Motion till riksdagen
1999/2000:Fö26
av Nilsson, Ulf (fp)

med anledning av prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret


1 F10 i Ängelholm bör bevaras
Regeringen föreslår i propositionen att F10 läggs ned den 31 december
2002, vilket är sex månader tidigare än den särskilda utredningsgruppens
förslag. Försvarsministerns upprepade uttalande under mellantiden att
"alla berörda skall få komma till tals, men förslaget ligger fast" har
därmed visat sig sant. Hur det skall bedömas ur demokratisk synvinkel
kan envar bedöma.
Regeringen väljer att frångå det förslag som ÖB presenterade den 19 maj
1999 med innebörden att flygvapnets grundorganisation skall reduceras från
sex till fem flottiljer och därefter i kommande beslut från fem till fyra, var
och en bestående av två Gripen-divisioner. Detta förslag kan endast
realiseras genom att de kvarvarande flottiljerna är F10, F7, F16 och F21.
Med detta perspektiv skulle F17 och F4 läggas ned.
Varken i utredningsgruppens rapport eller i propositionen redovisas några
bärande försvarspolitiska argument för regeringens förslag med avseende på
F10.
1.1 Försvarsbeslutet 1996
FB96 var i fråga om flygvapnet och F10 ett långsiktigt beslut. Det
innebar att F 10 skulle bli JAS-flottilj nummer 2 och att i konsekvens
därav ett omfattande investeringsprogram skulle igångsättas. Före
beslutet ställdes även den gången F10 indirekt mot F17 eftersom man
insåg att om F10 fick vara kvar och byggas upp till JAS-flottilj så skulle
F17 komma att få stryka på foten vid nästa tillfälle en
flygflottiljnedläggning skulle komma att aktualiseras.
Redan 1992 hade arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning
som grund för kommande koncessionsbeslut rörande verksamheten vid
flottiljerna inletts. Inför FB96 var miljökonsekvenserna för landets samtliga
flottiljer väl kända. FB96 ändrade förutsättningarna på så sätt att det framtida
F10 skulle bestå av inte tre utan två JAS-divisioner samt flygskola. Som en
följd av detta fick en ny miljökonsekvensbeskrivning tas fram som grund för
ett nytt beslut i koncessionsfrågan. F10 har således koncessionsprövats inte
bara en utan två gånger.
Så sent som 1998 togs ett särskilt regeringsbeslut om JAS-investeringarna
på F10. Man kan mot denna bakgrund tryggt påstå att inriktningen för F10:s
del varit långsiktig och att gjorda och kommande investeringar vilade på en
stabil och hållbar grund.
1.2 Varför har regeringen ändrat sig?
Regeringens företrädare hävdar att det är försvarspolitiska bedömningar
som ligger bakom förslaget att lägga ned F10 och bibehålla F17. Man
hänvisar till utredningsgruppens rapport som anger att
luftrumsutvecklingen, övningsbetingelserna och miljöaspekterna talar för
ett bibehållande av F17. Dock fastslår utredningsgruppen att det finns
inga som helst dimensionerande brister beträffande F10, utan det är de
regionalpolitiska motiven som är av sådan tyngd att F17 bör behållas och
F10 läggas ned. Detta har bekräftats av ÖB vid chefsmötet den 19
oktober 1999.
Det förefaller som om utredningsgruppens förslag i frågan om F10 versus
F17 tillkommit i ett mycket sent skede av utredningsarbetet, omkring en
vecka före det att rapporten blev offentlig. De regionalpolitiska motiven
tycks ha tagit överhand.
Det finns lika stor anledning att påstå att ÖB i den enskilda frågan skulle
ha föredragit ett bibehållande av F10 istället för F17.
Varje försök att komma argumenten in på livet, vare sig det är ÖB eller
regeringsföreträdare som ansätts, har bemötts med undanglidningar, hänvis-
ningar till den andra parten samt att det är en helhetslösning som läggs fram.
ÖB har lagt fram ett förslag till grundorganisation i maj. Förslaget ryms
inom givna ekonomiska ramar. Av detta har det sedan blivit ett partipolitiskt
och regionalpolitiskt läggspel där ett givande och tagande kan spåras. För att
få ett måste man avstå från något annat. F10 har i detta spel offrats. Den
inledande förutsättningen, en grundorganisation uteslutande baserad på för-
svarspolitiska överväganden, har övergivits. Argument av ekonomisk natur,
befarad kompetensflykt, framtida pilotutbildning och så vidare har helt
negligerats.
Flygvapnets förmåga att reproducera sig kommer att bli mycket hårt
