndigheter innan
någon avvisas från landet. Det bör klart framgå att svenska myndigheter inte
måste avvisa någon som upptagits på spärrlistan och att de skall göra en
självständig bedömning.
Utfärdande av visering i vissa fall
Artikel 10 i Schengenkonventionen innebär att en Schengenvisering som
utfärdats av behörig myndighet i en Schengenstat skall gälla såväl för
inresa i Sverige som i alla övriga Schengenstater. Avsikten är att
samtliga Schengenstater skall införa en enda enhetlig visering och att
denna skall gälla för inresa till samtliga staters territorium.
Regeringen föreslår därför att en bestämmelse införs vilken innebär att en
enhetlig visering som har utfärdats av en behörig myndighet i en Schengen-
stat gäller i Sverige. Regeringen skall även ges möjlighet att ingå avtal med
en annan Schengenstat om att den staten skall representera Sverige vid
beviljande av viseringar.
Miljöpartiet anser inte att Sverige skall överlåta beslutanderätt och
myndighetsutövning åt andra Schengenstater eller utländska organ. Regler
om enhetlig visering innebär vidare att många fler länders medborgare måste
ha visum för att kunna resa till Sverige. Det är nämligen så att inget enskilt
Schengenland kan avskaffa visumtvånget för något av de länder som finns
upptagna på en lista över visumpliktiga länder, eftersom visum till ett land i
praktiken kommer att gälla hela EU. Endast tjugo länders medborgare slipper
visum för inresa till EU. Sverige kommer således inte ensamt kunna ha
visumfrihet för de länder vi vill. Mot bakgrund av detta anser Miljöpartiet att
det inte skall införas en bestämmelse vilken innebär att en enhetlig visering
som har utfärdats av en behörig myndighet i en Schengenstat gäller i Sverige.
Återkallelse av uppehållstillstånd
Regeringen förslår att en ny grund för återkallelse av uppehållstillstånd,
som innebär att återkallelse får ske i fall som avses i artikel 25 i
Schengenkonventionen - om utlänningen har rapporterats på spärrlista
enligt artikel 96 - förs in i 2 kap. 10 § utlänningslagen.
Bestämmelserna avser att tillgodose en stats intresse av att en icke
önskvärd utlännings vistelse i det landet förhindras, men de riktas i första
hand inte mot utlänningens vistelse i det land som inte önskar att utlänningen
skall medges inresa, utan mot utlänningens vistelse i en annan Schengenstat.
Sveriges Advokatsamfund har i sitt remissvar funnit det anmärkningsvärt
att ett starkt nationellt intresse i en annan Schengenstat för att en person
inte
skall beviljas uppehållstillstånd i det landet skall vara tillräckligt för att
återkalla ett uppehållstillstånd i Sverige. EU-kritiska rådet betonar att det
klart skall framgå att svenska myndigheter självständigt bör kunna granska
grunden för att en person uppförts på spärrlistan. Miljöpartiet instämmer med
remissinstanserna och anser att en annan stats nationella intressen inte skall
påverka Sveriges bedömning av om uppehållstillstånd skall utfärdas eller
inte. Det måste klart framgå att Schengenkonventionen inte innebär någon
skyldighet att återkalla ett uppehållstillstånd och att svenska myndigheter kan
göra en självständig bedömning.
Polisiärt och rättsligt samarbete
Det polisiära och rättsliga samarbetet är en del av de s.k.
kompensatoriska åtgärder som syftar till att kunna avskaffa
personkontroller vid de inre gränserna. Miljöpartiet har motsatt sig
avskaffandet av personkontroller eftersom de kompensatoriska åtgärder
som måste införas för att ersätta dessa är av den digniteten att det uppstår
svårigheter att demokratiskt kontrollera utövandet.
Miljöpartiet anser att tjänstemän från Schengenländerna inte skall kunna
bedriva gränsöverskridande övervakning på svenskt territorium. Gräns-
överskridande övervakning föreslås nämligen kunna ske vid överskridande
av alla typer av gränser, till skillnad från gränsöverskridande förföljande som
bara får ske över landgräns. Detta innebär att polismän och i vissa fall
tulltjänstemän från alla Schengenstater kan utöva övervakning här i landet.
