med anledning av prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret
Marin närvaro i Östersjöregionen
Hävdande av den territoriella integriteten
Försvarsmakten har som en av sina huvuduppgifter erhållit uppgiften att
hävda den territoriella integriteten. Härvid skall det svenska havsområdet
bevakas och en förmåga att ingripa mot kränkningar skall finnas. I
begreppet territoriell ingår definitionsmässigt idag både land- och
sjöterritoriet.
I propositionen anför regeringen "att det för den sjöoperativa verk-
samheten erfordras möjligheter att kunna basera och verka med marina
förband i Östersjön".
Jag tolkar texten så att regeringen anser Östersjön så strategiskt viktig att
basering där är nödvändig. Det bör då inbegripa Östersjöns största ö,
strategiskt belägen mitt i Östersjön.
Vidare anför regeringen: "På Gotland erfordras lokalisering av mark-
stridsförband och möjligheter att basera luftstridsförband."
Med stigande förvåning tolkar jag detta som motsägelsefullt då regeringen
enligt detta citat inte avser att behålla någon som helst marin kapacitet på
Gotland, inte heller möjligheter att basera marina förband där. I begreppet
Östersjön ingår, enligt regeringen, tydligen inte Gotland.
De nya militärdistriktsstaberna kommer, enligt proposition 1999/2000:30,
inte att få uppgiften att hävda territoriet till havs utan enbart på marken.
Detta är anmärkningsvärt, särskilt avseende Militärdistrikt Gotland.
Uppgiften att hävda det svenska territoriet till havs åvilar idag
Marinkommandon och Militärkommando Gotland. En del av denna uppgift
löses idag genom att det, i samverkan mellan sjöbevakningen och
bevakningsfartygen, genomförs svep i syfte att identifiera fartyg. I samband
med detta kan även visitering genomföras.
De resurser som idag bl.a. finns för detta ändamål över tiden i landet är
några vedettbåtar och bevakningsbåtar, varav två på Gotland. Dessutom finns
övriga delar av marinens fartygsförband som under övningar m.m. kan sättas
in för dessa uppgifter där det är lämpligt och möjligt. Med de två båtarna på
Gotland finns ständigt beredskap avdelad med en timmes gångberedskap.
Som reserv för bevakningsbåtarna kan minutläggare avdelas som bevak-
ningsfartyg. I sammanhanget bör påpekas att Kustbevakningen inte ingriper
mot statsfartyg idag, då detta är en militär uppgift inom ramen för territoriell
integritet.
Vidare framgår av propositionen att KA 3 i Fårösund kommer att av-
vecklas. Det stöd som KA 3 lämnat avseende fartygs- och båtresurser förut-
sätts då upphöra.
Gotlands unika läge mitt i Östersjön, med internationellt vatten runt om
där havsterritoriet runt Gotland med Gotska Sandön utgör ca 300 nautiska
mil (ca 560 km), vilket utgör ca 25 procent av Sveriges kuststräcka, gör att
uppgifterna att upprätthålla incidentberedskap och hävda integriteten svår-
ligen kan lösas runt Gotland utan att ha basering av bevakningsfartyg på
Gotland.
Tidsförhållanden för insats vid en kränkning, identifiering och eventuell
visitering till sjöss t.ex. östra Gotland kommer då inte att vara acceptabla.
Extra svårt kommer det att vara vintertid då fartygen som baseras på
fastlandet riskerar att bli infrysta i skärgårdarna.
Regeringens och Centerpartiets förslag i proposition 1999/2000:30 till-
godoser på intet sätt nödvändigheten att ha tillräcklig förmåga att hävda
Sveriges territoriella integritet, varför propositionen måste avslås.
Sjölägesbild
Propositionen anger att ett taktiskt kommando för marina stridskrafter
skall inrättas centralt och att Försvarsmakten skall ha ansvaret för
produktion och drift av sjöcentralerna samt sammanställa
sjölägesinformationen från Försvarsmakten och civila myndigheter.
Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att centralt på en plats i
landet samla in och skapa en riktig bearbetad sjölägesbild. Det är inte enbart
en radarbild som skall bearbetas utan det är en komplex bild som tas fram
genom en informationsinhämtning från många "sensorer". Den lokala
kunskapen och personkännedomen är en absolut förutsättning för att bilden
skall bli så riktig som möjligt.
Vid framtagningen av den regionala sjölägesbilden på Gotland är det
många som bidrar:
- Radarbilden som tas fram av radarstationerna och bearbetas på sjö-
centralen.
- Omkringliggande svenska och utländska sjöcentraler som överlämnar resp
får mål.
- Frivilliga Flygkåren, FFK, som bidrager med svep som leds av sjö-
centralen.
- Hamnarna bidrager med sin kunskap om bokningar av kajplats m m.
- Kustbevakningen bidrar med både fartygs- och flyginsatser.
- Civila fartyg.
- Civilpersoner, bl.a. fiskare som sjöcentralerna har lokal kännedom om.
