En av rättsstatens viktigaste uppgifter är att garantera
rättstrygghet för medborgarna. Tryggheten på gator och torg
måste kunna säkras, och hemmens okränkbarhet respekteras.
Tyvärr upplever vi i dag att otryggheten breder ut sig i det
svenska samhället. Våld, stölder och skadegörelse utgör ett
alltför vanligt inslag i många människors vardag.
Unga människor utsätts för knivvåld på öppen gata, kvinnor utsätts för
övergrepp och många gamla känner inte trygghet i sitt eget hem. Utveck-
lingen är negativ.
Under senare år har en kraftig minskning av polisens resurser genomförts.
Detta har inträffat samtidigt som oron för brottsutvecklingen tilltagit. Polisen
har helt enkelt inte haft möjlighet att motsvara allmänhetens trygghetskrav.
Detta har i sin tur medfört att man bl.a. på vissa orter känt sig tvungen att
bilda egna trygghetssystem på olika sätt. Man har gemensamt bevakat vissa
platser utifrån uppgjorda scheman, eller också på annat sätt fått ta saken i
egna händer.
Denna utveckling är högst otillfredsställande. Polisens huvuduppgift att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att uppdaga och beivra brott
har inte kunnat fullföljas. Resursminskningen har tagit sig mycket olyckliga
uttryck. Ålderssammansättningen inom kåren har förskjutits uppåt, bl.a.
beroende på stoppet när det gällde utbildning vid Polishögskolan. Vidare har
man tvingats genomföra olyckliga organisatoriska förändringar, förändringar
som oftast inneburit ökad centralisering och längre avstånd mellan polisen
och medborgarna. Genom att tillämpa principen "ordets makt över tanken",
har man klätt förändringarna i positiva ordalag och oftast under begrepp som
närhet och effektivisering. Detta samtidigt som förändringarna oftast
inneburit motsatsen.
I ett skede när brottsligheten blev råare och de kriminella använde sig av
alltmera sofistikerade metoder reducerades svensk polis kraftigt. Detta är
negativt och ansvarslöst. Många kriminella åker jetplan från land till land
samtidigt som svensk polis har svårt att få bensinkontot att gå ihop. Denna
utveckling måste brytas.
I Jönköpings län har resursminskningen framtvingat organisations-
förändringar i skilda steg. Om man tar Vetlanda kommun som exempel så
var det så att fram till 1994 var Vetlanda ett eget polisdistrikt med i princip
full polisverksamhet och service. Allmänheten kände sin polis och
verksamhetens olika grenar var väl förankrade i bygden. Så är det inte i dag.
Stora delar har centraliserats och polisresurserna har minskat radikalt. Det
har gått så långt så att om någon kommer till polisstationens dörr och trycker
på porttelefonen, i hopp om att någon polis finns i närheten, då svarar någon
i polisvakten i Jönköping, som ligger ca 8 mil från Vetlanda. Vetlanda-
stationen är öppen 0900-1500. Många förvånade ögonbryn har säkerligen
höjts utanför den dörren. Samtidigt har närpolisernas antal minskat från
sjutton till sex på tre år. Personer som omhändertas efter kl 1600 får
transporteras till Eksjö eftersom "finkan" i Vetlanda inte är bemannad.
Avstånden har gjort att mycket av tiden går åt till transporter. Vissa nätter
har en polispatrull fått köra upp till 50 mil.
Situationen kommer tydligen att tvinga fram ytterligare åtgärder på
Höglandet. Enligt planerna kan det bli så att vissa tider på nätterna är hela
området bemannat med enbart två polispatruller. Området gäller då
kommuner runt de gamla städerna Tranås, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och
Vetlanda.
Ett annat exempel kan gälla växelservicen. Om någon står på torget i Eksjö
och behöver hjälp och vederbörande ringer polisen så svarar länsväxeln som
ligger i Eksjö. Samtalet går sedan till länskommunikationscentralen i
Jönköping, som därefter dirigerar en bil till torget i Eksjö.
Ovanstående exempel är inte redovisade som kritik mot polisledningen
eller personalen i Jönköpings län. Resursminskningen har framtvingat
radikala åtgärder. Jag konstaterar att så här kan det inte fortsätta. Radikala
resursförstärkningar krävs till svensk polis. Det kriminella mönstret påverkas
av polisresurserna. Nu blir det allt vanligare att grovt belastade personer
bosätter sig på rena landsbygden, troligen efter kallt konstaterande att man
därifrån kan verka mera ostört eftersom polisens resurser inte räcker till.
Polisen behöver en kraftig resursförstärkning inte minst på personalsidan.
Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resursförstärkning till polisen.