ansträngd. Att i detta sammanhang tala om den nya organisationens förmåga
till återtagande och tillväxt kort- och långsiktigt, på ett års sikt respektive
fem år, ter sig inte särskilt trovärdigt.
1.3 Analys och slutsatser
Ett förverkligande av propositionen innebär för flygvapnets
vidkommande, dels att man omskolar 10 JAS-
divisioner/flygunderhållskompanier för att få 8, dels att man etablerar ett
"nytt Ljungbyhed" på F16.
F10 måste fullfölja omskolning av sina två divisioner till JAS.
F10 måste stödja F7 med att omskola F17:s två divisioner till en ny andra
JAS-flottilj samt eventuellt också medverka vid omskolning av en division
vid F21.
Flygskolan måste flyttas (än en gång) nu från F10 till F16 för att vara
etablerad där senast den 31 december 2002.
Efter detta stängs F10 den 31 december 2002.
2 Ekonomi
Scenario 1, F10 läggs ned. Fem flottiljer kvar i stället för fyra.
Alternativkostnader
F10: utförda JAS-investeringar i anl:   295     miljoner kr
F10: utförda JAS-investeringar i utb:   50      miljoner kr
F10: utförda investeringar för flygskolan       16,5    miljoner kr
F10: tillkommande nödvändiga JAS-inv    65      miljoner kr
F10: tillkommande nödvändig JAS-utbildning      35      miljoner kr
F17: tillkommande JAS-inv i anl:        170     miljoner kr
F17: tillkommande miljöåtgärder 14      miljoner kr
F17: ytterligare sju divisionsår med Viggen:    850     miljoner kr
F16: Investeringar för att ta emot flygskolan
Sex flottiljer i st f fem fram t o m 2004       750     miljoner kr
Fem flottiljer i st f fyra fr o m 2005  200     milj kr/år
Man finner här att summan av kapitalförstöring och fördyringar hamnar
väl över 2 miljarder kronor.
Scenario 2, F17 läggs ned omedelbart, F4 läggs ned 2004. Fyra flottiljer
kvar. Alternativkostnader
F10: tillkommande miljöåtgärder:        43      miljoner kr
Hittills gjorda materiella investeringar betingade av JAS och flygskolan
uppgår till drygt 310 miljoner kronor. För att genomföra nödvändig verk-
samhet enligt propositionens intentioner måste ytterligare 65 miljoner
kronor investeras i JAS-anläggningar på F10. Dessa värden offras då F10
läggs ned.
De immateriella investeringarna i F10:s personal (utbildning av piloter,
tekniker m fl kategorier) uppgår till mellan 150 och 200 miljoner kronor. Hur
mycket av denna investering kommer att finnas kvar? Erfarenheterna från
tidigare flottiljnedläggningar pekar på att endast ca 30 procent av personalen
stannar.
För att F17 skall kunna ta emot JAS krävs där investeringar på ca 184
miljoner kronor.
Innan man är beredd att på F17 påbörja sin JAS-utbildning och ta emot
Gripen måste man fortsätta att flyga Viggen. Uppskattad tid för detta är ca
två och ett halvt år till en kostnad uppgående till 850 miljoner kronor. En
avgörande förutsättning är dock att denna förlängning av Viggensystemet är
möjlig ur underhållssynpunkt. Det kan gälla såväl underhåll av motorer som
elektroniska utrustningar.
Flygskolan skall flyttas till F16. Utan att här diskutera det ur flygsäkerhets-
synpunkt lämpliga att bedriva grundläggande flygutbildning under den civila
flygmattan till och från Arlanda, kan det bara konstateras att även på F16
krävs det investeringar. Några riktvärden har ännu inte angetts.
I detta perspektiv blir alternativkostnaden för F10:s nedläggning i relation
till det motsatta alternativet - omedelbar nedläggning av F17 - ytterst
intressant. Det är nämligen fullt möjligt att lägga ned F17 omedelbart utan
några som helst konsekvenser för flygvapnet och dess operativa förmåga.
Övervägandena pekar alltså på en kapitalförstöring i storleksordningen 650
miljoner kronor och en merkostnad på 1 800 miljoner kronor, alltså en
alternativkostnad på väl över 2 miljarder kronor. Tillkommande kostnader i
det motsatta alternativet är 43 miljoner kronor i miljöinvesteringar. Ett
viktigt påpekande är att denna alternativkostnad inte finns med i de ekono-
miska överväganden som utredningsgruppen redovisar i sin rapport.
3 Luftrums- och övningsbetingelser
Det har enligt ovan hävdats att luftrums- och övningsbetingelserna talar
till F17:s fördel. I realiteten har ingenting i dessa hänseenden förändrats
sedan FB96, om någon förändring i luftrumsfrågan skall anföras är det i
så fall till F10:s fördel.