- Sjöfartsverket med bl a lotsarna och övrig personal inom sjötrafikområdet.
- Mäklarna med kunskaper om vilka fartyg som kommer och lämnar, med
vilken last.
- Våra egna bevakningsfartyg och andra marina förband och enheter.
- Flygvapnet
- Tullen
- Naturvårdsverket med tillsynspersonal.
- Underrättelsetjänst
Inom ramen för uppgiften territoriell integritet (TI) som idag avser
hävdandet av land- och sjöterritorium, kommer dessutom att krävas
förmåga/kompetens att:
- Vidmakthålla och utveckla sensorsystem (sensorsystem för sjöövervak-
ning) inom ramen för inhämtning, bearbetning och delgivning av
främmande verksamhet.
- Planera och uppdatera inhämtandeplan med indikatorer utifrån gällande
underrättelsebehov och prioriterade mål.
- Inrikta sensorsystem för övervakning utifrån gällande underrättelsebehov
och prioriterade mål (sjöövervakning).
- Delge underrättelser (delvis bearbetade till händelser) till Marinens
taktiska kommando.
- Svara för yttrande avseende tillträdesärenden.
- Bereda och lämna anvisningar för agerande i samband med brott mot våra
tillträdesbestämmelser.
- Genomföra utfrågning i samband med observationer och brott mot våra
tillträdesbestämmelser.
- Sammanställa underlag för normalbildsuppföljning av fartygstrafiken i
Östersjön. Detta som en del av miljöövervakning av Östersjön.
En viktig länk i underrättelsesystemet är våra bevakningsfartyg baserade
i Fårösund.
Bidra till fred och säkerhet i omvärlden
Idag deltager de marina enheterna som finns på Gotland bl a i
övningsverksamhet i Baltikum.
Ledningscentralen har ett nära samarbete med motsvarigheterna på
Baltiska sidan där försvaret på Gotland aktivt har medverkat vid upp-
byggandet av ledningscentraler.
Bl.a. genomförs övningar i sjöräddning gemensamt. Med Sjöfartsverkets
beslut att lägga ned sjöräddningsundercentralen MRSC Gotland kanske detta
samarbete kommer att nedgå avseende sjöräddning, vilket i sig är olyckligt.
Framtiden kommer sannolikt att innebära ett fortsatt önskemål om marint
samarbete från baltisk sida. Detta kommer då att försvåras och begränsas
eftersom det enligt förslaget i proposition 30 föreslås att det inte ska finnas
marin närvaro på Gotland.
En större marin övning, Baltops 00 i PFP-anda, kommer att genomföras
på östra Gotland under nästa år. Sannolikheten för att ytterligare marina
övningar i PFF-anda genomförs i Östersjön i framtiden kommer troligen att
öka och innebära behov av baserings/bunkringsmöjligheter av utländska
stridskrafter i närheten av övningsområdet. Gotland är en naturlig punkt för
detta.
En marin närvaro på Gotland i syfte att visa att Sverige finns på Östersjöns
största ö är, enligt min uppfattning, av väsentlig betydelse för trovärdigheten
av det svenska försvaret internationellt.
Stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar
i fred m.m.
Denna uppgift skall, enligt regeringen, inte ligga till grund för dimensio-
neringen av grundorganisationen i Försvarsmakten.
Detta anser även jag vara riktigt, men man får inte bortse ifrån de insatser
som idag görs som mer eller mindre gratistjänster till andra myndigheter och
som svårligen kan lösas av någon annan instans som t.ex. skogsbranden för
några år sedan. Dessa uppgifter måste även i framtiden lösas av någon.
Många av kompetenserna är idag unika för Försvarsmakten, och merut-
nyttjandet för fredsbehov av andra myndigheter har stort värde, inte bara för
myndigheterna som stöds, utan i de flesta fall, även för Försvarsmakten själv.
Personalen och materielen används och får därmed nödvändiga övningar
som i sig ger ett vidmakthållande av unik kompetens och aktivt bidrar till
utvecklingen av både personal och materiel. För staten kan det vara
kostnadseffektivt att bibehålla dessa specialkompetenser i Försvarsmakten på
Gotland samtidigt som den merutnyttjas istället för att kompetenserna måste
skapas på flera myndigheter.
Samverkande regionala myndigheter såsom Polis, Tull, Kustbevakning,
Kommunala räddningstjänsten, Vägverket och Sjöfartsverket behöver vid sin
myndighetsutövning stöd av den militära maritima organisationen, främst
bearbetad sjölägesbild och stöd av fartygsresurser i vissa fall.
Utan basering på Gotland kommer stödet kring Gotland att utebli eller
avsevärt fördröjas.
En marin närvaro på Gotland bidrar också i hög grad till att behålla en för
Försvarsmakten nödvändig lokal förankring genom det stöd som idag kan
ges. Detta gäller inte minst för att bibehålla trovärdigheten för försvaret som
helhet på Gotland. Samarbetet med t ex fiskare är idag välfungerande.
