FN:s generalsekreterare utmanade tidigare i år de globala storföretagen
att komma överens med världsorganisationen om ett fördrag med
värderingar och principer som ska ge den globala marknaden ett
mänskligt ansikte. I ett tal till World Economic Forum i Davos, Schweiz,
föreslog FN:s generalsekreterare att företagen förbinder sig att följa FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter, internationella
arbetsorganisationen ILO:s deklarationers grundläggande principer för
arbetsrätt och Riodeklarationen för miljön. Inom FN:s ekonomiska och
sociala råd finns sedan 1975 en särskild arbetsgrupp som behandlar
nutida former av slaveri. FN har också rekommenderat att
informationskampanjer startas i syfte att bojkotta varor som kan ha
producerats genom barnarbete och att produkter där barnarbete kan ha
förekommit bör märkas på ett sådant sätt att det framgår att det är fråga
om barnarbete.
Ordförande i svenska Unicef har ingående beskrivit det skadliga
barnarbetet, ibland rena barnslaveriet. Barnarbete förstärker och skapar
fattigdom. Hårt arbete under många år medför att arbetande barn riskerar att
slås ut, att vara utbrända vid 30-36 års ålder. Då har de ingen utbildning och
deras hälsa är allvarligt skadad. De är arbetslösa eller oförmögna att arbeta
vidare, ofta har de även stora ekonomiska skulder. Det gör att de tidigt
tvingas att placera sina egna barn i arbete. Den enskilda familjen har svårt
under de omständigheter de lever i att själva lösa sin situation. Unicef
beräknar att hela 250 miljoner barn mellan 5 och 14 år arbetar. Vi kan
således se en kraftig ökning i antalet barnarbetare. Den ökade globala
konkurrensen har bidragit till att många företag i u-länderna har utvecklat
nya strategier för att bli mer konkurrenskraftiga. Risken är nu att än fler barn
riskerar att dras in i barnarbete.
Sverige är djupt engagerat i arbetet kring barnarbete. I en nyligen antagen
konvention har FN:s arbetsorganisation, ILO, slagit fast att de länder som
ratificerar den ska förbjuda och omedelbart vidta åtgärder mot de värsta
formerna av barnarbete. Till dem räknas bland annat skuldslaveri, handel
med barn, prostitution och deltagande i droghandel.
Det finns dock många andra former av barnarbete som bör uppmärk-
sammas. Att barn måste arbeta för familjens försörjning innebär att de inte
har kraft eller tid att gå i skolan och därmed få en bättre tillvaro. Dessa barn
måste också uppmärksammas så att de kan få en mer människovärdig social
utveckling.
Det är svårt att studera barnarbetet och dess följder då de berörda länderna
ofta inte har någon statistik och de ansvariga företagen minimalt intresse av
att informera om i vilken omfattning de använder sig av barn i arbetet.
Dessutom är det lätt att skylla på de mer svåråtkomliga underleverantörerna.
De svenska företagen har dock ett stort moraliskt ansvar att se till att de
varor och tjänster som de handlar upp inte går genom barns arbete på ett
otillbörligt sätt. Det är idag svårt att få information om en vara är tillverkad
av barnarbetare och detta innebär att möbler, kläder och annat kanske
kommer från barnarbetares händer. Vi måste därför knyta ihop frågan om
upphandling med frågan om barnarbete. Det är angeläget att kommuner,
landsting och statliga uppköpare kräver att hänsyn tas till sociala eller
arbetsmarknadspolitiska målsättningar. Den Europeiska kommissionen har
tidigare i ett meddelande angivit att man anser att gällande upphandlings-
regler gör det möjligt att ställa krav på att sociala eller arbetsmarknads-
politiska aspekter ska tas med i upphandlingen. Kommissionen har påpekat
att offentlig upphandling kan utgöra ett medel för att påverka ekonomiska
aktörers agerande. Upphandlingsdirektiven tillåter att anbudssökande eller
anbudsgivare som brutit mot gällande lagstiftning kan uteslutas, det vill säga
att de inte får lämna anbud.
Den svenska regeringen har inte ställt sig avvisande till att använda sociala
hänsynstaganden inom svensk upphandling och detta anser vi bör gälla även
kravet mot barnarbete.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att aktivt verka för att företag som utnyttjar barn
skall uteslutas vid offentlig upphandling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en dialog med företrädare för näringslivet i
frågan om barnarbete.1