De utländska tjänstemännen får även medföra sina tjänstevapen eftersom
Sverige inte ställt upp några förbud mot medförande av dessa. Dessutom
kommer brottsbalkens regler om tjänstemäns straffrättsliga skydd och ansvar
att göras tillämpliga på utländska tjänstemän. Skadeståndsskyldighet som har
uppkommit till följd av utländska tjänstemäns handlande skall också ersättas
av Sverige. Detta motsätter sig Miljöpartiet.
Om Svenska staten skall ha skadeståndsskyldighet för dessa utländska
tjänstemän borde staten rimligen ha en möjlighet att ställa deras myndighets-
utövning under JO:s och JK:s tillsyn. Regeringen anser dock inte att den nya
lagstiftningen föranleder några ändringar i reglerna om JO:s och JK:s tillsyn.
Miljöpartiet håller inte heller på denna punkt med regeringen.
Schengens informationssystem
Schengens informationssystem, SIS, är ett datasystem, vilket är uppbyggt
som ett spanings- och efterlysningsregister. SIS får innehålla vissa
angivna typer av uppgifter, nämligen uppgifter om personer, föremål och
fordon, som är nödvändiga för vissa särskilda ändamål. Ändamålen är
förvarstagande för utlämning, införande på spärrlista, omhändertagande
av personer, uppgift om uppehållsort eller hemvist, hemlig övervakning
eller särskild kontroll samt efterlysning av fordon eller andra föremål.
Registrering i SIS avser alltså inte endast brottslingar utan även andra
personkategorier som t.ex. asylsökande som skall vägras tillträde till hela
Schengenterritoriet av den enda anledningen att de fått slutligt avslag på
sin asylansökan i medlemslandet.
När det gäller enskildas rätt att ta del av uppgifter om sig själva i SIS, skall
nationell rätt gälla enligt Schengenkonventionen. Det innebär att person-
uppgiftslagens regler om informationsskyldighet blir tillämpliga, om inte
annat föreskrivs. Regeringen föreslår inte att personuppgiftslagens
bestämmelser skall frångås och anser därför att det inte behövs något särskilt
påpekande om detta i den nya lagen. Detta trots att Datainspektionen anfört
att det bör framgå direkt av lagen om Schengens informationssystem vad
som gäller i detta avseende. Miljöpartiet instämmer med Datainspektionen.
Miljöpartiet anser nu, liksom tidigare, att SIS öppnar för ett alltför vid-
sträckt flöde av uppgifter och alltför omfattande registrering av personer som
påträffas centralt eller perifert i polisens spaningsarbete. Det finns stora
risker för att oskyldiga personer kommer att drabbas, i och med att systemet
inte uppfyller de krav på rättssäkerhet som bör ställas i en demokrati. Insyn
och kontroll i registerföringen nämns över huvud taget inte i propositionen,
trots att det ur en svensk synvinkel borde vara särskilt angeläget då det inte
råder någon offentlighetsprincip inom Schengensamarbetet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ny formell grund för avvisning,
2. att riksdagen beslutar om ändring i förslag till lag om ändring i
utlänningslagen (1989:529) enligt vad i motionen anförts om
utfärdande av visering i vissa fall,
3. att riksdagen beslutar om ändring i förslag till lag om ändring i
utlänningslagen (1989:529) enligt vad i motionen anförts om åter-
kallelse av uppehållstillstånd,
4. att riksdagen beslutar om ändring i förslag till lag om inter-
nationellt polisiärt samarbete enligt vad i motionen anförts om
gränsöverskridande övervakning,
5. att riksdagen beslutar om ändring i förslag till lag om inter-
nationellt polisiärt samarbete enligt vad i motionen anförts om
utländska tjänstemäns straffrättsliga skydd och ansvar,
6. att riksdagen beslutar om ändring i förslag till lag om
internationellt polisiärt samarbete enligt vad i motionen anförts om
Sveriges skadeståndsskyldighet för utländska tjänstemän,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utländska tjänstemäns myndighetsutövning
skall vara underställd JO:s och JK:s tillsyn,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om enskildas rätt att ta del av uppgifter om sig själva
i SIS,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insyn och kontroll av SIS.