med anledning av prop. 1999/2000:64 Polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen
I propositionen lägger regeringen fram dels lagförslag för att genomföra
Schengenkonventionens regler om polisärt samarbete, gränskontroller,
Schengens informationssystem samt en bestämmelse om rätt att medföra
narkotiska läkemedel vid utlandsresa, dels lagförslag med anledning av
avtalet mellan Sverige och Danmark om polisiärt samarbete i Öresunds-
regionen.
Regeringens nu föreliggande proposition är ett välkommet steg för att fullt
ut ansluta Sverige till Schengensamarbetet och låta svenska medborgare få
del av fördelarna med ett gränsfritt Europa. Våra synpunkter rörande
regeringens Schengenpolitik grundar sig framför allt på en annan bedömning
av berörda myndigheters behov av resursförstärkningar.
Inledningsvis finner vi det dock från moderat sida angeläget att påminna
regeringen om riksdagens mening angående de regeländringar som nu
föreslås om resandes rätt till införsel och utförsel av narkotika. Riksdagen
gav, i anledning av regeringens proposition 1997/98:42 om anslutning till
Schengensamarbetet, regeringen till känna att de aktuella regeländringarna
måste betraktas som en tillfällig lösning. Regeringen bör alltså fortsätta sina
ansträngningar för att det inte skall vara tillåtet att föra in narkotiska
läkemedel för en längre period än fem dagar.
Schengensamarbetet har två grundtankar: fri rörlighet för personer inom
Schengenområdet samt stärkt skydd mot illegal invandring och internationell
kriminalitet. För att förhindra att internationell brottslighet drar nytta av
den
fria rörligheten innehåller Schengenavtalet en del s.k. kompensatoriska
åtgärder. Dessa kompensatoriska åtgärder består dels av en stärkt
gränskontroll vid de yttre gränserna, dels av ett fördjupat polisiärt och
rättsligt samarbete mellan medlemsländernas myndigheter.
Regeringen har alltför länge blundat för att dessa kompensatoriska åtgärder
är förenade med kostnader för berörda myndigheter. I Sverige, liksom i
övriga Schängenländer, måste framförallt polisen avsätta betydande resurser
för att uppfylla de åtaganden som Schengenavtalet för med sig.
I samband med regeringens proposition 1997/98:42 om Sveriges
anslutning till Schengensamarbetet, påpekades det bland annat från moderat
håll att avtalet innebar att ytterligare uppgifter ålades polisen och att
situationen då var sådan att polisen nätt och jämnt klarade av sina nationella
uppgifter (motion 1997/98:Ju13 av Gun Hellsvik m.fl.). Vi framhöll vidare
att polisens redan då ansträngda ekonomiska situation medförde att det
knappast kunde förväntas att polisen skulle kunna utföra så mycket mer än
det minimala för att uppfylla de förpliktelser Schengensamarbetet innebär.
Vad som då var en allvarlig situation har nu utvecklats till en nationell kris
för polisväsendet i Sverige. Situationen inom polisen är nu sådan att
brottsligheten börjar bli ett uppenbart och vardagligt rättssäkerhetsproblem.
Polisbrist råder i princip i hela landet och brottsbekämpningen har i allt
högre grad kommit att bli ett ansvar för medborgarna själva och för privata
vaktbolag. Den polisutbildning som nu kommit igång efter att ha legat nere
under tre år kommer inte att kunna täcka de luckor som uppstår på grund av
avhopp och pensionsavgångar.
Det är mot denna bakgrund som polisen nu skall avsätta betydande
resurser för att uppfylla Sveriges åtaganden inom Schengensamarbetet.
Exempelvis beräknas det att den redan hårt sargade poliskåren i Stockholms
län behöver avsätta ca 400 poliser för att uppfylla Schengenavtalets krav.
Regeringen har hela tiden hävdat att resursfrågan skall lösas genom en
ökad myndighetssamverkan mellan de myndigheter som främst berörs av
Schengenavtalet, framför allt polisen och tullen. Dessa effekter har ännu så
länge uteblivit och kan enligt vår bedömning inte läggas till grund för den
framtida resursberäkningen.
Moderata samlingspartiet vill därför här, ännu en gång, med kraft
understryka vikten av att polisen tilldelas de resurser som behövs för att
kunna göra de prioriteringar som är nödvändiga. I annat fall kommer inte
Sverige enligt vår bedömning att fullt ut kunna leva upp till de krav som
Schengenavtalet ställer på bl.a. skärpt intresse- eller gränskontroll, inre
utlänningskontroll m.m. Det är inte acceptabelt att Sveriges skyldigheter
gentemot övriga länder inom Schengensamarbetet, tillåts gå ut över de
skyldigheter den svenska staten har gentemot sina egna medborgare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Polisens resursbehov med anledning av
Schengenavtalets krav på skärpt gränskontroll.