Schengenavtalet
Schengenavtalet kommer att träda i kraft 2000-10-01. Medlemmarna i
vårt närområde är Finland, Tyskland, Danmark och Norge. Avtalets
huvudinriktning är att person- och varutransporter skall kunna ske fritt
inom Schengenområdet.
Varje fartyg som anländer till svenskt sjöterritorium är att betrakta som
kommet ifrån tredje land (utanför Schengen), undantag är turlistetrafik
(färjor).
Sverige har i och med undertecknandet av avtalet förbundit sig att ha en
förmåga att ingripa mot varje fartyg som anländer till svenskt sjöterritorium.
Detta förutsätter, enligt mitt sätt att se det, en permanent fysisk närvaro på
Gotland för att möjliggöra identifieringar och vid behov ingripanden. Det
förutsätter också ett aktuellt sjöläge.
Stöd till samhället med marina resurser på Gotland
Nedan följer en beskrivning av hur Försvarsmakten idag stöder, med
hjälp av de marina resurserna på Gotland, de olika myndigheterna.
Kustbevakningen
- Samgruppering i anslutning till ledningscentralen.
- Stöd med kommunikationsresurser.
- Delgivning av aktuell sjölägesbild.
- Uppföljning av Kustbevakningens fartyg och flyg.
- Aktuellt hamnläge.
- Speciell uppföljning av fartyg med avseende på tillstånd, uppträdande,
etc.
- Bistår vid undersökning av oljeutsläpp och oljesanering.
- Identifiering och dokumentering av fartyg som släppt ut olja m m.
- Omhändertagande av minor.
- Biträder då dumpad senapsgas upptäckts.
- Kvalificerade undersökningar under vattnet.
Naturvårdsverket
- Stöd till personal baserad på Gotska Sandön avseende transporter av
personal och materiel.
- Tillhandahåller reservkraft på Gotska Sandön.
Sjöfartsverket
- Stöd med kommunikationsresurser.
- Sjöräddningsinsatser till havs.
- Undersökning av förlista fartyg.
- Utprickningar och kontroll av farleder.
- Kontroll av sjömätning.
- Kontroll av utprickning.
- Medverkan vid kabelarbeten runt Gotland, Stora Karlsö, Gotska Sandön,
Fårö, Östergarn.
- Transporter av personal och materiel, bl a till och från Gotska Sandön.
- Omhändertagande av explosiva ämnen.
- Omhändertagande av diverse strandfynd.
- Biträder med dykkapacitet vid behov.
- Tillhandahåller reservkraft på Gotska Sandön.
- Seismologiska Institutet.
- Biträder med provsprängningar på havsbotten.
Tullen
- Information om hamnläge, ankarliggare etc.
- Uppföljning av fartyg med avseende på ankomst, avvikande uppträdande,
"svartlistning" etc.
Polisen
Polisen har idag ingen båt baserad på Gotland utan förlitar sig på stöd av
FM och Kustbevakningen. Uppgifter som utförs idag är bl a:
Passkontroller
- Eftersök av försvunna både på och under vattnet.
- Bistånd vid undersökningar av eventuella brott.
- Bistånd vid upptäckt och mottagande av flyktingar.
- Information om ankarliggare, utländska fartygs ankomst till hamnar etc.
- Högskolan
- Stöder med dykkompetens till hjälp för forskningsstationen i AR.
- Stöder med möjligheter för elever till projekt och examensarbeten.
SMHI
- Biträder med transporter av personal och materiel.
Räddningstjänsten
- Samarbete med tryckkammare i container vid dykningsolyckor, stationerad
vid räddningstjänsten under vinterhalvåret.
- Ytterligare en liten tryckkammare som är flyttbar.
- Har släckningsförmåga på havet, eller från havet mot otillgängliga platser
från land, från nästa år även oljebränder till havs.
- Ambulans och brandkårstransport till Fårö, se även Vägverket.
Kommunen
- Kommunala räddningstjänsten, se ovan.
- Hamnstöd bl.a. i form av hjälp med dykare eller sjöuggla, undervattens-
kontroll av kajer.
- Transporter av olika slag.
- Ev isbrytning i hamnar.
Vägverket
- Reserv för Fåröfärjan vad avser akuta transporter av bl a ambulans och
brandkår.
- Isbrytning i Fårösundsbassängen för färjan.
Statens haverikommission
- Eftersök av havererade helikoptrar och flygplan.
- Stöd med bärgning av ovanstående.
Övriga organisationer som ges stöd
- Marint hemvärn
- Sjövärnskåren- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:30,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sveriges förmåga att hävda den territoriella
integriteten till havs utanför Gotland säkerställs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om havsterritoriet runt Gotland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en sjöcentral även fortsättningsvis skall finnas
på Gotland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att agera med marina enheter i havs-
territoriet runt Gotland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att baseringsmöjligheter av marina stridskrafter
även fortsättningsvis skall finnas på Gotland,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de till-
kommande ekonomiska konsekvenserna för myndigheter och
organisationer på Gotland vid ett totalt tillbakadragande av marina
resurser från Gotland.