Luftrummet är inte särskiljande. Den civila trafiken till och från Kastrup
har nått sitt tak. Förväntad ökning av flygtrafiken till och från Östersjö-
länderna ändrar inte situationen på något avgörande sätt. Den civila trafiken
är kontrollerad och kanaliserad. Framtida luftrumsfrågor, bl a en förväntad
förändring om några år till ett fritt övre luftrum, är inte heller särskiljande.
Övningsområden tillhör inte någon flottilj, de disponeras med hänsyn till
övningarnas karaktär. Man måste kunna öva över både hav och land, såväl
över Östersjön som över Västerhavet. En Gripen kan starta från F10 (eller
F17) flyga till Stockholmsområdet, ligga där en timme, flyga tillbaks och
landa på hemmabasen. Det är ca 15 mil mellan Ronneby och Ängelholm,
helt försumbart i sammanhanget.
F10 har i alla år haft ett stort ansvar för incidentberedskapen (21 veckor
under 1999). Merparten av registrerade kränkningar sker över södra
Östersjön och i väster. Ej heller här finns det något som är till nackdel för
ett
bibehållande av F10, snarare tvärtom.
4 Kompetensflykt
Tidigare erfarenheter från flottiljnedläggningar visar att ett stort antal
tekniker och piloter väljer att lämna flygvapnet hellre än att bryta upp.
Ofta har flottiljerna tvingats avbryta sin verksamhet före den utsatta
tidpunkten på grund av detta. Tidsaspekten har då varit ett till ett och ett
halvt år.
Som en följd av FB92 avvecklades F6 och F13. Ett stort antal anställda
sökte sig till F10. FB96 visade att de valt rätt. I FB96 nedlades F15 och F5.
Från framförallt F5 flyttade många tekniker och piloter med flygskolan till
F10. Långsiktighet och hållbarhet talade för detta.
I dag är tilltron till försvaret och statsmaktens beslut i botten. Alltfler
deklarerar att de avser att söka sig ut på den civila arbetsmarknaden. Bedöm-
ningen är att omkring 70 procent av nyckelpersonalen kommer att lämna
flygvapnet om F10 läggs ned. Förutom förlusten i humankapital som sådant
kommer ett sådant strömavhopp att helt omintetgöra den omplanerade
introduktionen av JAS-systemet. Likaså kommer flygskolan inte att klara sin
uppgift att förse flygvapnet med grundutbildade piloter på flera år. Detta
låter sig inte värderas i pengar. Man kan bara konstatera att det ligger ett
oerhört risktagande i förslaget.
Hur kan man överhuvudtaget tro att all erforderlig personal lojalt stannar
på sina poster fram till slutet av år 2002 för att därefter vara mer eller
mindre
obehövliga?
Det kan som följdverkan också konstateras att det blir omöjligt att stödja
exporten av JAS med pilot- och teknikerutbildning under ett flertal år
framöver. Det anges att man kan förlägga utbildning av köpareländers piloter
och tekniker till F16. Detta innebär omfattande investeringar eftersom man
mer eller mindre permanent måste förlägga en division med tillhörande
teknisk resurs på F16. Blir detta den nionde JAS-divisionen?
5 Sammanfattning
Ur en rent försvarspolitisk aspekt är propositionens förslag beträffande
flygvapnet både dyrbart och riskfyllt. Det skapas ett "svart hål" på cirka
2 miljarder kronor i försvarets ekonomi, ett hål som endast kan täckas
genom motsvarande reduktioner i materielanskaffningar. Den fortsatta
introduktionen av JAS-programmet äventyras, pilotförsörjningen likaså
liksom även möjligheterna att stödja exportansträngningarna.
Flygvapnet kan göras smalare och vassare genom att anamma ÖB:s förslag
från maj 1999 inom de ekonomiska ramarna och utan tillkommande risk-
tagande.
Den regionalpolitiska bedömningen, som skulle tala för F17:s bibehållan-
de, ter sig icke helt övertygande. Arbetslöshetssiffrorna är i samma storleks-
ordning. Ronneby har haft och har fortfarande stor framgång i utvecklingen
av näringslivet och har i detta försprång i förhållande till Ängelholm.
Regeringen har inte framlagt något förslag beträffande statliga stödåtgär-
der till Ängelholm, som det gjordes till övriga drabbade orter. Detta för-
hållande styrker påståendet om en i ett sent skede gjord omkastning och
undergräver tilltron till propositionen.

6 Hemställan

6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned F 10 i Ängel-
holm senast den 31 december 2002.

Stockholm den 10 december 1999
Ulf Nilsson (fp)
Siw Persson (fp)
Lennart Kollmats (fp)