med anledning av prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret
Det finns mycket som man vill ta med i en motion om det framtida
svenska försvaret. Min motion skall handla om en del av försvaret, den
framtida armén.
Vi skall ha ett starkt svenskt försvar. Det skall kunna leva upp till de krav
som vår omvärld ställer. Det får aldrig planeras för och utformas efter
förhoppningar och önskedrömmar utan efter den verklighet, de risker och hot
som finns.
Vårt försvar handlar i grunden om ett skydd för grundläggande värderingar
som frihet och demokrati. Det syftar till att i varje läge kunna skydda vårt
nationella oberoende. Det är till för att ge en stabilitet och trygghet i vår
del
av världen. Den nedrustning som Socialdemokraterna och Centern nu vill
göra är en historiskt sett unik neddragning av Sveriges förmåga att värna
landet i alla dessa avseenden. Det är, enligt min mening, en nedrustning som
varken svarar mot den verklighet vi ser runt omkring oss eller de möjliga
risker som vi kan se i ett perspektiv av 10-15 år framåt.
Jag vill inleda min motion med att citera Officerstidningen 1999:9. Kalla
det gärna ett inlägg som en hårt drabbad part har men jag har samma
uppfattning:
"Utraderingen av armén (som är värre än 1925 års försvarsbeslut) kommer
även att påverka den internationella verksamheten. Den kvarvarande delen
räcker inte till. Jag blir ledsen när man raserar en hel utbildnings-
organisation...!"
Vi har i vår partimotion avvisat det förslag som nu finns. De båda
förslagsställarna, Socialdemokraterna och Centern, talar om en ny
inriktning.
Det blir inget nytt om man, för att ta en liknelse, skär av benen på en
gammal kostym och tror och påstår att man därmed köpt något nytt!
Jag påstår att regeringen har en stor oförmåga att hantera försvars-
ekonomin. Vi har sett detta tidigare och förslaget till framtida inriktning
är ett nytt bevis. En ny grupp (en ny försvarskommitté) borde se över det
framtida försvaret. Gruppen borde titta på en ny inriktning av det svenska
försvaret. Direktiven skall vara tydliga.
Ingen kan lova att en ändrad inriktning av försvaret, i ett nytt
försvarsbeslut, inte innebär nedläggningar, men för de enskilda förbanden
innebär moderat försvarspolitik en förståelse för förändringarna och en större
chans till överlevnad än med något annat partis försvarspolitik.
Då jag följt debatten, och t.o.m. följt den noga i media inom landet,
upplever man en hel del konstiga saker. Framför allt Centerpartiet har en
förmåga och gör, vad man skulle kunna kalla, desperata försök att ute i
landet försöka låtsas som om man både vill vara regementskramare och lägga
ned regementen. En person kommenterade Centerpartiets dubbelspel på
följande sätt i en insändare:
"Det är ett dubbelspel som centern bedriver. Partiet har gått från regements-
kramare till regementsslaktare...." Det är ett stort steg att gå från kramare
till
"slaktare".
Det förslag som Socialdemokraterna och Centerpartiet nu lägger fram
innebär att endast 4 + 2 armébrigader föreslås. Vi moderater föreslår fler
brigader. Med exempelvis 10 brigader behöver inte 10 procents av
Sveriges yta bli utan ett fredsförband.
Det är förödande, ur olika aspekter, att en så stor del av Sverige blir utan
försvarskontakt. Det är sträckan mellan linjen Strängnäs, Enköping, Uppsala
och Östersund som avses.
Den yta som nu "lämnas" gäller ca 10 procent av landets yta.
Markstridsförbanden bör organiseras i 10 brigader vid ett lika stort antal
regementen, men med en större differentiering än dagens. En av brigad-
ledningarna, med tillhörande betjäningsförband, organiseras för att kunna
leda en multinationell nordisk brigad.
Man blir ledsen (milt sagt) då man ser hur det tydligen saknats en riktig
kartatlas hos utredarna. Det förvånar att de tre politiker som funnits med inte
reagerat.
Det tycks också ha funnits klara felbedömningar i utredningsgruppen om
var exempelvis Falun finns på kartan i förhållande till skjutfältet i Älvdalen
och Kristinehamn i förhållande till samma skjutfält. Det mest slående är de
olika bedömningar som gjorts av utredarna då det gäller avstånden till
nämnda skjutfält. Det verkar som om geografisk närhet varit en nackdel?
Kan det vara så?
Om NB13 skriver utredarna:
"Gruppen konstaterar att NB13:s relativa närhet till Älvdalens skjutfält
visserligen är av betydelse i sammanhanget. Men gruppen har inte ansett
detta kunna utgöra en betydande faktor för att bibehålla en isolerad
organisationsenhet i Falun."
