Motion till riksdagen
1999/2000:Fi703
av Silfverstrand, Bengt (s)

Kreditupplysningslagen


Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994.  Svårt skuldsatta människor har
tack vare denna humana lag fått möjligheter att på sikt komma till rätta
med sin ekonomiska situation.  Inte sällan har det handlat om människor
som hamnade i skuldfällan då bostadsmarknaden kollapsade i början av
90-talet.  Alltsedan dess har många skuldsatta varit utsatta för en hård
ekonomisk, social och psykisk press.  Det har först gällt väntan på en
skuldsaneringslag, sedan en lång handläggningstid som ofta utmynnat i
ett avslag med påföljande domstolsförhandlingar och därefter under de
fem åren en tillvaro på existensminimum som skuldsaneringslagen
föreskriver.
Det är inte svårt att föreställa sig vad ett liv på existensminimum innebär
för de drabbade och deras familjer.  Därtill skall läggas alla de restriktioner
som i dagens samhälle blir följden av att ha betalningsanmärkningar.  Det
gäller t ex svårigheter att skaffa bostad, telefon, bankomatkort eller att hyra
en släpvagn på en bensinstation.
I förarbetena till skuldsaneringslagen sägs att när gäldenären fullföljt sin
femåriga betalningsplan bör han vara definitivt befriad från betalnings-
ansvaret för de skulder som omfattas av skuldsaneringslagen.  Lagstiftarens
avsikt har med andra ord uppenbarligen varit att ge dessa människor en
chans att starta om efter fem år.
I år skriver vi 1999.  Det betyder att de första som fick sin skuldsanerings-
ansökan beviljad nu skulle beredas möjlighet att påbörja sitt nya liv.  Men
härtill sätter kreditupplysningslagen stopp.  I 8 § i denna lag stadgas
nämligen:
Kreditupplysningar om fysiska personer, som inte är näringsidkare, får inte
innehålla uppgifter om omständigheter eller förhållanden som är av betydelse
för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt avseende, om tre
år förflutit från utgången av det år då omständigheten inträffade eller
förhållandet upphörde.
Det betyder i klartext att kreditupplysningsföretagen står i sin fulla rätt
att i upp till tre år efter avslutad skuldsanering förse intresserade banker,
bostadsföretag, butiker och myndigheter med information om att dessa
människor inte är vederhäftiga i ekonomiskt avseende.  De fem åren har
alltså i praktiken utökats till åtta!
Konsekvenserna av detta för de drabbade är uppenbara, något som också
påtalats av ett flertal remissinstanser i samband med den översyn av
kreditupplysningslagen som för närvarande pågår inom Justitiedeparte-
mentet.  Konsumentverket skriver t ex:
Frågan är om inte uppgifter om skuldsanering bör gallras tidigare än vad som
gäller enligt nuvarande ordning.  En mer relevant tidpunkt för gallring i dessa
fall kan t ex vara när betalningsplanen är uppfylld, dvs normalt fem år efter
skuldsaneringsbeslut.  Vid denna tidpunkt har de i skuldsaneringen aktuella
fordringarna ändå upphört att gälla.  Som jämförelse kan nämnas att
uppgifter om en fysisk persons konkurs gallras tre år efter konkursbeslut.
Den nu pågående översynen av kreditupplysningslagen på
Justitiedepartementet handlar dock om att anpassa lagen till
dataskyddsdirektivet, vilket innebär att de  brister som här påtalats inte
kommer att rättas till inom ramen för uppdraget.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om ändring i kreditupplysningslagen med
innebörden att kreditupplysningsföretagen inte tillåts att lämna ut
uppgifter om att en person fått skuldsanering eller att betalnings-
anmärkningar kvarstår efter det datum då skuldsaneringen avslutats.

Stockholm den 27 september 1999
Bengt Silfverstrand (s)