Motion till riksdagen
1999/2000:Fö35
av Ågren, Jan Erik (kd)

med anledning av prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret


Sollefteå garnison värd att bibehållas
Bakgrund
Inledningsvis vill jag instämma i den kommittémotion som
Kristdemokraterna inlämnat med anledning av försvarspropositionen och
avslagsyrkandet på denna proposition. Föreliggande motion är skriven
utifrån det fall att avslagsyrkandet på propositionen avvisats och den
utmynnar i ett yrkande om att Sollefteå garnison med
Ångermanlandsbrigaden, NB21, och Norrlands trängkår, T3, skall
behållas.
Det främsta argumentet för ett behållande av Sollefteå garnison är det
koncept för totalförsvarsregionen som tagits fram i Sollefteå. Till detta
kommer kostnader för redan gjorda investeringar på ca 350 milj. kr. sedan
1993, kostnader för en flyttning av T3 till Östersund, nödvändiga
investeringar i Östersund  samt de kostnader som krävs för att skaffa
ersättningsjobb i Sollefteå. Den sammanlagda kostnaden för allt detta kan
komma att närma sig eller till och med överstiga 1 000 miljoner kr.
Den förvåning, ilska, vanmakt, frustration, vrede och uppgivenhet som jag
mött över dessa nedläggningsplaner är mycket stor.
Tilltron till oss politiker minskar när de som har det yttersta ansvaret inte
verkar lyssna eller vilja svara på de många berättigade frågor som ställs.
Både vi som riksdagsledamöter och väljarna bör kunna få svar, och när vi
inte får det undrar vi vad som är fel.
Om man jämför regeringens förslag med givna riktlinjer ser man att det
inte stämmer på flera punkter.
Rationella produktionsförutsättningar
Styrgruppen anser att Sollefteå har de mest rationella produktionsförut-
sättningar med närhet till skjutfält och övningsområde vilket såväl
ekonomiskt som miljömässigt är stor fördel. Alla byggnader ligger på ett
ställe. För att få samma förutsättningar i Östersund krävs omfattande
investeringar. Övnings- och skjutfält har inte förutsättningar att uppnå
Sollefteås standard bl.a. därför att man har ca 12 km mellan regemente
och skjutfält. Dessutom har man sina byggnader på tre ställen.
Sollefteå har börjat specialisera sig på totalförsvar med internationell
inriktning i samarbete med närbelägna Sida-Sandö och hundskolan.
Skolan i Sandö är dessutom den enda räddningsverksskolan med
internationell profil. I regionen finns dessutom Totalförsvarets Skyddsskola
(Umeå), landets enda resurs på det området.
Långsiktiga produktionsförutsättningar
I Sollefteå finns inga konkurrerande intressen när det gäller
förutsättningar till bibehållande eller utökning av kasernområde eller
övnings- och skjutfält. Omgivningen består av tre stora markägare som
alla är positiva till försvarets behov.
I Östersund är kasernområdet inte lika avskilt från övrig stadsmiljö. Mark-
ägarstrukturen runt övnings- och skjutfält är mycket mera komplicerad med
många markägare som har olika viljor. Detta innebär svårigheter vid behov
av utökning.
Ekonomiska aspekter
På grund av ovanstående redovisade produktionsförutsättningar har
Sollefteå lägre utbildningskostnader än Östersund. I Sollefteå är
investeringskostnaderna för rationell utbildning i stort sett redan tagna.
Ca 350 miljoner kronor har satsats sedan 1993. Kvarstående
investeringsbehov är ca 50 miljoner kronor för tillbyggnad av
miloverkstad och löpande underhåll av kanslihus. Detta torde kunna
sparas in genom att inte flytta T3.
I Östersund har man redovisat kostnadsberäknade investeringar på ca 130
miljoner kronor samt ytterligare ett antal ej redovisade investeringsbehov.
Kaserner och militärrestaurang har påpekanden från generalläkaren.
Erfarenheter från Sollefteå pekar mot investeringsbehov i Östersund på
kanske omkring 350 miljoner kronor.
Regionalpolitiska aspekter och hänsyn till försvarsmakts-
beroende
Man brukar räkna med att det kostar mellan 0,5 till 1 miljon kronor per
nytt arbetstillfälle man skapar. För Sollefteås del handlar det då om
mellan    250 och 500 miljoner kr för de ca 480 personer som blir
arbetslösa vid en nedläggning av Sollefteå garnison. Det motsvarar var
10:e av de 5 000 i Sollefteå i arbetsför ålder. Jämfört med
Göteborgsförhållanden vore det som att lägga ner VOLVO två gånger.
Miljöpolitiska aspekter
I Sollefteå åker man genom kaserngrinden och är direkt ute på egen mark
med övnings- och skjutfält. Detta betyder mycket liten miljöpåverkan
både vad gäller buller, störning i civiltrafiken och avgasutsläpp. På egna
vägar kommer man till miljötillståndsprövat skjutfält som är lätt att
utvidga vid behov.
I Östersund måste man åka minst 12 km (beroende på vilket kasernområde
man befinner sig i) till stor del i civil trafik för att komma till skjutfältet
som
inte är miljötillståndsprövat.
Ett oförsvarligt slöseri
Ovanstående är några exempel på hur man valt att inte följa de riktlinjer
som satts upp. Varför har man valt att inte göra det?
Det tragiska med en nedläggning av Sollefteå garnison förutom det mång-
hundramiljonerslöseri det skulle innebära vore att det fina totalförsvars-
koncept som man tagit fram för regionen inte skulle få möjlighet att tillvara-
tas och vidareutvecklas. Ett koncept som ligger väl i tiden när det gäller att
utveckla samarbetet mellan civila och militära krafter, t.e.x när det gäller
internationella insatser. I ett internationellt perspektiv kan man se en tydlig
utveckling mot en ökad integrering av militära och civila insatser i olika
sammanhang.
Regeringens proposition betonar mycket tydligt de internationella
insatsernas betydelse. Naturligt hade då varit att även ta tillvara den unika
kompetens som finns i Sollefteå och Ådalen. På tre av de fyra ställen  där
Statens Räddningsverk finns har man behållit näraliggande garnison, men
inte Sollefteå, som dessutom är den enda i Norrland.
Trots allt detta föreslår regeringen en nedläggning av Sollefteå!
Förutsättningarna för samverkan med övriga delar av totalförsvaret bör
naturligtvis påverka valet av de garnisoner som efter nästa års försvarsbeslut
skall arbeta vidare in i 2000-talet.
En ökad samverkan mellan militära och civila delar av totalförsvaret är
framtidens melodi.
Regionen i anslutning till Sollefteå är unik vad avser möjligheter till
samordning inom totalförsvaret vad gäller den militära och civila sidan.
I flera avseenden har redan ett samarbete inletts mellan garnisonen i
Sollefteå och Räddningsverket på Sandö.
Tyvärr har regeringen i sitt förslag valt att ställa garnisonerna i Östersund
och Sollefteå mot varandra, NB5 i Östersund mot NB21 i Sollefteå. Det är
enligt min bestämda uppfattning mer befogat att behålla NB21 och lägga ner
NB5 i Östersund.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sollefteå garnison med  Ångermanlands-
brigaden, NB21 och  Norrlands trängkår, T 3,   skall bibehållas.

Stockholm den 9 december 1999
Jan Erik Ågren (kd)