Om Kristinehamn sa samma utredare.
"Till detta kommer en god infrastruktur. A3 ligger på ett betydande avstånd
från Älvdalens skjutfält vilket skjutfält gruppen anser kommer att få särskild
betydelse för artillerifunktionen i framtiden."
I propositionen har man sedan kommit på var Älvdalen ligger i
förhållande till Falun, respektive Kristinehamn. Man får verkligen
hoppas att fadäser av detta slag inte påverkat det förslag som sedan kom.
Vid föredragningen i försvarsutskottet, från utredarna, sades exakt
följande:
"Älvdalens närhet till Kristinehamn är en fördel, Faluns längre avstånd till
Älvdalen en nackdel."
Detta sades alltså av en av dem som varit med och utrett frågan. Det
påpekades också att utredarna tydligen inte tagit hänsyn till det nya
övningsområdet, som regementsledningen i Falun presenterat, nämligen
det nya, utomordentliga övningsområdet, som StoraEnso gratis ställt till
försvarets förfogande i Ryggen. Man frågar sig: Varför?
Men, jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Det har känts, många
gånger i kontakterna med Högkvarteret, att man till varje pris skulle lägga
ned Dalregementet/Dalabrigaden. Då en general uttryckte sig på följande
sätt, trodde jag att det var ett skämt:
"Falun är det första regementet som ryker... ." Men, så här efteråt, har jag
förstått att det inte var något skämt. Diskussionen och skrivningen om
"isolerade organisationsenheter" är ett uttryckssätt som måste fördömas. Det
kan knappast vara bra ur personalpolitisk synvinkel att uttrycka sig på detta
sätt. Efter det beslut som riksdagen troligtvis kommer att fatta kommer det
att finnas 23 solitärer!
Som politiker har jag på bästa sätt försökt få underlag inför ett beslut.
Informationsinhämtandet kan ske på många sätt. Ett är att ta kontakt med
"verksamheten". Men inför det nu kommande beslutet måste jag säga att
ÖB:s agerande förvånar då han går ut och "tystar" chefer. Hur skall vi
politiker få in våra underlag om ÖB lägger munkavle på sina anställda? Det
här måste förhoppningsvis vara ett misstag, ett övertramp och en engångs-
företeelse.
Då det gäller folkförankringen är detta en mycket viktig del, enligt mitt sätt
att se det hela.
Då Försvarsdepartementet 1999-05-27 gick ut med följande rader sålde
Socialdemokraterna och Centerpartiet bort tanken på folkförankring:
"Krav på försvarets folkliga förankring skall inte vara dimensionerande för
utformningen av den grundorganisatoriska strukturen."
Nu ser det alltså ut att bli försvarstomt mellan sträckan Strängnäs-
Enköping-Uppsala-Östersund. Detta är i högsta grad olyckligt. Detta säger
jag inte bara för att jag själv valt att bosätta mig i denna del av landet. Det
är
10 procent av landets yta. Här bor ca 10 procent av landets befolkning och
här finns ca 10 procent av landets kommuner.
Hur skall exempelvis rekryteringen till frivilligorganisationerna kunna
hållas på samma nivå som tidigare då all kontakt med försvaret upphör?
Dalarnas län har alltid legat i topp då det gällt antal engagerade i
frivilligorganisationerna jämfört med befolkningsantalet. Redan nu har det
larmats om att det är svårt att rekrytera nya personer. Det är nu minus på
rekryteringssidan till hemvärnet i Dalarnas län.
Om dessutom kanske endast 15 000 värnpliktiga skall kallas in kommer
förankringen av det svenska försvaret i de svenska hemmen att minska. Detta
kan, i varje fall på lång sikt, bli rent av förödande. Jag vill framhålla den
här
delen eftersom jag ser den som viktig.
Om nu regeringen och Centerpartiet valt ut Dalregementet/Dalabrigaden
som ett av de förband som skall läggas ned hade regeringen/Centern med lite
vilja kunnat lokalisera annan försvarsverksamhet till Falun. SWEDINT är ett
exempel på annan verksamhet som med mycket stor fördel kunnat förläggas
till Falun tillsammans med den brigadledning som är avsedd att leda den
multinationella nordiska brigaden. Överhettade Stockholm hade klarat sig
ändå. Och en flyttning av SWEDINT till Falun hade givit den försvars-
kontakt som är så viktig och som tidigare nämnts. Moderat försvarspolitik
innebär ett både större och starkare försvar som kan möta dagens uppgifter
och framtidens utmaningar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om det nya försvaret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det framtida antalet armébrigader.