Regeringens förslag till långtgående nedrustning av det svenska försvaret måste avvisas. Propositionen bygger mer på den ekonomiska ramen rege- ringen bestämt sig för än på ett rimligt säkerhetspolitiskt antagande.
I den moderata partimotionen 1999/2000:Fö20 utvecklas de allmänna moderata utgångspunkterna och det moderata alternativet när det gäller försvarets framtid.
Vi vill med denna motion fästa uppmärksamhet främst på de utvecklings- möjligheter som finns inom Halmstads garnison.
I och med beslutet att flytta Lv 6 till Halmstad i samband med 1992 års försvarsbeslut öppnades möjligheter att utveckla garnisonen till en väl fun- gerande armégarnison. Därefter har tillkommit bland annat enheter ur Lv 4. Det finns nu en samlad luftvärnskompetens i Halmstad. Lägger man till detta den utbildning som sedan länge finns av mekaniserade infanteriförband och verksamheten vid Försvarsmaktens Halmstadsskolor och Militärhögskolan/ Halmstad, så kan vi se en struktur som på många sätt erbjuder mycket goda utbildningsbetingelser.
Nyligen gjorda investeringar i övningsområden i direkt anslutning till kasernområden är ett ytterligare plus. I och med att det finns många olika förband i Halmstad, så leder det till gynnsamma rekryteringsmöjligheter av personal och värnpliktiga. En officer kan i Halmstad göra karriär inom många olika befattningar inom Försvarsmakten utan att behöva flytta mellan olika orter.
Regeringen föreslår i propositionen att Fo 31 och IB 16 skall läggas ned. När det gäller den långsiktiga utvecklingen för Halmstad garnison, ger inte propositionen entydiga besked. Regeringen skriver på ett ställe att LvSS skall flyttas till Halmstad. Men i samma proposition står det på en annan sida att det ankommer på regeringen att fatta beslut i frågan. Vi är av den upp- fattningen att det är ett bra förslag att förlägga LvSS till Halmstad. Det skapar förutsättningar för att bygga upp ett luftförsvarscentrum i regionen, med närhet till militära skolor, civil högskola samt materielindustrin. Det är därför olyckligt att propositionen inte lägger fram ett konkret förslag till riksdagen. Nuvarande utformning av förslaget gör att det kommer att kvarstå osäkerhet om LvSS framtida lokalisering efter riksdagsbehandlingen.
I ett annat avseende skriver regeringen att antalet militärhögskolor skall minskas från tre till två. Regeringen gör bedömningen att det är lättare att rekrytera till skolorna i Solna och Halmstad och att det därför är lämpligt att lägga ned i Östersund. På denna punkt är inte heller något konkret förslag till beslut framlagt, utan här vill regeringen återkomma till riksdagen först hösten år 2000.
Sammantaget är de två exempel vi lyft fram gällande Halmstad ett tydligt uttryck för den osäkerhet och brist på långsiktighet som präglar regeringens hantering av grundorganisationen.
Vi vill också ta upp några konsekvenser av att lägga ned Hallandsbrigaden. Vi anser att en stor garnison med en kombination av bl.a. mekaniserade förband och funktionsförband leder till mycket bra utbildningsförutsätt- ningar.
Inom garnisonen finns en av de två anläggningar som Försvarsmakten dis- ponerar för stadsskytteutbildning. Både anläggningen och kompetensen inom stadsskytte försvinner med regeringens förslag till beslut. Eftersom rege- ringen nu föreslår ett utökat antal värnpliktiga i förhållande till det underlag som ÖB tidigare haft som förutsättning borde detta ha utnyttjats för att säker- ställa möjligheterna till fortsatt utbildning av strid i bebyggelse i Halmstad.
Den framtida stridsmiljön kommer med all säkerhet att ställa större krav på soldater som är utbildade för strid i eller i anslutning till tätorter. Även om vi inte accepterar den ram för försvarsbeslut som regeringen nu föreslår borde det likväl vara möjligt att också i regeringens ram föreslå att Halmstad får förbli en av flera utbildningsplattformar för strid i bebyggelse.
Sammantaget menar vi att propositionen när det gäller de skarpa förslagen inte ger den säkerhet för den långsiktiga utvecklingen av Försvarsmakten som krävs. De säkerhetspolitiska motiven har inte fått spela den nödvändiga huvudrollen vid utformningen av beslutet. För den personal som finns i Halmstad och LvSS kommer osäkerheten att kvarstå eftersom det inte finns formella beslutsförslag.
Vi anser att propositionen bör avvisas. Regeringen får återkomma med ett nytt förslag som bygger på en relevant säkerhetspolitisk grund. Under tiden kommer alla nuvarande enheter att finnas kvar. Slutsaten kommer, efter en nödvändig revidering av underlaget, att bli en annan målsättning och en större ekonomisk ram för försvaret. Då ökar också möjligheterna för Halmstad garnison att finnas kvar. Utveckling, samordning och samverkan är de ledord som skulle innebära att Halmstad befäster sin position som ledande utbildningsplattform, vilket skulle gagna försvaret inte bara av Väst- och Sydsverige utan hela landet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens proposition i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 10 december 1999
Carl Fredrik Graf (m)
Liselotte Wågö (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)